Dags att införa en folkhälsolinje?

Under den första dagen på Almedalsveckan satte Miljöpartiet fingret på ett växande problem: den ökande gruppen ”unga utanför”. Gruppen ”unga utanför” har varken ett arbete eller studerar.

Statens folkhälsoinstitut visar i sin rapport ”Barn och ungas hälsa” att den psykiska ohälsan har ökat markant i ungdomsgruppen. Ungdomar som behöver vård på grund av självskadande beteende och depressioner ökat. En trend som man inte ser i gruppen under 15 år.

Ungefär en av tio elever slutar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Många som slutar gymnasiet saknar behörighet till högskola. ”Det behövs åtgärder som är inriktade på att fler elever ska klara grundskolan och gymnasiet, samt på att unga lättare ska komma in på arbetsmarknaden” säger Sven Bremberg i rapporten.

Den ekonomiska förutsättningen för ensamstående föräldrar och ensamboende i åldern 20-29 år har försämrats. För barnens skull behöver ensamstående föräldrars ekonomi förbättras.

Hälsa grundläggs tidigt och en tidig försämrad hälsa tenderar att fortsätta även i vuxen ålder. Vi har alla ett ansvar att vända denna oroande trend. Fler beslut, om inte alla, borde fattas utifrån hälsokonsekvensbedömningar. Det som kanske kostar mycket idag kan vara en smart investering för framtiden.

Om cirka 10 år kommer 40-talisterna nå den vårdkrävande åldern +85, 60-talisterna kommer att gå i pension och gruppen i arbete ökar endast lite. Vår efterfrågan av, högre kvalitetskrav på och växande behov av välfärdstjänster kommer att bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med dagens skatter och avgifter. För att över huvudtaget ha råd med välfärdssamhället i framtiden måste vi börja att investera idag.

Det finns inte en enda lösning på den framtida finansieringen men en av det för mig viktigaste åtgärderna är att stärka satsningarna på en ökad folkhälsa. För det har vi alla ett gemensamt ansvar. För att kunna fatta välgrundade beslut måste de bedömas utifrån hälsokonsekvenser. Det är då vi kan få en vägledning på var och hur vi ska satsa våra pengar för framtiden.

Ett jag som kan bli ett nej

I det senaste nyhetsbrevet från Riksdag och Departement kan vi läsa att ”ett ja kan bli ett nej”. Det frågan handlar om är om Miljöpartiet ska byta inställning till gårdsförsäljning eller inte. För ett år sedan sa MP ”ja”. Jag har tidigare skrivit om riskerna med ett ”ja” till alkoholförsäljning. Några av riskerna är ökad alkoholkonsumtion, styrning av starka lobbygrupper som vill få oss att köpa alkohol samt försämrad folkhälsa.

I slutet av maj har MP kongress och nu lutar det åt att det istället blir ett ”nej” till gårdsförsäljning. Att frågan åter kommer upp på kongressen beror på att det råder tveksamhet om MP sade ”ja” till försäljning på tillverkningsstället eller via Systembolagets butiker. Flera medlemmar i MP har nu skrivit en motion om ett ”nej” till gårdsförsäljning. Partistyrelsen ställer sig bakom denna motion.

Staten är nu inne på sin andra utredning om gårdsförsäljningens vara eller icke-vara. Den senaste utredningen har kommit fram till att gårdsförsäljning går att förena med EU-regler och det svenska alkoholmonopolet.

Förslaget går ut på att tillverkarna ska sälja sina produkter men för att de utländska tillverkarna inte ska diskrimineras ska gårdsförsäljarna även få sälja andra tillverkares produkter.

Med ökat antal försäljningsställen finns det en risk att det är folkhälsan som kommer att diskrimineras. Jag hoppas verkligen att motionen går igenom i linje med motionärerna och partistyrelsens önskemål.

Bostadsplanering för bättre hälsa

Fysisk inaktivitet kostar samhället minst 6 miljarder varje år. Endast en liten ökning av den fysiska aktiviteten förbättrar folkhälsan samtidigt som den sparar in pengar.

Man kan påverka folkhälsan genom hur man väljer att bygga. Bor man i områden som lockar till promenader är man mer fysisk aktiv än om man bor i områden utan bra promenadstråk.

Det är framförallt tre grupper man borde rikta in sig på om man planerar att bygga ett nytt bostadsområde: barn, äldre och funktionshindrade. Dessa tre grupper är i högre grad än andra utsatta för hälsorisker.

Vilka faktorer påverkar då ett aktivare liv i staden och ökar på så sätt folkhälsan? Exempel på faktorer är; närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar, barnomsorg och skolor. Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service. Småskalig och varierande bebyggelse. Blandning av bostäder verksamheter och servicefunktioner samt tillgång till mötesplatser.

För mig betyder det mycket att man har valt att bygga ut spårvägen till Hageby och snart vidare mot Navestad. Jag skulle gärna se en linje 4 ut mot Lindö och Abborreberg.

När det gäller grönområden kan vi nog bli ännu bättre i Norrköping. Att göra Skeppsholmen till en stor hundrastgård vore en dröm för mig. Likaså att fler invånare skulle ha möjlighet att odla egna grönsaker nära sitt ordinära boende, kanske till och med på taken.

För barnen som går i förskola och skola önskar jag att man river upp den till stora delar asfalterade skolgården och ersätter det med sand och gräs. Skolgårdarna ska självklart planeras med barnen för att ta tillvara på deras önskemål och behov.

