Hund i vården

I Sverige används vårdhundar i flera kommuner och landsting. Därför har nu SIS startat ett projekt för att ta fram en svensk standard för vårdhundtjänster. Det innebär att det kommer att underlätta vd upphandling av hundtjänster och att dessa tjänster kommer att ske tryggt och bra.

Vårdhund används inom rehabilitering, äldrevård, demensvård och på hospice. Det dessa vårdhundar bidrar med är; minnesträning, finmotorik, fysisk träning, träning efter stroke, kognitiv träning och träning av social kompetens.

Just nu pågår ett projekt Örebro landsting om hundars betydelse i habilitering. En av deltagarna i projektet har, som mål med forskningen, habilitering på recept.

Det finns forskning som visar att hundar kan förbättra människors välmående och hälsa. Att äga en hund innebär en större risk att klara av en hjärtinfarkt och de har lägre blodtryck än de som inte äger en hund. Att få besök av en vårdhund på äldreboenden har visat att förskrivningen av lugnande läkemedel minskar.

Detta sammantaget gör att förhoppningen om hund i vården inom omsorgen snart är en realitet även i Norrköping. Ser också fram emot att få rösta i landstingsstyrelsen på vår förre gruppledare, Agneta Niklassons, motion om hund i vården även i landstinget.

Jag skriver som en väldigt klok man brukar avsluta sina mail med: ”enkla lösningar är det svåraste som finns”. I detta fall är lösningen enkel och det svåraste är väl att få andra med på tåget till en modern hälso- och sjukvård och omsorg med vårdhund för ökad hälsa och välbefinnande.

Bostadsplanering för bättre hälsa

Fysisk inaktivitet kostar samhället minst 6 miljarder varje år. Endast en liten ökning av den fysiska aktiviteten förbättrar folkhälsan samtidigt som den sparar in pengar.

Man kan påverka folkhälsan genom hur man väljer att bygga. Bor man i områden som lockar till promenader är man mer fysisk aktiv än om man bor i områden utan bra promenadstråk.

Det är framförallt tre grupper man borde rikta in sig på om man planerar att bygga ett nytt bostadsområde: barn, äldre och funktionshindrade. Dessa tre grupper är i högre grad än andra utsatta för hälsorisker.

Vilka faktorer påverkar då ett aktivare liv i staden och ökar på så sätt folkhälsan? Exempel på faktorer är; närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar, barnomsorg och skolor. Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service. Småskalig och varierande bebyggelse. Blandning av bostäder verksamheter och servicefunktioner samt tillgång till mötesplatser.

För mig betyder det mycket att man har valt att bygga ut spårvägen till Hageby och snart vidare mot Navestad. Jag skulle gärna se en linje 4 ut mot Lindö och Abborreberg.

När det gäller grönområden kan vi nog bli ännu bättre i Norrköping. Att göra Skeppsholmen till en stor hundrastgård vore en dröm för mig. Likaså att fler invånare skulle ha möjlighet att odla egna grönsaker nära sitt ordinära boende, kanske till och med på taken.

För barnen som går i förskola och skola önskar jag att man river upp den till stora delar asfalterade skolgården och ersätter det med sand och gräs. Skolgårdarna ska självklart planeras med barnen för att ta tillvara på deras önskemål och behov.

Satsa på fler idrottsanläggningar eller rusta upp dem som redan finns är även det ett önskemål men då framförallt i Norrköpings ytterområden som Hageby, Eneby och Klockaretorpet.

Att sen kunna gå och handla råvaror hos den lokala torghandeln är ett bättre alternativ än att ta bilen till storköpen utanför staden. Det är bättre både för våra lokala producenter men även för hälsan.

Himmelstalundsbadet ska även i fortsättningen kosta gratis. Det är en självklarhet att barnen inte ska behöva betala inträde där.

Vilka förslag har ni för att förbättra den stadsmiljö som finns idag så att den blir mer grön och locar till fysisk aktivitet?

Vad blir resultatet av gårdsförsäljning?

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att se över möjliga konsekvenser av gårdsförsäljning av alkohol. I den analys som Statens folkhälsoinstitut har gjorts beräknas en ökning av alkoholbutikstätheten till 50-125 % och generösare öppettider än vad Systembolaget har. Öppettiderna kommer då att öka från dagens 47 timmar i veckan till 71 timmar i veckan.

Det är kommunerna som kommer att ge tillstånd om öppettider. Idag har de som säljer alkohol generösa öppettider och det troligaste är att dessa generösa öppettider även kommer att gälla för gårdsförsäljare.

För en del kommuner kan gårdsförsäljning även innebära en turistmagnet då man, i samband med försäljning, även kan erbjuda provsmakning, kurser eller föreläsningar. För att detta ska fungera som en turistmagnet är kvälls- och helgöppet en förutsättning.
I Finland lättade man efter ett par år när det gäller öppettider och 2006 fick gårdsförsäljare tillåtelse att ha öppet 365 dagar per år. Flera studier visar att ökade öppettider innebär en ökad konsumtion av alkohol.

En risk är att vinstintresset kommer att vara förhärskande över folkhälsan. Både Svenska Bryggeriförbunden och Vin- och sprittillverkarna argumenterar mot den försäljningsbegränsning som finns. Detta leder till att vi inom några år kan se en ökning av försäljningstaket.

Ökade försäljningsställen för alkohol har i flera studier visat en ökning av våld, barnmisshandel eller – försummelse, leversjukdomar och högt blodtryck för att nämna några.

Det finns även en risk att konsumenter ökar sin alkoholkonsumtion. Systembolaget har tagit in gårdstillverkares alkoholdrycker men dessa är dyra och utgör ingen direkt konkurrens. Med gårdsförsäljning medföljer en ”nyhet” då varan säljs direkt. I forskningslitteraturen finns inget stöd för att man ersätter Systembolagets drycker med gårdsförsäljarnas utan snarare tvärtom. Man köper alltså mer alkohol.

För att gårdsförsäljare ska locka till sig köpare kommer reklamen för alkohol att ändra karaktär. Vi kommer att få se mer alkoholreklam. Vi vet att reklam påverkar attityder och inställningar i en negativ inriktning för hälsan.

Gårdsförsäljning kommer således att innebära fler möjligheter att köpa alkohol, både när det gäller antal ställen och generösare öppettider. Det kan även innebära att starka lobbygrupper tillåts påverka försäljningsbegränsning så att man får sälja större volymer alkohol än vad som är föreslaget idag. Dessutom ökar reklam för alkohol med medföljande förändringar i negativ riktning för hälsan. Det som i första anblicken kan ses som en åtgärd i rätt riktning och som kommer att öka arbetstillfällen och turism kommer att leda till en försämring för folkhälsan. Frågan är hur mycket är vi beredda att betala för vår bekvämlighet? En ökad folkhälsa är den smartaste investeringen vi kan göra för oss själva och samhället. Det är en investering som vi måste lägga mer resurser på. Vi måste alltså göra tvärt om mot vad vi gör idag, skapar lagar som försämrar folkhälsan och på sikt kostar mer pengar än vad det smakar.

Vem är ersättningen till för?

Läser Peter Andersson (S) blogg om sjukvården i Stockholm. Han skrivet om att det, i ett tjänsteutlåtande, föreslås att företaget Legevisitten ska få ett godkännande att frångå vårdavtalet att driva Ormängens vårdcentral.

Vad är anledningen till att företaget föreslås frångå vårdavtalet? Jo, de listade patienterna är alldeles för många och alldeles för dyra. Företaget själv skrivet i sin ansökan: "Underlaget är inte tillräckligt och åldersspridningen är för liten. Regelbokens olika krav på produktionsnivåer går inte att hålla då merparten av de listade är äldre och vårdkrävande.

Man anser alltså att ålderspridningen är för liten, dvs det är mest äldre i upptagningsområdet. Man anser alltså att de listade är vårdkrävande; dvs det tar för långt tid, har flera sjukdomar och är inte lönsamma för vårdcentralen.

Idag ersätts vårdcentralerna i Stockholmsområdet efter antalet läkarbesök. För att få ersättning vill vårdcentralerna har listade patienter som a) behöver läkarvård och b) behöver endast korta besök.
När det gäller behov av läkarvård maximerar man vinsten genom att ta bort sjuksköterskebesök och slussar det mesta till en läkare. Behovet av korta besök gör att de äldre och multisjuka ses som icke-lönsamma. De människor som kommer i kläm är just de människor som är i störst behov av vård.

Det är en cynisk hälso- och sjukvårdspolitik som drivs av alliansen.

Satsa på framtiden

Socialstyrelsen har gjort en granskning av hela vårdkedjan som ansvara för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Denna granskning visar att kedjan är löst sammanfogad. För barnet innebär detta en risk att helt bli utan vård.

Orsaken till att kedjan endast är löst sammanfogad beror på att kommunerna och landstingen ger otydliga eller inga uppdrag alls till verksamheterna.

”Vi har tidigare konstaterat en rad problem och brister inom den vård som ska finnas för barn och unga med psykisk ohälsa och sjukdom. Detta är en grupp som mår allt sämre. Vi ser fler utåtagerande pojkar och självskadande flickor. De psykiska problemen bland barn i asyl- och migrationssituationer ökar. Därför genomförde Socialstyrelsen en omfattande tillsyn av hela den vårdkedja som har ansvar för den här gruppen” säger enhetschef Birgitta Hagström.

Det är många aktörer som är inblandade och det ställer höga krav på samverkan. En samverkan som i detta fall verkar saknas helt eller delvis. Det är många som hamnar mellan stolarna på grund av den bristande samverkan och det är väldigt många som far illa.

