Dags att införa en folkhälsolinje?

Under den första dagen på Almedalsveckan satte Miljöpartiet fingret på ett växande problem: den ökande gruppen ”unga utanför”. Gruppen ”unga utanför” har varken ett arbete eller studerar.

Statens folkhälsoinstitut visar i sin rapport ”Barn och ungas hälsa” att den psykiska ohälsan har ökat markant i ungdomsgruppen. Ungdomar som behöver vård på grund av självskadande beteende och depressioner ökat. En trend som man inte ser i gruppen under 15 år.

Ungefär en av tio elever slutar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Många som slutar gymnasiet saknar behörighet till högskola. ”Det behövs åtgärder som är inriktade på att fler elever ska klara grundskolan och gymnasiet, samt på att unga lättare ska komma in på arbetsmarknaden” säger Sven Bremberg i rapporten.

Den ekonomiska förutsättningen för ensamstående föräldrar och ensamboende i åldern 20-29 år har försämrats. För barnens skull behöver ensamstående föräldrars ekonomi förbättras.

Hälsa grundläggs tidigt och en tidig försämrad hälsa tenderar att fortsätta även i vuxen ålder. Vi har alla ett ansvar att vända denna oroande trend. Fler beslut, om inte alla, borde fattas utifrån hälsokonsekvensbedömningar. Det som kanske kostar mycket idag kan vara en smart investering för framtiden.

Om cirka 10 år kommer 40-talisterna nå den vårdkrävande åldern +85, 60-talisterna kommer att gå i pension och gruppen i arbete ökar endast lite. Vår efterfrågan av, högre kvalitetskrav på och växande behov av välfärdstjänster kommer att bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med dagens skatter och avgifter. För att över huvudtaget ha råd med välfärdssamhället i framtiden måste vi börja att investera idag.

Det finns inte en enda lösning på den framtida finansieringen men en av det för mig viktigaste åtgärderna är att stärka satsningarna på en ökad folkhälsa. För det har vi alla ett gemensamt ansvar. För att kunna fatta välgrundade beslut måste de bedömas utifrån hälsokonsekvenser. Det är då vi kan få en vägledning på var och hur vi ska satsa våra pengar för framtiden.

Var går våra skattepengar?

Läser en tidning utgiven av SKL (Sveriges kommuner och landsting) från 2009. Där presenteras en undesökning gjord av Synnovate, som har frågat 1000 personer om vem som ansvarar för vård, skola och omsorg.

En tredjedel av de utfårgade vet inte om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Risken är att man inte riktigt vet vad det är man röstar på i kommun- och landstingsval.

Undersökningen visar även att många inte vet om hur stor del av skattepengarna som går till vård, skola och omsorg. Hälften av de utfrågade trodde att mindre än 40% av kommunens och landstingets budget gick till vård, skola och omsorg.

Detta visar att många inte vet om hur stor del av kommunens och landstingets budget som går till vår välfärd. Om man inte vet om hur stor del av pengarna som går till välfärden blir det även enkelt att prata om skattesänkningar. Ser man inte kopplingen skatt och välfärd är det lättare att bara se till sin egen plånbok.

Jag undrar även hur många det är som vet om att de flest politiker arbetar med politik på sin fritid? Jag undrar hur många det är som vet om att man själv kan bli aktiv? Jag undrar hur många som är stolta över att få betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd?