Var går våra skattepengar?

Läser en tidning utgiven av SKL (Sveriges kommuner och landsting) från 2009. Där presenteras en undesökning gjord av Synnovate, som har frågat 1000 personer om vem som ansvarar för vård, skola och omsorg.

En tredjedel av de utfårgade vet inte om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Risken är att man inte riktigt vet vad det är man röstar på i kommun- och landstingsval.

Undersökningen visar även att många inte vet om hur stor del av skattepengarna som går till vård, skola och omsorg. Hälften av de utfrågade trodde att mindre än 40% av kommunens och landstingets budget gick till vård, skola och omsorg.

Detta visar att många inte vet om hur stor del av kommunens och landstingets budget som går till vår välfärd. Om man inte vet om hur stor del av pengarna som går till välfärden blir det även enkelt att prata om skattesänkningar. Ser man inte kopplingen skatt och välfärd är det lättare att bara se till sin egen plånbok.

Jag undrar även hur många det är som vet om att de flest politiker arbetar med politik på sin fritid? Jag undrar hur många det är som vet om att man själv kan bli aktiv? Jag undrar hur många som är stolta över att få betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd?

Medborgardialog, en bortglömd resurs?

Landstingspolitik är en komplex sammansättning av flera frågor. Frågor som berör allt från personalpolitik till kollektivtrafik och sjukvård. Glappet mellan landstingspolitiken och medborgarnas åsikter om landstinget gör rätt saker till rätt pris behöver minska. Medborgaredialoger lever i skymundan många gånger när man fattar politiska beslut och är en ovärderlig resurs som får för lite uppmärksamhet.

Medborgardialogen ger svar på frågor som hur fungerar vår organisation idag och vad behöver vi utveckla?

Som politiker bör man fråga sig vilka frågor som passar för dialog men även vilka frågor som inte passar samt varför. Ska medborgarna ha inflytande i en fråga från start till mål eller är medborgardialogen, i en specifik fråga, ett verktyg av flera för beslutsunderlag?

En viktig roll för landstinget är brukardialogen som skapar möjligheter för flera grupper som ibland har svårt att komma till tals i samhället. Det kan t ex vara undomar som har erfarenheter av att växa upp med missbrukande föräldrar. Genom dialogen får de styrande insikt i olika gruppers behov för att fatta beslut som leder till ökat välbefinnande. Det ligger sedan en utmaning i att föra ut informationen till alla medborgare hur, med dialogen som bas, politikerna har fattat beslut.

Förutom att vara en kunskapsresurs och underlag för beslut bidrar medborgar- och brukardialoger till att öka delaktighet och inflytande. Just delaktighet och inflytande är Folkhälsoinstitutets målområde 1 för att främja en ökad folkhälsa.

Ett systematiskt arbete med medborgar- och brukardialoger ger vinster i form av; ökat inflytande, bra kunskapsunderlag, legitimitet för de fördtroendevalda och kvalitetslyft i de politiska besluten.

Öka det systematiska medborgardialogarbetet för en bättre politik.

Landstinget i Östergötland ger klartecken till sprutbytesprogram!

Exklusivt i papperstidningen i Norrköpings Tidningar står idag att ett enat landsting låter kommuner i Östergötland inrätta sprutbytesprogram för narkomaner. Det innebär att de verksamheter i landstinget som vill får ansöka hos Socialstyrelsen om ett sprutbytesprogram. Motionen kommer från Sara Frank (V).

Östergötland blir nu ett av få landsting i Sverige som, precis som Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet, inser att ett sprutbytesprogram är ett klok sätt att förhindra smittsamma sjukdomar.

Man måste utgå från att narkomani är en sjukdom precis som diabetes, starr och alkoholism. En sjukdom som inte bara går att förbjuda och som måste mötas med flera olika behandlingsmetoder. Att ge sprutnarkomaner smittskydd samtidigt som man öppnar dörrar för ett förtroende för sjukvården och andra myndigheter för narkomaner där förtroendet är rejält sargat.

Ursula Thieneman, verksamhetschef på Beroendekliniken i Norrköping, säger att ordet sprutbytesprogram egentligen är missvisande då hon ser det som ett hälsoprojekt. Hon menar att sprutnarkomaner har samma rätt till hälsa som alla andra. "Hälsoprojektet" blir då ett sätt att nå individer som normalt sätt inte tar kontakt med vården.

Klimat och miljösmart landsting!

Vi vill att den klimatpåverkan som sker i landstinget idag skall minska kommande mandatperiod. Det innebär att vi behöver ta reda på hur mycket landsinget verksamheter påverkar miljö och klimat. Målet är ett klimatneutralt landsting.

För att uppnå målet klimatneutralt landsting måste höga miljökrav ställas i upphandlingen. Upphandling som berör allt, från miljöbilar och medicinteknisk apparatur till närproducerad mat och arbetskläder i ekologiskt material.

Min vision är ett landsting där fysisk aktivitet på recept, hund i vården, årliga läkemedelsgenomgångar, grön rehabilitering är naturliga inslag i landstingets verksamhet mot en klimatneutral och miljösmart hälso- och sjukvård.

Akuten i Norrköping synas

I Norrköpings Tidningar berättas att akutkliniken kommer att synas av Arbetsmiljöverket. Detta sedan Vårdförbundet skickat en skrivelse till Arbetsmiljöverket där personal riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den tunga arbetsbelastningen. I skrivelsen nämns även andra brister som underbemanning, bristande planering och svag kommunikation med ledningen.