Vi måste satsa mer på de barn och ungdomar som har en psykisk ohälsa. Att det ska vara svårt att samverka känna som ett enkelt problem att lösa bara viljan finns. Det är alldeles för enkelt att skjuta över problemet till någon annan instans än att ta hand om det själv. Detta beror även på att det saknas både tid och personalresurser.

Att det idag inte satsas mer resurser på barn och ungdomar anser jag är ofattbart. Varje krona vi satsar idag är ju ingen utgift utan en investering i framtiden.

Vårdgarantin är för dem som är unga, friska och högljudda

Vårdgarantin leder till att unga, friska och högljuda patienter prioriteras framför äldre och kroniskt sjuka. Denna slutsats har ortopedläkare kommit fram till som citeras i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Att unga, friska och högljuda patienter prioriteras beror på att vårdgarantin kan bli stelbent. Då man ska vara garanterad att träffa en läkare inom en viss tidsrymd kan detta leda till att patienter med större behov får vänta på sin tur. De får köa trots att de är sjukare.

Det är även lättare för unga, friska och högljudda att ligga på när det gäller vårdgarantin. Dessa människor har lättare att sätta sig in i regelverket.

Författarna till artikeln menar att man måste tydligt visa vem som ansvarar för vad när det gäller vårdgarantin. Vilket ansvar har politikerna och vilket ansvar har hälso- och sjukvårdspersonalen? Detta är inte klarlagt idag och öppnar upp för olika tolkningar och attityder till vårdgarantin.

För mig är det viktigaste att man nu kan konstatera att vårdgarantin inte verkar hjälpa dem som är i störst behov av vård. Vem för deras talan när tidsperspektivet verkar vara den förhärskande urvalsmetoden.

För att kunna ge de patienter som har störst behov hjälp behöver vi öppet prata om prioriteringar. Det gäller att ge de patienter med störst vårdbehov vård och omsorg före de patienter som har ett mindre vårdbehov.

Minska barngrupperna för ett hållbarare samhälle

Det finns många skäl till att minska storleken på barngrupperna i förskola och skola. Nu har Diana Karlsson, forskare vid Högskolan i Skövde, visat att små barngrupper även minskar spridningen av antibiotikaresistenta pneumokockerbakterier.

Innan antibiotika gjorde sitt intåg var dödligheten hög i olika infektioner som orsakas av pneumokockinfektioner. Nu börjar bakterien kämpa för sin överlevnad genom att utveckla resistens mot antibiotika.

En lösning på problemet, säger Diana Karlsson, är små barngrupper i förskolan. Hon har gjort simuleringar med barngrupper som minskat från 16,7 barn till 13,4 barn per grupp. Resultatet visade att mängden pneumokocker i samhället sjönk med nästan 80%.

De ovan nämnd siffrorna på barngrupperna är det antal barn i medeltal som fanns per grupp år 2006 och 1985.

Barn i förskoleåldern bär ofta på pneumokocker utan att vara sjuka. Den mängd antibiotika som förskrivs är till förskolebarn. Kombinationen av mycket bakterier och hög antibiotikaförbrukning leder till att andelen antibiotikaresistenta pneumokocker är hög.

Undersökningen visar även att det inte bara räcker med att minska förskrivningen av antibiotika utan fler åtgärder måste till säger Diana Karlsson. Som exempel föreslår hon vaccinering eller mindre barngrupper.

Ur led är tiden

Hamlet, den danska prinsen, sa redan under 1600-talet: ”ur led är tiden”. Om tiden var ”ur led” då vad är den inte nu i Danmark?

Den danska hälsominsitern Bertel Haader har lämnat in ett förslag till Folketinget att om man inte vill bli behandlad av en personal som bär slöja ska a) sjukhuset ombesörja förflyttning av personal eller b) patienten ska få åka ambulans till ett annat sjukhus.

Det viktigaste är alltså inte kompetens utan huruvida man som patient kan tänka sig att vårdas av någon i huvudduk eller inte.

Läser man sedan kommentarerna till inlägget har en del skrivit att man inte vill bli behandlad av någon i huvudduk på grund av ”hygieniska själ” Man döljer alltså samma åsikt bakom hygien.

En huvudduk jämställs med det egna håret. Det egna håret ska hållas kort eller vara uppsatt. På samma sätt ska slöjan vara instoppad i arbetsdräkten och inga snibbar får hänga löst. Alltså lika hygieniskt som vanligt människohår.

Artikeln är en av de mest kommenterade artiklarna just nu. Tendensen är att man inte diskuterar sakfrågan utan dryftar en mängd värderingar. Debatten om hälso- och sjukvården skulle kunna vara så mer dynamisk om man diskuterade sakfrågor istället.

Finansplan spikad

Då var första landstingsfullmäktige avklarat. Det stora ämnet var finansplanen som gick igenom med hjälpa av SD och en, numera, politisk vilde.

Debatten från alliansen och VL gick mest ut på: ” vi är medvetna om att vi ha problem med vår ekonomi”, ”vi räknar med att produktionsenheterna kommer att hamna på ett minus på 110 miljoner”, ”den dåliga ekonomin beror på finanskrisen”, ”lösningen är att jobba effektivare”.

Alliansen och VL har alltså lagt en budget där produktionsenheterna förväntas gå minus men helt utan förtydliganden hur det ska finansieras.

Vi i oppositionen försökte få svar på frågor som: Vilka konkreta åtgärder som planeras för att få bukt med underskottet?, Vad exakt innebär det att arbeta mer ”effektivt”? Vilka besparingar ska göras? Vi fick dock inga svar. Det hela innebär, mer eller mindre, att alliansen tillsammans med VL kommer att sköta landstinget precis som om inget har hänt och att inga problem finns.

När det gäller anförandet från SD krävs ett ordagrant citerande. Joakim Pripp sa: ”vi kommer att ta ansvar, vi kommer att jobba förebyggande och med effektiviseringar och sånt, och så kommer vi att jobba efter våra riktlinjer”. Kort och koncist! Det röstade sedan helt och hållet med alliansen och VL.

Premiärer och repriser

I morgon är det premiär för den nya landstingsfullmäktige. För miljöpartiets del innebär det en grupp på 7 personer med skiftande och kompletterande erfarenheter och kunskaper. 

Jag kommer även att, från och med imorgon, ha premiär för möjligheten för er läsare att kommentera debatten på landstingsfullmäktige i bloggen. Mötena sänds live på landstingets hemsida och det vore fantastiskt kul om vi kunde ha en levande debatt även efter mötena.

Det är även premiär för mig i talarstolen. Ska läsa på mitt budskap under dagen. Undrar hur det kommer att tas emot? Jag förväntar mig inte att folk kommer att ställa sig upp i bänkarna och skrika: "en gång till"! Men man vet ju aldrig ;)

Premiär blir det även för SD i talarstolen. Det ska bli intressant. De har deltagit i utbildningsdagen och jag utgår från att de kommer att delta under morgondagen.

Under utbildningsdagen förklarade även en företrädare för VL att det tagit en mandatperiod för att inse att man som landstingspolitiker har ett ansvar för HELA Östergötland. Ska denna insikt rankas som en premiär kanske? Ett parti som nu menar att de ska verka för hela Östergötland?

Den styrande minoriteten har även den premiär. Det finns stora risker att det blir fyra turbulenta år där M, KD, FP, C och VL har 50 mandat, MP, S och V har 47 mandat och SD har 4 mandat. Ingen har alltså enkel majoritet. 

Med dessa premiärer framför mig finns det också en del repriser. Den finansplan som presenteras av den styrande minoriteten går, i princip, ut på att fortsätta som vanligt med en avsaknad av ledning.

Utskrivningsklar, vad är det?

Har många gånger funderat på denna term och vad den ibland får för konsekvenser.

Vad innebär då att vara utskrivningsklar? Enligt texten på hemsidan för Landstinget i Östergötland står att: ”en patient är utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Eftersom en patient, som bedöms som utskrivningsklar, kan vara i behov att fortsatta insatser inom den öppna hälso- och sjukvården, som landstinget har ansvar för har läkaren i sin bedömning att ta hänsyn till vilka resurser som finns. Utskrivningsklar skickas till berörd enhet inom kommunen och/eller öppen vård”.

Det är läkaren som bedömer om patienten är i behov av sluten vård eller inte. Det är alltså enbart den medicinska expertisen som har avgörandet i sin hand. Många gånger är det också så på våra vårdavdelningar att man medicinskt inte har ett behov av slutenvård men att man omvårdnadsmässigt har ett behov av sluten vård innan man får komma hem eller till sitt kommunala boende.

Det finns åtskilliga ”före-detta” patienter som skickas hem alldeles för tidigt med risk för lidande och snabb retur till sjukhuset. Det finns idag stora behov att att utöka begreppet utskrivningsklar för att även omfatta specialiteten omvårdnad. Detta i sin tur innebär att hälso- och sjukvården åter behöver öppna upp avdelningar för slutenvårdsrehabilitering för att ge alla möjligheten till ett gott tillfrisknande och så stora möjligheter som det går att klara sg självständigt efter utskrivning på sjukhus.

Vems ansvar är det att trygga kompetens för framtiden?

Bristen på specialistsjuksköterskor blir allt mer besvärande för vården. Trots det vill landstinget inte längre bekosta studielön för de sjuksköterskor som vidareutbildar sig inom de områden, där bristen är som störst. Detta kan man läsa i dagens NT.

Det innebär att år 2014 kommer inte längre landstinget att finansiera en studielön på 15 000 kronor i månaden för dem som vill specialisera sig.
Det finns inte många sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig. Många gånger hamnar man på samma arbetsplats med ungefär lika lön. Kompetensen hos den vidareutbildade personalen tas inte tillvara alla gånger.

Att landstinget betalar studielönen är en morot för många som vill vidareutbilda sig. Jag har även hört många säga att de väljer att vidareutbilda sig på grund av att utbildningen är betald. Som sjuksköterska har du relativt höga studieskulder men inte så mycket i månaden att betala dem med.

Enligt de styrande i landstinget ligger ansvaret på vare enskild vårdenhet. Varje enskild vårdenhet som redan idag kämpar med sin ekonomi. Är det troligt att vårdenheterna kommer att satsa de pengar som behövs för vidareutbildning?

Behovet att anställa specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatri, distrikt och intensivvård är stort och kommer att öka de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Landstinget borde ta sitt ansvar och se till att framtidens kompetensförsörjning är säkrad. Risken är överhängande att vi i framtiden har en sjukvård utan bredd i kompetens samt en landstingsledning som fortsätter att skjuta ansvaret ifrån sig.

Se även Christoffer Bernskölds blogg.

Ny kollektivtrafiklag

Ny kollektivtrafiklag

I somras fixade regeringen ett sätt att få fler att åka kollektiv. Det jag syftar på är den nya kollektivtrafiklagen.

”Med en kollektivtrafiklagstiftning som sätter människors resande i centrum, som underlättar arbetspendlingen, ger människor fler arbetsgivare att välja mellan och ger en större bredd av arbetssökanden för företagen, så fortsätter vi utvecklingen och konkurrenskraften av alla landets delar samtidigt som vi minskar konjunkturkänsligheten”, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2012. Vad innebär den egentligen? Idag har kommuner och landsting ett gemensamt ansvar för att behovet av kollektivtrafik är tillgodosett. Östgötatrafiken är huvudman och kommuner och landsting beställer den trafik man vill ha.

Med den nya lagen kommer kommun och landsting fortfarande ansvara för behov av kollektivtrafik är tillgodosett men man öppnar upp för privata aktörer. Innebär avreglering att fler kommer att åka kollektivt? Än så länge finns inga exempel i världen på att avreglering har lett till ökat resande. Svaret är alltså: knappast.

Se Östergötland som en karta med räls och vägar. En överhängande risk är att de privata företagen kommer att satsa på lönsamma turer. Mindre lönsamma turer riskerar att drabbas av färre avgångar och eventuellt höjda priser. Som det är idag kan de lönsamma resorna bekosta de mindre lönsamma. På de mindre lönsamma sträckorna kommer det att vara trafikplikt så trafik kommer fortfarande att finnas. Problemet är att i slutändan är det vi vanligt resenärer som får betala dubbel i form av höjda biljettpriser och färre avgångar.

Risken är stor att vi har öppnat upp för privata aktörer som trafikerar de lönsamma turerna med höjda biljettpriser och mindre turtäthet på en del turer. Knappast ett upplägg för ett ökat kollektivt resande!

Utbildning men till vad?

Den 1 november var det dags för oss nya i landstingsfullmäktige för att förkovra oss i landstingets organisation och östgötens hälsa. Jag har längtat till denna dag för jag vill verkligen sätta igång.

Dagen inleddes av Marie Morell (M), ordförande i landstingsstyrelsen och Lasse Pettersson (VL), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötland. Innan det hade gått 15 minuter av hela dagens program hann de säga ordet "tråkigt" tre gånger. Hur tänker man här? Om man under en utbildningsdag får hör från ordförandens mun att det här kanske är tråkigt, har man funderat på vad man vill förmedla?

Jag har inte valt landstingspolitiken för att den är tråkig utan för att jag tycker den är intressant och handlar så mycket mer än om hälso- och sjukvård. För mig är en av de intressantaste frågorna just nu regionbildning för Östergötland.

Vad var det då de styrande ville förmedla? Har funderat på denna fråga nu ett par dagar och det som för mig var utmärkande var bilden av att "vi är en lycklig familj, alla vi partier". Är det så bilden kommer att förmedlas även utåt till medborgaren? Att vi "egentligen" tycker och tänker likadant och om partierna skiljer sig ifrån varandra när det gäller landstingspolitik är det bara i mindre frågor?

En liknande känsla fick jag när företrädare för de olika centrumen i landstinget och privata aktörer fick sin tid på dagordningen. Det kändes som om även de ville visa att vi är en "lycklig familj". På frågan vad som skiljer den privata och den offentliga vården var svaret mer eller mindre nästan intetsägande.

Jag vill själv driva politik. I detta ingår att vi inte tycker och tänker likadant i alla frågor utan skiljer oss många gånger åt.

Det som kommer närmast i tiden nu är finansplanen. Det ska bli så spännande att se vad som händer. Kommer alliansen som styr i minoritet få igenom sin finansplan? Hur kommer SD att rösta och hur kommer det att gå för den mer ansvarstagande koalitionen i fullmäktige? Efter den 23 november har vi svaret!

Gemensamt ansvar för kommun och landsting

Det har framkommit i en studie från Göteborgs Universitet att ungdomar som har varit placerade i familjehem eller institutioner i mycket låg grad fortsätter till högre utbildning. Detta har ingen koppling till begåvning. De kognitiva tester som utförts visar ingen skillnad på begåvning mellan placerade och icke-placerade barn. Om många inte fortsätter till högre utbildning finns en risk för socialt utanförskap.

Idag har ungefär ett barn per klass erfarenhet av vård via socialtjänsten. Studien visar att 60% av barnen som har varit utplacerade hoppar av högre studier. Motsvarande siffra för övriga ungdomar är 18%.

Andelen som söker sig till högre studier av de utplacerade barnen är 13%. Motsvarande siffra för övriga ungdomar är 41%. Studien visar även att de barn som får hjälp med hemläxor, nedlagd tid på läxläsning och värdet på medelbetyg är lägre för de barn som får vård via socialtjänsten.

Faktorer som påverkar de negativa siffrorna är antalet placeringar och längden på placeringstiden.

Kontentan av det hela är att stödinsatser måste sättas in från flera olika instanser för dessa barn i ett tidigt skede. Vi måste fokusera mer på hur det går för dessa barn i skolan och vilken typ av hjälp och stöd de behöver. Rekommendationer från studien är även att ge dessa barn chans till vuxenutbildning.
Flera instanser måste samarbeta för att ge dessa barn en så stor chans som möjligt att kunna vidareutbilda sig samt kunna vidareutveckla sig. Detta är en angelägenhet både för kommun och landsting. Vi borde ha team kring dessa barn med fokus på både skolgång och hälsa.

Lägg inte skulden på oss, ta ert eget ansvar!

Har idag fått kallelse till utbildningsdag för oss i landstingsfullmäktige. Dagen kommer bland annat att innehålla information om hur landstinget är uppbyggt och hur det står till med hälsan i Östergötland.

Det ska bli väldigt spännande att sitta i opposition. Någon kanske tycker att min inställning är lite konstig men jag tycker verkligen att det ska bli spännande. Det viktigaste är att vi som sitter i opposition (S, V och MP) tillsammans arbetar med oppositionspolitik. Det är viktigare än någonsin i Östergötland.

Som det ser ut så fortsätter alliansen tillsammans med Vrinnevilistan att styra landstinget men i minoritet.

Lasse Pettersson, Vrinnevilistan, sade i maj 2010 att vi kan tänka oss att byta block. De valde att driva en egen valkampanj och ha dörren på glänt både till alliansen och S, V och MP. Nästan exakt tre månader senare har Vrinnevilistan bestämt sig för att fortsätta samarbetet med alliansen. För en väldigt bra beskrivning av turerna hänvisar jag till Emil Brobergs blogg med inlägget ”Vrinnevilistans lögn i valrörelsen”.

En sak är uppenbar, alliansen och VL kommer att få det svårt att styra i minoritet. De har själva valt denna situation och bär således själva ansvaret. Det man redan har gjort och kommer att göra är att lägga skulden på S, V och MP. Jag säger det nu och kommer att upprepa det flera gånger under dessa kommande fyra år; lägg inte ansvaret på oss! Låt inte oss bli syndabockar för att SD, med sina fyra mandat i landstinget, kommer att kunna avgöra vilket förslag de vill lägga sin röst på.

Läs även Johan Westerholms blogg så kan alla läsare se att Svergiedemokraterna kommer att följa i samma spår som sina likasinnade i övriga Europa. De ser sig själva mer åt höger än åt vänster. Vi ser det i länder som t ex Danmark.

Det är med denna bakgrund som jag tycker att det ska bli intressant att vara i opposition. Sen får vi se hur länge vi sitter i opposition. Det finns en möjlighet att det blir mindre än i fyra år. Vi är då helt beredda att ta befälet över skutan och lotsa den rätt.

Kundnöjdhet framför allt?

Från och med nu kan man skriva sin egna omdömen om vårdcentraler på sajten Omvård.se Den är finansierad av Svenskt Näringsliv.

På sajten är det tänkt att du ska bedöma vårdcentralen efter parametrarna; jag rekommenderar denna vårdcentral, det var rent och fräscht på vårdcentralen, jag fick bästa möjliga vård så vitt jag kan bedöma och jag fick vara så delaktig som jag ville i beslut om min vård. Dessutom kan man lägga till kommentarer om vad som var bra eller vad som kan bli bättre.