Det är många som är drabbade i denna situation. Personalen går på knäna och kan inte springa fortare. Patienterna får vänta länge i kön och anser att de inte får den snabba vård de behöver eller vill ha. Sjukvården får ett negativt omdöme från två håll, både internt och externt. Ett negativt omdöme som det kan ta år att tvätta bort.

Det finns flera orsaker till situationen på akuten i Norrköping. En orsak som omnämns i artikeln är att 67% av akutens patienter inte har haft kontakt med sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen. Den "vanliga" vägen är att ringa sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen för att dessa instanser sedan ska avgöra om det räcker med egenvård eller om det behövs akut vård. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att ge medborgarna information om hur och varför man söker vård.

En annan orsak är att många idag anser sig inte ha fått god och/eller rätt vård om de har varit någon annanstans än på just akuten. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att faktiskt informera om sin egen verksamhet.

En tredje orsak är brister i informationen om egenvård och hur man förebygger sjukdom och olika åkommor. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att sprida information om egenvård och förebyggande vård samt friskvård.

Rekryteringsproblem för landstingspolitiken?

Landstingsrådet Börje Wennberg (s) säger att de yngre hellre väljer kommunpolitiken då bredden är större och det är fler frågor som ligger närmare till för unga än den smalare sjukvården.

I landstingets budget går ungefär 90% till hälso- och sjukvården så visst består sjukvården av den största utgiftsposten, men landstingspolitik är så mycket mer än bara hälso- och sjukvård.

I Östergötland är sjukvården indelat i olika centrum; hjärt- och medicincentrum, sinnescentrum, centrum för kirugi, ortopedi och cancervård, barn- och kvinnocentrum och diagnostikcentrum. Här tillkommer vårdcentraler och sjukvårdsupplysningen. Andra centrum är; katastrofmedicinskt centrum, prioriteringscentrum och stöd- och serviceenheter. Dessutom folktandvården, Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet.

Regionförbundet Östsam arbetar för regional utveckling i frågor som näringsutveckling, kollektivtrafik, kultur och folkbildning, turism och fritid samt landsbygdsutveckling. Dessutom äger Östsam Energikontoret Östra Götaland. Östsam har bildats av Östergötlands samtliga 13 kommuner och landstinget.

Av de 420 200 som bor i länet arbetar 11 000 inom hälso- och sjukvården. Det är alltså den största arbetsgivaren. Det innebär att man som landstingspolitiker även arbetar med personalstrategiska frågor av stora mått. Det finns även ett intressant spänningsmoment som landstingspolitiker då personal oftast anser att politiker ska syssla med vadfrågor och inte hurfrågor. Arbetar man med hurfrågor "lägger man sig i". Problemet är att man måste verka både i hurfrågor och vadfrågor då man även agerar som ägare och inte bara medborgarföreträdare. Inom hälso- och sjukvården finns även starka yrkesgrupper där man behöver hitta en balans mellan styrning och rådfrågning.

Bredden inom landstingspolitiken är alltså bred och komplex, inte smal och enkel. Det som behövs är att arbeta strategiskt för att ge yngre medlemmar kunskap och insikt i alla delar som ingår i landstingspolitiken. Detta kräver närvarande politiker. Slutligen behövs en inställning som präglas av en välkomnande och praktisk attityd till ungdomar så att även de hamnar på valbar plats.

Anonyma landstingspolitiker

Läser en studie av Gissur Erlingsson, statsvetare och forskarassistent på CKS (Centrum för kommunstrategiska studier). Författaren skriver att den politik man driver på regional nivå inte alltid är förankrad bland medlemmarna och att tjänstemän och starka yrkesgrupper (läs läkare) har stort inflytande.

Gissur Erlingsson säger även att många partimedlemmar inte är intresserade av vardagen inom landstinget, det är istället kommunalpolitiken som står i centrum. Här råder en diskrepans då en av de viktigaste valfrågorna för väljarna är sjukvård. I SOM-institutets undersökning från april kom sysselsättning på första plats och sjukvård på andra plats när man fick ranka de 10 viktigaste valfrågorna i höstens val. För mig innebär detta att landstingspolitiker behöver bli bättre på att kliva fram och kommunpolitiker bli bättre på att ge plats. Ett sätt att ge plats är att titta på konsekvenser för folkhälsan i de politiska beslut som fattas.

I de lokala medierna är det kommunpolitiker och kommunpolitik som står i centrum medan de större tidningarna intresserar sig för rikspolitiker och rikspolitik. I Östergötland finns egentligen ingen regional massmedia med undantag av Östnytt. När Norrköpings Tidningar och Folkbladet skriver om sjukvård handlar det mest om Lex Maria anmälningar eller information från nationella studier samt information från Socialstyrelsen. I båda tidningarna finns flera kommunpolitiska bloggare vilket är bra. Jag ser det som en risk att det blir inflation i bloggskrivande om även politiker från de olika partierna i landstinget skulle börja blogga. Däremot vore det en idé att ha en artikelserie om de två-tre första namnen på listorna som kandiderar till landstinget och som har anknytning till östra delen av länet. Det skulle ge oss landstingsaspiranter en chans att visa vilka vi är och föra fram vår ideologi.

Andra förklaringar, enligt Gissur Erlingsson, är att vården har starka yrkesgrupper som konkurerar med politikerna. En av orsakerna är, tror jag, att landstingspolitikerna "ska syssla med" vad-frågor och professionerna med hur-frågor. Vad-frågor blir lätt av en övergripande och generell karaktär och politiken i sig är mer inriktad på hur-frågor. Det är i hur-frågorna som de politiska partierna skiljer sig och debatter av olika slag får en grogrund.