Vården börjar nu få in ett nöjdkundindex. Ju nöjdare kund,desto fler listade patienter. Ju fler listade patienter, desto fler pengar. För att få in pengar till vårdcentralen är man beroende av goda omdömen och risken är stor att man går patientens vilja till mötes trots att det går emot bättre vetande.

För mig är det viktigaste att man istället satsar pengar på att bemanna alla vårdcentraler med den personal som behövs. Ge personalen rimliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Öppna upp för möjligheter till öppna mottagningar för personer som har svårt att boka tid via telefon.

Som det är idag läggs det fokus på helt fel saker inom den svenska hälso-och sjukvården. Sluta att behandla vården som om den blir bättre för att den utsätts för konkurrens. Satsa i stället på en ökad folkhälsa och preventiv vård.

Vart tog folkhälsan vägen?

Folkhälsan i Sverige har på många sätt förbättrats i flera decennier. Men bland unga ökar nu vård för alkoholrelaterade diagnoser och slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmord.

Folkhälsa beskriver ett lands hälsotillstånd. Den tar hänsyn både till nivå och fördelning av hälsan. En god hälsa ska inte bara vara så pass bra som möjligt utan även så pass jämlikt fördelad som möjligt.

En sökning på ordet "folkhälsa" på partiernas hemsidor ger följande resultat:


KD 139 träffar
M 0 träffar
FP 437 träffar
C 63 träffar
Summa: 639

S 256 träffar
V 17 träffar
MP 512 träffar
Summa: 785

Man kan kanske inte dra så stora växlar på antalet träffar. V t ex är ett parti som strävar efter jämlikhet och deras siffra är missvisande.

Det som däremot skrämmer är siffran 0 när det gäller moderaterna. O (noll). Alltså inga träffar alls! De nya moderaterna har inte heller utsett en person ansvarig för folhälsofrågor.

Trots att vi vet att klyftorna blir större och större, trots att vi vet att många är utförsäkrade, trots att vi vet att barn mår sämre och sämre finns ingen ansvarig namngiven person för detta område.

Att satsa på folkhälsa är den bästa investeringen vi kan göra för framtiden och för vår befolkning. Hur många och hur mycket kommer vi inte att förlora på denna ignorans?

Vallöften

Allt låter verkligen så enkelt i valtider! Fråga bara centerpartiets Kenneth Johansson. Han är ordförande i socialutskottet och vårdpolitisk talesman för alliansen. I dessa roller förklarade Kenneth Johansson att betald specialistutbildning för sjuksköterskor är ett vallöfte. Han säger även att: "om det fungerar för läkarnas ST borde det även fungera för sjuksköterskornas specialistutbildning".

Ylva Johansson (s) var mer klarsynt innan valet när hon sade att hennes misstro till det borgerliga löftet om betald specialistutbildning beror på att det inte finns med i alliansens budget och inte är finansierat.

Nu, efter valet, vet vi att betald utbildning för specialistutbildning inte nämns i regeringsförklaringen. Kenneth Johansson säger bara mer eller mindre "ni får vänta".

Yrket sjuksköterska har använts många gånger under valrörelsen som ett exempel på en person som tjänar på alliansens skattesänkningar. Det är snarare så att alliansen har tjänat på att använda yrkestiteln under valrörelsen. Nu är ju valrörelsen över så yrkestiteln kommer i fortsättningen bli aktuell igen om 4 år!

Vad är då problemet för specialistutbildade sjuksköterskor? 1) få vill specialistutbilda sig idag för att man tjänar inget på det. 2) idag används inte alla specialistutbildades kompetens för att många gånger går man tillbaka till samma tjänst med samma lön men med högre studieskulder. 3)vården skriker efter specialistutbildade sjuksköterskor. Ekvationen går inte ihop!

Höjda avgifter i vården?

I Smålandsposten kan vi läsa att det moderata landstingsrådet vill höja avgiften för högkostnadsskyddet.

Högkostnadsskyddet är ett skydd för alla mot för höga egna patientavgifter. Sedan 1997 ligger taket för egna avgifter på 900 kronor. Alla kostnader däröver är gratis. Högkostnadsskyddet inkluderar läkemedel, medicinteknisk utrustning för eget bruk, öppen sjukvård och sjukresor.

För 900 kronor kan man träffa en specialistläkare 3 gånger eller en allmänläkare 6 gånger per år. Förklaringen varför man vill höja avgiften är att avgiften inte har följt med denna allmänna prisutvecklingen.

Vi kan nog vänta oss ett liknande tankesätt i Östergötland. Alliansen vill inte höja skatten men på något sätt måste vården finansieras. Detta gör man bäst, enligt moderaterna, genom att höja avgifterna. Det som har störst ohälsa är de med minst pengar. Enligt moderaternas logik ska alltså de med störst ohälsa och minst pengar betala mest. De med den bästa hälsan och mest pengar ska betala minst. Detta är alltså ett bättre val än att solidariskt finansiera vården? Detta är alltså bättre än en skattehöjning?

Den gröna staden

År 2025 beräknas mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländer, cirka 3,5 miljarder människor, leva i städer. Många människor i utvecklingsländer flyr en fattigdom på landsbyggden till en fattigdom i staden. Detta är en utmaning för stadsplanerare och beslutsfattare. Hur ska man trygga en tillgång till näringsrik mat, skapa förutsättningar till försörjning och ett hälsosamt liv i dessa städer?

När städerna expanderar bebyggs jordbruksmark. Detta leder till att produktionen av livsmedel kommer längre bort vilket gör att transportkostnaderna ökar. Ökar transportkostnaderna ökar även livsmedelspriserna.

FN:s livsmedels- jordbruksorganisation ser gröna städer som lösningen. Just begreppet görna städer är inte nytt men det handlar om att hjälpa invånare att skapa gröna områden. I deras regi har man utbildat stadsodlare, skapat skolträdgårdar och bidragit med redskap.

Att odla frukt och grönsaker i och omkring städerna ger tillgång näringsrika livsmedel till alla i staden och ett bättre hälsa.

Men är grönområden och närodlingar bara ett problem för utvecklingsländer? Cancer, nervskador, astma och allergier och ökad infektionskänslighet orsakas bland annat av luftburna gifter. Att leva i en storstad innebär att man lever i en smutsig miljö. Detta går att läsa i en rapport från Tekniska kontoret i Norrköping 1992.

En gata med träd har bara en tredjedel så mycket luftburet stoft som en gata utan träd. Det är viktigt att det finns grönområden i staden och att man hela tiden planerar in gröna områden vid nybyggande. Detta för allas hälsa.

Men det handlar även om att planera en stad som främjar fysisk aktivitet för alla åldrar. Vi kan välja att skapa goda förutsättningar eller hindra. Statens folkhälsoinstitut arbetar långsiktigt för att bebyggda miljöer ska förbättras för att stimulera ökad fysisk aktivitet.

Att tänka grönt och tänka fysisk aktivitet när man planerar sin stad är av en stor betydelse för staden invånare och en stor betydelse för invånarnas hälsa.

Ändringar i det sjuka reglerna

Socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson lovade i valrörelsen att en snabb utredning skulle startas för att se över sjukförsäkringsreglerna. Efter valrörelsen får vi klart för oss att en snabb utredning innebär efter sommaren.

Cristina Husmark Pehrsson menade i slutet på förra året att "svårt sjuka personer ska inte tvinas ut på arbetsmarknaden. Vi månar om den gruppen".

Vad kommer nu hända med Cristina Husmark Pehrsson? Tar man bort henne kan man ju tillskapa de nynya moderaterna som lyssnar till fler än de som har höga löner.

Socialministerna Göran Hägglund anser att det inte duger. Socialministern säger till Aftonbladet att: "Regeringen kan självklart inte bara sitta på läktaren. Är det så att människor kommer i kläm för att reglerna är felaktigt utformade, då ska vi ändra på detta. Den som är sjuk ska självklart få ersättning, det är en självklarhet för oss. Vi vill inte göra det besvärligt för människor, de ska ha det stöd de kan få."

I början av september sa Göran Hägglund under ett torgmöte i Karlskoga att det fanns "ett korn av sanning" i de negativa rapporterna om de utförsäkrades situation. Göran Hägglund har alltså på ett par veckor gått från "ett korn av sanning" till " den som är sjuk ska självklart få ersättning".

Innebär "ett mänskligare Sverige" att "verklighetens folk" ändrar sig när det passar?

För många kommer uppvaknandet försent. De har redan blivit utförsäkrade. Vad händer med dessa personer? Fler läkarbesök för att få intyg? Fler besök på försäkringskassan? Hur många av dem kommer att få en ursäkt? Ett personligt lidande är svår att värdera i krontal men hur mycket har inte dessa regler kostat för enskilda individer?

Privat försäkring: för dig som vill skita i alla andra

Med en försäkring får du behandlingar som andra kunde ha behövt före dig! De danska läkarna säger inte ordagrant vad som står i meningen innan men det är så jag läser den. Det de säger är att patienter med privat sjukförsäkring bidrar till att fler patienter opereras i onödan enligt Dagens medicin.

De personer som har en privat försäkring ställer krav på undersökningar, specialbehandlingar och operationer som egentligen inte behövs.

Organisationen Danske patienter lägger skulden på privatläkarna. De anser att många av de privatpraktiserande läkarna opererar i onödan. De menar att privatläkarna använder kapacitet som kunde ha använts till personer som har större behov.

Privata sjukförsäkringar har endast en del av svenskarna råd med. Det är inte rätt att ett fåtal ska kunna betala för sin vård och att läkare som utför vården gör operationer i onödan. Ett samhälle utan egna gräddfiler och där störst behov går först är ett bättre alternativ för att korta vårdköer. Ett samhälle med en solidariskt finansierad vård är ett bättre alternativ för att skapa en god vård. Ett samhälle där alla är lika värde är ett bättre alternativ än dagens där socioekonomiska klyftor tenderar att öka.

Orup sjöng en gång att Stockhom har blivit kallt men just nu känns det som om hela Sverige har blivit kallt.

Kris på akuterna

Titeln är från en artikel i senaste Vårdfokus. Där kan man läsa att patienter kan bli kvar på akuten i 16-17 timmar för att det inte finns vårdplatser. De patienter som väntar ska tas om hand samtidigt som det kommer in nya akutfall. Personalomsättningen är hög på akuten. Sedan 2009 har 50 sjuksköterskor slutat. Exemplen är hämtade från Helsingborgs sjukhus men vi ser liknande situationer i flera städer, även i Östergötland.

Vad beror då detta på? En stor anledning är antalet besökare på akuten. Att besökarna är många beror på en ökad befolkning. Den största anledningen är människors inställning till sjukvård idag. Vi vill ha snabb vård och vård där den ges bäst.

Vad beror detta på? Att man tror att man får snabbare vård på akuten beror på att det på att det saknas läkare på många vårdcentraler. Det blir svårt att få en akut tid på vårdcentralen samma dag då tider knappt finns. Sen tror många att specialisterna arbetar på akuten, inte på vårdcentralen. Någonstans på vägen har primärvårdens uppdrag och kunskap förlorats i folk medvetande.

Köer till specilistvård kan vara en orsak. Det ses som enklare att söka till akuten än att köa för att få hjälp. Det man har gjort är att nedmontera många små akuter. För 30 år sedan fanns det mer än 100 fullvärdiga akutsjuhus, idag cirka 60. Det man inte har gjort är att tänka över hur de akutkliniker som blir kvar ska hantera ett ökat tryck. Lokalerna är de samma men besökarna är fler.

Förutom att nedmontera flera akutkliniker har man även tagit bort väldigt många vårdplatser. Många patienter ligger alldeles för länge på akuten för att det finns ingen vårdsäng på en avdelning som de kan använda.

Det vi behöver är en helhetssyn. Vi behöver fler vårdplatser, vi behöver dimensionera rätt, vi behöver besätta de tomma läkartjänsterna på våra vårdcentraler. Vi behöver även göra akutklinikerna till en attraktiv arbetsplats och det arbetet behöver starta omgående.

Mitt förslag är även att starta en informationskampanj på våra skolor och arbetsplatser. Låt personal på akuten arbeta som hälsoinformatörer i ett projekt tillsammans med landstingspolitiker under en tid i en medborgardialog.

Vi behöver även blir bättre på att sprida kunskap i egenvård och att själva bli "egenvårdsexperter". Lyft fram det hälsofrämjande budskapet. En frisk befolkning är målet. Med en friskare befolkning kan vi ge mer resurser till dem som verkligen behöver det.

För en framtidsinriktad sjukvård i ÖStergötland med hälsan i centrum - rösta grönt!

Slopa taket i sjukförsäkringen

”Så påverkar valet din plånbok”. Detta är ett exempel på en rubrik med en förklarande text om hur valet kan påverka din privata ekonomi. Man har reducerat valet till vad som är bäst för dig personligen. Jag ser inte valet ur en egoistisk synvinkel. För mig är den viktigaste frågan i vilket sorts samhälle vill jag leva i. Ett egoistiskt samhälle eller ett solidariskt samhälle. Valet är enkelt, jag vill leva i ett solidariskt samhälle.

Alliansen har valt att införa ett tag i sjukförsäkringen. Detta har skapat en svår situation för många medmänniskor. Är man utstämplad och klar i deras system återstår försörjningsstöd. Försörjningsstöd betalas ut av kommunen. Kommunen har en begränsad budget. De pengar som ligger i kommunens kassa ska räcka till hela kommunens ansvarsområde. Räcker inte pengarna måste man spara. Det leder till att samtliga nämnder får besparingskrav. Oftast drabbar dessa besparingskrav vård, skola och omsorg.

Vi har idag ett samhälle som inte tar hand om sina medmänniskor. Den senaste tiden har vi fått läsa om flera människor som har beskrivit sin personliga livssituation. Taket i sjukförsäkringen har för dem bidragit till personliga katastrofer. Är det ett sådant samhälle vi vill leva i? I morgon kan det vara du eller jag som är sjuka. Skulle vi vilja ha otrygghet eller trygghet i en svår situation?

Att propagera för arbetslinjen har varit alliansens mantra. Dessutom läggs skulden på individen om man inte har fått ett jobb. Är man sjuk och inte kan återkomma till sitt jobb inom ”rimlig” tid är man inte så mycket att ha. Det viktigaste är att man kan och ska arbeta. Det alliansen har glömt bort i debatten är att föra en dialog om vad samhället ansvarar för och vad du som individ ansvarar för. Man måste även öppet redovisa vad samhället kan ha råd att betala. Sänkta skatter ger mindre pengar i statskassan vilket ger besparingar i verksamheter. Sänkta skatter ger mer pengar i din plånbok men dessa pengar kan inte betala vår gemensamma välfärd. Vill vi ha ett samhälle med ökade socioekonomiska klyftor eller vill vi leva i ett jämlikt samhälle?

Jag vill leva i ett solidarisk samhälle. Ett samhälle som tar hänsyn och lever i samklang med människor, djur och natur. Jag vill leva i ett samhälle som tänker på framtida generationer. Jag vill leva i ett samhälle som ser helheten och kan lyfta blicken och fokuset från den egna plånboken till ett större sammanhang. Jag vill leva i ett samhälle präglat av gröna värderingar.

se även Mats Johansson, Emil Broberg, Joakim Hörsing, Agneta Niklasson och Gunnar Gustavsson samt Gunvor G Eriksson.

Attityder mot psykisk ohälsa

Hjärnkoll har gjort en undersökning om allmänhetens attityder och kunskaper till psykisk ohälsa. Undersökningen visar bland annat att över 25% av allmänheten har helt eller delvis negativ inställning till personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. De negativa attityderna handlar främst om att man inte vill ha psykiatriska verksamheter i bostadsområden eller enperson med psykisk sjukdom som granne eller kollega.

Av de utfrågade anser:

- 33% av de utfrågade menar att placering av psykiatrisk verksamhet är en fara för
lokalbefolkningen.

- 25% inte att de vill arbeta med någon med psykisk störning.

- 20% att de inte vill bjuda hem någon med psykisk sjukdom.

- 70% anser att de flesta personer med psykiska problem inte får professionell hjälp
inom sjukvården.

En gång sjuk, alltid sjuk. Så är den gängse uppfattningen om personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En gång sjuk, alltid sjuk stämmer inte då man uppskattar att var fjärde person någon gång upplever psykisk ohälsa. Om nu var fjärde svensk haft psykisk ohälsa och för alltid varit sjuk så är en fjärdedel av svenskarna utdömda.

De flesta som upplever psykisk ohälsa återfår hälsa utan men. Möjligtvis några osynliga ärr i själen. Attityderna om psykisk ohälsa har i stort sett varit oförändrad sedan länge. Det var och en kan göra är att bidra till att avdramatisera psykisk ohälsa och ifrågasätta attityderna. Stå upp för din medmänniska och var en vän. Det är även viktigt att vi arbetar strategiskt och långsiktigt med den psykiska ohälsan via vårdcentralerna och på elevhälsovården.

Förutom att ifrågasätta attityderna behöver vi även fundera på vad det är för samhälle vi vill leva i. Fler och fler lider av psykisk ohälsa och fortsätter vi i samma spår som vi göra nu blir psykisk ohälsa ännu vanligare. Låt den biologiska, sociala och kulturella varelsen som vi människor är få större plats och utymme i samhället än den idag påhittade prestationsinriktade individen.

Flyktingmedicin med fokus på hälsa

På Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping är profilområdena trauma och migration. De arbetar med flyktingar och andra invandrare ur olika synvinklar, två av dem är salutogent perspektiv och folkhälsoperspektiv.

Vad innebär ett salutogent perspektiv? Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på vad som orsakar sjukdom. Ordet kommer från Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi i Israel. Genom att fokusera på faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa kan vi modernisera synen på svensk hälso- och sjukvård. Genom att fokusera på det friska öppnar vi vägen till en ökad folkhälsa.

Hälsokommunikatörerna pratar flera olika språk. Vinsterna är inte bara att flyktingen kan prata på sitt hemspråk utan även den kulturella igenkänningsfaktorn. Vi vet att utrikesfödda har en sämre hälsa än inrikes födda. Många lider av psykisk ohälsa. I en del kulturer ses psykisk ohälsa som något skamligt och ska helst "gömmas undan". Genom att både prata samma språk och förstå hur man tänker kan man nå fram till individen och ge den hjälp och stöd som behövs.

En annan aspekt är att flyktingar ofta går från bra matvanor till sämre kosthållning när de kommer till Sverige. Många kommer från länder där läsk, godis och snabbmat inte finns. Här är det enkelt att skaffa sig ett sockerberoende då tillgången till socker finns överallt och är billigt. Det är viktigt att man, precis som hälsokommunikatörerna arbetar, fokuserar på diskussion istället för information.

I andra kulturer är man van vid tankesättet att man kan ta antibiotika även vid lättare åkommor, till exempel förkylning. När de väl kommer till Sverige möts de av en helt annan kultur och ett annat synsätt på förskrivning av antibiotika. Utan rätt kunskap och samtal kring de olika synsätten blir det lätt att man, vilket har hänt, åker till sitt hemland för att köpa upp ett eget "hemapotek". Det är här ytterst viktigt att ge kunskap om egenvård.

På det sätt som hälsokommunikatörerna arbetar, det vill säga genom fokusering på samtal istället för information, ökar individers insikt och kunskap om egenvård och ett hälsosammare livsstil. Målet är att titta på faktorer som bidrar till hälsa samt hur man bibehåller hälsa. Detta är det synsätt som vi i Miljöpartiet vill ska vara fokus i hela hälso- och sjukvården.

Folkhälsa för alla

Det bästa sättet att minska vårdköer är en friskare befolkning. Det ger också möjlighet att lägga mer resurser till de som verkligen behöver det.

För vårdcentralerna gäller att ju fler besök, desto mer pengar. Ska man arbeta med förebyggande vård måste det finnas tid. Det tar tid att samtala om livsstilsfrågor och ge människor råd och kunskap hur man kan förändra sig och sina levnadsvanor för att leva hälsosammare.

Det måste även ta tid då hela processen bygger på ett förtroende mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient.

Det som premieras för vårdcentralerna idag är besök. Ju fler besök, desto mer pengar. Man tjänar mer på många korta besök. I längden säger man även att man inte premierar folkhälsa.

Vårdcentralernas upptagningsområden är stora med medborgare i alla åldrar och med olika bakgrund, nationaliteter, språk, läs- och skrivkunskaper.

I höst kommer Socialstyrelsen ut med riktlinjer för bättre folkhälsa. Med mycket grönt i regering, landsting och kommuner kan vi tillsammans arbeta för en friskare befolkning.

Har samhället något ansvar för din hälsa?

Folkhälsa uppnås genom att kombinera individens behov och att samhället tar ansvar. I dag är individens behov fokuserat på valfrihet och integritet. Att vilja arbeta, vilja välja och vilja integritet är det som anses som det "normala". Genom att "välja rätt" skapar man även ett hälsosamt liv.

När ska fler våga erkänna samhällets ansvar som en bidragande orsak till ohälsa och vilket anvar samhället har för att främja hälsa?

Fortsätter den politiska inriktningen som den är idag kommer fler att vara i behov av vård. Flera kommer att drabbas av psykisk ohälsa, övervikt eller diabetes.

Det flesta partier pratar om folkhälsa som ett självklart mål. Problemen ligger i de olika vägval som de politiska partierna har val. Alliansen har valt att sätta ett tak för sjukförsäkringen och försöka "glömma bort" att det finns andra familjekonstellationer än den så kallade kärnfamiljen. Detta är två exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa. Alliansen har även ensidigt fokuserat på tillgänglighet i tid i sitt mål att korta vårdköerna. De har helt förbisett geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Detta är ett annat exempel på vägväl som INTE främjar folkhälsa.Alliansen kämpar för att gynna transporter och biltrafik som kommer att påverka klimatet. Detta är också ett exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa.

Ska man nå folkhälsa måste man dels stödja och hjälpa individer. Det ska vara lätt att göra rätt. Folkhälsa nås även genom att man först erkänner att samhället bidrar till ohälsa. Därefter måste man se folkhälsa ur ett helhetsperpsektiv, I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan för större eller mindre grupper. Genom att även se och ta samhällets ansvar kan vi alla leva i ett friskare Sverige. Det innebär även att vi kan lägga mer resurser på de som verkligen behöver det.

Stångåloppet

Jag har haft en väldigt rolig dag i dag tillsammans med vår ordförande och första namn på landstingslistan Per-Olof Svensson. Vi åkte till Linköping för att delta i Stångåloppet. Arrangörer var Östergötlands Handikappförbund. Det var för andra året som de håller i Paralympics.

Det hela började med själva loppet där man fick välja distans. Jag tog den kortaste distansen på 1200 meter. Den kändes längre i uppförsbackarna. Det krävs verkligen ett stort mod att vara funktionshindrad. Grusbelagda uppförsbackar följt att träbroar och hål i asfalten kräver sin man eller kvinna. När jag åker nästa gång ska jag inte glömma att ta på mig handskar.

Efter loppet fick vi chans att pröva på en del idrotter. Jag började med goal boll som är en idrottsgren för synskadade. Jag fick använda svar ögonbindel så det gick inte att se något. Bakom mig stod Adrian och förklarade hur jag skulle kasta mig för att fånga bollen rätt. Bollen innehåller en pingla så det gäller att lyssna noga och sedan täcka bollen så att det inte blir mål. Det som var mest fascinerande var att höra Adrian rätta min bristfälliga kastteknik endast genom hans hörsel. Två av deltagarna tänker nu börja sin satsning på landslaget och de siktar in sig på en träningsdos på upp till 7 dagar i veckan. Det är en väldigt fysiskt krävande idrott så jag antar att det blir mycket löpträning.

Vi prövade även curling på matta och rullstolsbasket. Rullstolsbasketen såg livsfarlig ut men man måste ju våga. Rullstolsbasket är en väldigt stor gren med ligor i framför allt Italien, Spanien och Tyskland med chans att tjäna stora pengar. Flera av deltagarna i Svenska landslaget har fått erbjudande att spela i någon av dessa ligor. En av deltagarna berättade minnen från hans invigningsmatch i rullstolsbasket mot Spanien i OS 1992 i Barcelona med 12 000 åskådare. Att spela utomlands var även något som curlinglaget såg fram emot då de snart skulle åka till Norge för att spela.

Därefter var det dags för lite grillning av oss politiker. Det hinder som funktionshindrade stöter på i samhället är skapat av samhället. Miljöpartiet vill därför skärpa diskrimineringslagen så att även hinder i tillgänglighet ska ligga till grund för diskriminering.

Det gäller att tänka efter före och tänka brett.

Tack alla medlemmar i Östergötlands Handikappidrottsförbund för en trevlig dag.

Den sjuka sjukförsäkringen

I Aftonbladet debatterade Ylva Johnasson (S), Gunvor G Eriksson (MP) och Emil Broberg (V) den sjuka sjukförsäkringen.

De rödgröna lät opinionsinsitutet Novus ställa tre frågor:

1. Hur upplever du behandlingen av sjukskrivna har förändrats i Sverige under
den senaste mandatperioden?

2. Hur viktig bedömer du att sjukförsäkringen är för din trygghet på
arbetsmarknaden?

3. Om du fick bestämma: Tycker du att de sjukskrivna borde få bättrem samma
eller sämre villkor än idag?

Majoriteten av de tillfrågade vill ha bättre villkor för de sjukskrivna, säger att sjukförsäkringen är viktig för den personliga tryggheten på arbetsmarknaden och att de sjukskrivna behandlas sämre idag som ett resultat av de gågna fyra åren.

Förr i världen fanns ättestupan. Enligt myten kastade sig de äldre eller blev kastade från ett stup när de inte längre kunde försörja sig själv eller bidra med arbete på gården. Ättestupan ses som just en myt men nu har myten blivit verklighet.

I år har 30 000 människor blivit utförsäkrade. Enligt Arbetsförmedlingens siffror de första 6 månaderna 2010 har 2% av de utförsäkrade som gått arbetslivsintroduktion fått ett riktigt jobb. Smaka på den siffran ett tag!

Enligt myten blev äldre kastade ut för stupet och idag blir det kastade ut i ett utanförskap med knappa ekonomiska ramar.

Med en rödgrön regering kommer ättestupan åter igen bara bli en myt. Istället skapas en rehabiliteringsfond för att sjuksrivna ska få en riktig rehabilitering. Taket för sjukförsäkringen kommer att försvinna.

Det är hög tid att för in en medmänsklig politik som tar hänsyn till alla medborgare oavsett plånbok.

Rödgrön överenskommelse i Östergötland

Idag har vi presenterat den rödgröna överenskommelsen om landstingspolitik den kommande mandatperioden i landstinget Östergötland.

Vi har en heltäckande politik för hela länet och vi vill framför allt lyfta fram några prioriterade områden.

Dessa områden är: fler äldre ska få vård i hemmet, satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, jämlik vård, klimatneutral landsting och satsningar på kollektivtrafik.

Vi blir allt äldre och äldre. Med stigande ålder följer även, i vissa fall, ökade sjukdomar. Det leder att äldre har behov av kontakt med sjukvården. I dag jobbar man mycket med "snabba vägar in". Vi vill hellre att man gör tvärt om, alltså snabba vägar ut. Med snabba vägar ut menar jag att personal åker till respektive persons hem. En frisk läkare tar sig lättare till en sjuk patient.

När det gäller satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping handlar det om en etablering av ett behandlings- och kunskapscentrum för missbrukare. Just missbrukarvården har länge varit eftersatt i Norrköping.

Vården idag är ojämlik. Den som har störst plånbok får idag en bättre vård och bättre medicin. Detta trots att personer med lägre socioekonomisk status har ett större behov av hälso- och sjukvård och har en sämre hälsa. Det är landstinget i Östergötland man ska tänka på när man vill ha ett föredöme för en jämlik vård.

Med en rödgrön majoritet kommer vi att kunna lämna en hållbar värld till våra barn och barnbarn genom målet klimatneutralt landsting. Vi vill satsa på en mat som är ekologisk och närproducerad. Det skapar även förutsättningar för att utveckla näringslivet.

Om ett litet tag kommer östgöten transportera sig oftare, mer miljövänligt och effektivt över hela länet.

För Östergötland i framtiden!

Läs även Mats Johanssons (S) , Joakim Hörsings (MP) och Emil Brobergs blogg.

Kultur, slöseri med skattepengar?

Enligt kommunallagen, som gäller både för kommuner och landsting, ansvarar landstinget för hälso- och sjukvård samt tandvård för barn upp till 20 års ålder. Dessa utgifter är obligatoriska. Frivilliga verksamheter är kultur, utbildning och turism. Kommun och landsting har ett gemensamt obligatoriskt ansvar för regional och lokal kollektivtrafik.

I gårdagens DN beskriver Timbro hur landstingen slösar pengar på subventionerade fritidssysselsättningar för vuxna människor. Budskapet är att landstingen slösar och att landstingen slösar på onyttiga aktiviteter.

Ett av de landsting som har kontrollerats är Östergötland. Har man valt att titta på Östergötland för att visa att om man slutar slösa pengar på onödiga aktiviteter så behövs ingen skatteökning?

De pengar som satsas på kultur, fritid och turism är bara en bråkdel av landstingets pengar. Det är bättre att se landstingets frivilliga satsningar som just satsningar, istället för slöseri. Satsningar i arbetstillfällen och inkomster.

En aktiv fritid är en av bestämningsfaktorerna för hälsa. Satsningen innebär även en prevention mot ohälsa. Alltså en besparing för vården. Om nu varje medborgare ska betala för sin kultur själv står vi inför ett ojämlikt samhälle för alla har inte råd.

En fortsatt satsning på en aktiv fritid är en lönsam affär för alla!

Var går våra skattepengar?

Läser en tidning utgiven av SKL (Sveriges kommuner och landsting) från 2009. Där presenteras en undesökning gjord av Synnovate, som har frågat 1000 personer om vem som ansvarar för vård, skola och omsorg.

En tredjedel av de utfårgade vet inte om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Risken är att man inte riktigt vet vad det är man röstar på i kommun- och landstingsval.

Undersökningen visar även att många inte vet om hur stor del av skattepengarna som går till vård, skola och omsorg. Hälften av de utfrågade trodde att mindre än 40% av kommunens och landstingets budget gick till vård, skola och omsorg.

Detta visar att många inte vet om hur stor del av kommunens och landstingets budget som går till vår välfärd. Om man inte vet om hur stor del av pengarna som går till välfärden blir det även enkelt att prata om skattesänkningar. Ser man inte kopplingen skatt och välfärd är det lättare att bara se till sin egen plånbok.

Jag undrar även hur många det är som vet om att de flest politiker arbetar med politik på sin fritid? Jag undrar hur många det är som vet om att man själv kan bli aktiv? Jag undrar hur många som är stolta över att få betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd?

Massundersökningar skapar masspsykos!

Företaget Vegatus erbjuder sina friska kunder genomgå en hel undersökning för att tidigt upptäcka sjukdomar. De riktar framför allt in sig på att upptäcka cancer i tidigt stadium men även hjärt- och kärlsjukdomar samt rent allmänt.

För det facila priset 5000 kronor får man en årlig hälsokontroll med grundläggande blodprover samt tester för tidiga tecken på 200 olika cancertyper. Visar sen proverna på en allvärlig sjukdom går man vidare med andra analyser och röntgen. Får man misstanken bekräftad skrivs en remiss till landstinget. Röntgen och andra analyser måste göras i många fall då blodprovssvaren kan ge ett avvikande värde fast det bara beror på en enkel infektion.

Även om man har en analys med sig i bagaget innebär inte detta att de kan "flytta" in på sjukhusen på en gång utan de behandlas som alla andra säger företrädare för landstinget.

Det finns inte heller några samband mellan massundersökningar och minskad dödlighet. Det ser inte företaget som något problem då de inte garanterar något men att tidig upptäckt ökar chansen för en lyckad behandling. Men det finns ändå risk för överdiagnosticering.

Priset så är 5000 kronor mycket pengar. Alla har inte de pengarna så det är bara höginkomsttagare som kan unna sig denna lyx. En lyx som inte heller har visat sig ha vetenskapligt stöd. Det är väl snarare så att personer betalar summan för att stilla en oro. Det är ett cyniskt sätt att lura människor på pengar.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan man också ha koll på själv genom egenkontroller. Det finns en risk att man blir en passiv kund istället för en aktiv patient.

Modig (fd) moderat!

"Jag kan inte se dem i ögonen längre" säger Lars Sjöholm. Han sitter i kommunfullmäktige i Norrtälje sedan 2006 och är ledamot i Socialnämnden. Lars Sjöholm byter nu från Moderaterna till Socialdemokraterna.

Orsaken är, säger Lars Sjöholm, att moderaterna inte har någon empatisk känsla för folk som har det svårt. Han syftar då på de medmänniskor som har blivit utförsäkrade med alliansens nya sjukförsäkringssystem.

"Företagskänslan är bra, men inte individkänslan", fortsätter han. I Norrtälje ser han nu hur människor slängs ut i kylan. Handikappade, pensionärer och socialbidragstagare har fått det sämre.

För mig innebär en röst på Miljöparitet inte bara ett modernare Sverige utan även ett Sverige präglat av solidaritet och medmänsklighet. Vi måste ta bort taket i sjukförsäkringen och ge de som är utförsäkrade idag möjligheter till rehabilitering.

Budskapets baksida

Förundras över alliansens val av retorik. Det hela bygger på att man som människa har valmöjligheten som det största i livet. Sen har de reducerat valet till ett val mellan två saker, den ena är det rätta valet och den andra är det orätta valet.

Man kan välja jobb, man kan välja bidragsberoende. Hmmm, vad ska jag välja här?

I grund och botten är konsekvenserna av denna retorik diskriminerande. För att kunna välja måste man vara beslutskapabel. Det handlar om att förstå. Man kan ha svårigheter att förstå på grund av intellktuell nedsatthet, skada eller ett annat modersmål än svenska.

För att kunna göra ett val måste man även ha saker att välja mellan. För en del personer är det inte så lätt att välja för att samhället redan har gjort valet. Jag tänker på många av de unga funktionshindrade som försöker att slå sig in på arbetsmarknaden.

Konsekvenserna är att många lämnas utanför samhället utan att man har valt det själv. Det hela skapar ett ojämlikt samhälle. Ett ojämlikt samhälle skapar en sämre hälsa. Det viktiga är att vi ser alla individer som medmänniskor och att alla har ett lika värde. Det är inte förrän då vi har nått målet folkhälsa

Dataprogram fixar bemanningen

Matias Urenda visar i en avhandling hur man kan lösa problemet med sjuksköterskebemanning. Genom att mäta i minuter patienters varierande vårdbehov kan man få fram ett bemanningstal.

Jag välkomnar alla försök till nytänk inom vården men ser att det återstår en del problem att lösa innan vi får fram en rättvis modell för hur sjuksköterskebemanningen ska se ut.

Det grundläggande problemet är att man som sjuksköterska har flytande gränser för vad som ingår och vad som inte ingår i yrkesrollen. Att man har olika roller beroende på avdelningens inriktning är en självklarhet. Det jag menar är att rollerna har flytande gränser beroende på andra faktorer. Det är hur sjuksköterskan ser på sin egen roll, det beror på vad läkaren har för syn på sjuksköterskan, vad undersköterskan tycker ingår i rollen. Detta visar att sjuksköterskan inte har klara, bestämda och definerade arbetsuppgifter. Så länge som arbetsuppgifterna inte är klart definierade är dörren för egnas och andras tolkningar fortfarande vidöppen.

En hög vårdtygnd för patienten innebär även en stor del dokumentation, jag undrar hur man lägger in detta när man planerar bemanning?

Har patienterna hög vårdtygnd följer oftast en hög "vårdtyngd" för anhöriga. Jag undrar om detta ingår i datastimuleringen?

Jag har tagit del av och deltagit i flera tidsstudier på sjukhus. Vid en tidsstudie var sjuksköterskans stapel för "icke-arbetsrelaterad tid" väldigt hög. Vid en närmare granskning visade det sig att den icke-arbetsrelaterade tiden var väntan. Man väntade på att läkaren skulle komma för att ronda. Stapeln blev mindre då man införde fasta rondtider. Har man över huvudtaget titta på kringliggande faktorer vid simulering av sjuksköterskebemanning?

När man ska besluta om bemanning för en yrkesgrupp behöver man först skriva en väl genomarbetat arbetsbeskrivning för yrket. Denna arbetsbeskrivning ska vara förankrad på arbetsplatsen och involvera andra yrkesgrupper. För att arbetsbeskrivningen ska fungera fullt ut måste även en guidning för prioritering finnas med.

Använder man vårdtyngd som en varibel behöver man ta med alla yrkesgrupper och studera hur en eller flera yrkesgrupper påverkar och påverkas av varandra.

Vårdtyngd är även starkt kopplat till patientens behov och det förutsätter att man arbetar i den patientnära vården. Så är det inte idag många gånger. För att det ska fungera behöver förändringar ske inom hälso- och sjukvården. Förslag på förändringar är; införandet av sjuksköterskesekreterare, schemalagda telefontider där anhöriga kan kontaktas, en avsatt person som tar emot alla samtal och schemalagda administrativa dagar.

Många avstår från läkemedel

Apoteket AB har gjort en undersökning som visar att var tredje person känner oro för att ta läkemedel och att många valt att inte ta sin medicin.

Ewa Fernvall, varumärkesdirektör för Apoteket, säger att det är oroväckande att så många känner oro för sina läkemedel.

Samtidigt finns misstankar om att läkemedelsindustrin påverkade WHO:s expertpanel så att svininfluensas blåstes upp och utmålades som en pandemi. För Sveriges del kostade det ungefär 1 400 miljoner.

Apoteksmonopolet har avreglerats och att det går att köpa receptfria läkemedel i vanliga affärer eller i en av flera nyöppnade privata apotek.

Socialministerna anser att avregleringen är bra då vi har ätit på tok för lite läkemedel tidigare.

En orsak till den tveksamma inställningen till läkemedel är att läkemedel har klassats ned till vilken vara som helst. Om man då ser läkemedel som vilken vara som helst är det lättare att välja att avstå från läkemedel för på så sätt sparar man ju även in pengar!

Om man inte kan lita på WHO, hur ska man då kunna lita på förskrivare?

Det jag skulle vilja veta i denna undersökning är åldersspannet på de utfrågade. Jag undrar även vilken typ av läkemedel det var som man avstod ifrån. Avstod man från alla läkemedel på receptet eller bara en eller två. Om man avstod från några av de receptbelagda läkemedlen, hur gjorde man i så fall urvalet?

Vilka krämpor sökte dessa personer för? Vilken diagnos ställde läkaren och vilken information gavs om behovet att använda läkemedlet. Även distrikssjuksköterskor har förskrivningsrätt, var några av läkemedlen utskrivna av andra än läkare?

Den viktigaste frågan är hur de utfrågade upplevde besöket hos den läkare som skrev receptet och hur upplevelsen påverkade beslutet att inte hämta ut sina läkemedel.

Det är så många gånger jag läser påståenden utan att det verkar finnas en ordentlig analys av resultatet. Många gånger verkar det även som att det saknas en ordentlig analys av varför man ställer en viss fråga och vad vill man uppnå? Är syftet att få fler att köpa läkemedel eller är syftet att införa förbättringsåtgärder för patienten?

Replik på debattinlägg

Marie Morell (M) landstingsstyrelsen i Östergötland skrev ett debattinlägg i Folbladet 100811. Mitt (opublicerade) svar är;

Marie Morell (M), landstingsråd, skriver i Folkbladet om det återupprättade Vrinnevisjukhuset. Hon skriver även att alliansen har arbetat hårt för att korta ner väntetiderna, mycket tack vare ”kömiljarden”. Hon avslutar debattinlägget med att säga att vårdens personal vet bättre hur vården bäst utformas och att alliansen vet bättre än (S), (V) och (MP) som vill höja skatten.

Alliansen ser gärna ”kömiljarden” som bidragande orsak till att köerna har minskat. Flera landsting har löst problemet genom att man inrättat en ”frivillig” kö. De som har ställt sig i den frivilliga kön är de som vill ha vård på ett visst sjukhus men inte krävt att få vård på annat sjukhus när tiden för vårdgarantin gått ut. De människor som står i denna kö räknas inte in när man summerar vårdköer. Hur många står i denna ”frivilliga” kö i Östergötland?

I Östergötland finns även många andra ofrivilliga köer som alliansen pratar tyst om. Det är läkaren på akuten som köar i telefon för att få en sängplats till patienter, det är journaler som köar för att få bli utskrivna av den stressade vårdadministratören, det är sjuksköterskor som köar för att få jobb i Norge. Det här är några exempel på köer som vi behöver lägga mer resurser på för att minska.

Det finns även sjukdomstillstånd som står i kö för att över huvud taget bli uppmärksammade. Jag tänker bland annat på den ökade psykiska ohälsan. Vi vet idag att fler och fler drabbas av psykisk ohälsa men att resurserna saknas. I kön för att få mer resurser står även missbruks- och beroendevården. Samtidigt som våra äldre köar för att få vad de behöver, nämligen ett anpassat mottagande på våra sjukhus.

Det hälsofrämjande synsättet har även det köat länge nog för att få ta plats i den moderna hälso- och sjukvården. Det effektivaste sättet att arbeta bort köer är att satsa på en ökad folkhälsa för samtliga personer i Östergötland. En friskare befolkning innebär att man kan ge mer resurser till de personer som verkligen behöver vård.

Menar vi allvar med att minska alla köer i vården behöver mer resurser tillföras, mer resurser i form av en höjd skatt. Frågar man människor på våra gator och torg är det flesta överens om att de kan tänka sig en höjd skatt för att förbättra vården. För 50 öre kan vi östgötar vara med och utveckla och förbättra vården och minska alla köer. Med mer resurser kan vi östgötar vara med och investera i folkhälsan, en investering i en friskare och bättre framtid.

Margareta Fransson (MP)
kandidat till landstingsfullmäktige

Man får det man mäter

Alliansens hälso- och sjukvårdspolitik har mest fokuserat på tillgänglighet i tid. "Vårdköerna har kortats, mycket tack vare kömiljarden". "Patienter får äntligen träffa en läkare, mycket tack vare etableringen av nya vårdcentraler". Denna retorik har upprepats så många gånger att många nu ser det som ett faktum som inte går att förneka.

Alliansen har gjort det väldigt lätt för sig för då de bara har fokuserat på den tidsmässiga tillgängligheten. De kan, med sanna eller fingerade siffror, visa på minskade köer och tätare läkarbesök. De har gjort det lätt för sig att slå sig för bröstet och yvas över en "lyckad" hälso- och sjukvårdspolitik. Man får det man mäter och se vad bra vi har varit.

I den lyckade vårdpolitiken får man även det man inte mäter. Exempel är hög arbetsbelastning, överfulla akutkliniker, fler svenska sjuksköterskor på sjukhus i Norge, ojämlik vård, minskad geografisk tillgänglighet och gräddfiler. Summan av det hela är att de negativa effekterna av alliansens politik är större än de positiva effekterna. Alltså har de fört en misslyckad hälso- och sjukvårdspolitik.

Vi måste börja att mäta både hårda och mjuka områden om vi över huvud taget ska behålla en hög standard i vården, om alla ska få en vård på lika vilkor och om all vårdpersonal ska trivas. Då alliansen inte ser till helheten måste vi väljare göra det och rösta för en helhetssyn på vården.

"Hej!
Jag heter Filippa Reinfeldt och är talesperson för Moderaterna i sjukvårdsfrågor. En viktig fråga för mig är att alla människor ska få känna sig trygga. Trygghet kan handla om att man känner sig lugn och trygg i skolan, på jobbet eller på väg hem sent en kväll. Men trygghet kan också vara att veta att du inte blir allvarligt sjuk av den mat du äter".

Texten är från McDonalds brickunderlägg i Stockholm. Detta är Filippa Reinfeldt sätt att göra reklam för moderaterna och sig själv som talesperson för matallergifrågor. Filippa har certifierat McDonalds som den första restaurangkedjan som får Astma- och allergiförbundets tryggare -mat certifiering. Certifieringen går ut på att man skriver exakt på baksidan av kvittot vad maten innehåller och att personalen är utbildad i allergifrågor.

På frågan hur astma- och allergiförbundet kan garantera, att gästerna inte får allergiska reaktioner, efter att de är certifierade skriver de följande på deras hemsida: "vi utfärdar inga sådana garantier. Certifieringen innebär att restaurangen har ett robust och pålitligt system för att så långt det är möjligt undvika att gäster drabbas av allergiska reaktioner. Ansvaret för detta delas av restaurangen och gästen. Restaurangen visar med certifieringen att den tar sin del av ansvaret".

McDonalds mat är rik på fett, socker och salt och fattig på fibrer, vitaminer och mineraler. Denna typ av kost orsakar sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet också att fetma bland barn och ungdomar ökar.

Claude Marcus, chef för Rikscentrum för Barnfetma på Karolinska universitetssjukhuset, möter ofta barn som har förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar eller insulinresistens.Studier visar att 15-30% av barnen i Svergie är överviktiga eller feta idag. En del av orsaken är stillasittande. En annan del är den felaktiga kosten.

Även om personalen är utbildad i frågor om matallergi på McDonalds och även om innehållet skrivs ut exakt på deras kvitton är den mat de serverar en fara för barns hälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatsresturang. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en mat som utsätter barn för ohälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatskedja som har menyer som vänder sig till barn.

Sätt inte fotboja på eleven.

Varför skolkar elever? Det finns en mängd olika orsaker till att elever väljer att skolka. Man kan passa på när det är en vikarierande lärare, vara utsatt för grupptryck eller känna sig orkeslös på grund av en ohållbar situation i hemmet.

Folkpartiets Jan Björklund vill att skolk skrivs in i betyget. Det är ytterligare ett sätt att skuldbelägga individen, en attityd som har genomsyrat alliansens politik sedan länge. Genom att skuldbelägga individen vill man samtidigt ta bort ansvaret från samhället. Skuldbeläggandet på individen riskerar att följa med resten av livet som en fotboja.

Det jag vill se mer av i dagens skola är en satsning på flera pegagoger i skolan och att eleverna får en individanpassad pedagogik. Undervisningen som den är idag bygger på gamla vanor och tar liten hänsyn till barn med speciella behov. Speciella behov i form av anpassad undervisning till barn med koncentrationssvårigheter eller anpassad undervisning till högpresterande barn. Det behövs även fler vuxna individer i skolan och på skolgården.

Det viktigaste är att fråga varför eleven skolkar, inte stämpla eleven. Det viktigaste är att skolan ger en bra start i liviet och inte blir en tidig utslagsplats. För att hjälpa utsatta barn behöver skolhälsovården utökas. Vi måste bemöta den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i ett tidigt skede.