Satsa på fler idrottsanläggningar eller rusta upp dem som redan finns är även det ett önskemål men då framförallt i Norrköpings ytterområden som Hageby, Eneby och Klockaretorpet.

Att sen kunna gå och handla råvaror hos den lokala torghandeln är ett bättre alternativ än att ta bilen till storköpen utanför staden. Det är bättre både för våra lokala producenter men även för hälsan.

Himmelstalundsbadet ska även i fortsättningen kosta gratis. Det är en självklarhet att barnen inte ska behöva betala inträde där.

Vilka förslag har ni för att förbättra den stadsmiljö som finns idag så att den blir mer grön och locar till fysisk aktivitet?

Kundnöjdhet framför allt?

Från och med nu kan man skriva sin egna omdömen om vårdcentraler på sajten Omvård.se Den är finansierad av Svenskt Näringsliv.

På sajten är det tänkt att du ska bedöma vårdcentralen efter parametrarna; jag rekommenderar denna vårdcentral, det var rent och fräscht på vårdcentralen, jag fick bästa möjliga vård så vitt jag kan bedöma och jag fick vara så delaktig som jag ville i beslut om min vård. Dessutom kan man lägga till kommentarer om vad som var bra eller vad som kan bli bättre.

Vården börjar nu få in ett nöjdkundindex. Ju nöjdare kund,desto fler listade patienter. Ju fler listade patienter, desto fler pengar. För att få in pengar till vårdcentralen är man beroende av goda omdömen och risken är stor att man går patientens vilja till mötes trots att det går emot bättre vetande.

För mig är det viktigaste att man istället satsar pengar på att bemanna alla vårdcentraler med den personal som behövs. Ge personalen rimliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Öppna upp för möjligheter till öppna mottagningar för personer som har svårt att boka tid via telefon.

Som det är idag läggs det fokus på helt fel saker inom den svenska hälso-och sjukvården. Sluta att behandla vården som om den blir bättre för att den utsätts för konkurrens. Satsa i stället på en ökad folkhälsa och preventiv vård.

Vart tog folkhälsan vägen?

Folkhälsan i Sverige har på många sätt förbättrats i flera decennier. Men bland unga ökar nu vård för alkoholrelaterade diagnoser och slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmord.

Folkhälsa beskriver ett lands hälsotillstånd. Den tar hänsyn både till nivå och fördelning av hälsan. En god hälsa ska inte bara vara så pass bra som möjligt utan även så pass jämlikt fördelad som möjligt.

En sökning på ordet "folkhälsa" på partiernas hemsidor ger följande resultat:


KD 139 träffar
M 0 träffar
FP 437 träffar
C 63 träffar
Summa: 639

S 256 träffar
V 17 träffar
MP 512 träffar
Summa: 785

Man kan kanske inte dra så stora växlar på antalet träffar. V t ex är ett parti som strävar efter jämlikhet och deras siffra är missvisande.

Det som däremot skrämmer är siffran 0 när det gäller moderaterna. O (noll). Alltså inga träffar alls! De nya moderaterna har inte heller utsett en person ansvarig för folhälsofrågor.

Trots att vi vet att klyftorna blir större och större, trots att vi vet att många är utförsäkrade, trots att vi vet att barn mår sämre och sämre finns ingen ansvarig namngiven person för detta område.

Att satsa på folkhälsa är den bästa investeringen vi kan göra för framtiden och för vår befolkning. Hur många och hur mycket kommer vi inte att förlora på denna ignorans?

Flyktingmedicin med fokus på hälsa

På Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping är profilområdena trauma och migration. De arbetar med flyktingar och andra invandrare ur olika synvinklar, två av dem är salutogent perspektiv och folkhälsoperspektiv.

Vad innebär ett salutogent perspektiv? Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på vad som orsakar sjukdom. Ordet kommer från Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi i Israel. Genom att fokusera på faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa kan vi modernisera synen på svensk hälso- och sjukvård. Genom att fokusera på det friska öppnar vi vägen till en ökad folkhälsa.

Hälsokommunikatörerna pratar flera olika språk. Vinsterna är inte bara att flyktingen kan prata på sitt hemspråk utan även den kulturella igenkänningsfaktorn. Vi vet att utrikesfödda har en sämre hälsa än inrikes födda. Många lider av psykisk ohälsa. I en del kulturer ses psykisk ohälsa som något skamligt och ska helst "gömmas undan". Genom att både prata samma språk och förstå hur man tänker kan man nå fram till individen och ge den hjälp och stöd som behövs.

En annan aspekt är att flyktingar ofta går från bra matvanor till sämre kosthållning när de kommer till Sverige. Många kommer från länder där läsk, godis och snabbmat inte finns. Här är det enkelt att skaffa sig ett sockerberoende då tillgången till socker finns överallt och är billigt. Det är viktigt att man, precis som hälsokommunikatörerna arbetar, fokuserar på diskussion istället för information.

I andra kulturer är man van vid tankesättet att man kan ta antibiotika även vid lättare åkommor, till exempel förkylning. När de väl kommer till Sverige möts de av en helt annan kultur och ett annat synsätt på förskrivning av antibiotika. Utan rätt kunskap och samtal kring de olika synsätten blir det lätt att man, vilket har hänt, åker till sitt hemland för att köpa upp ett eget "hemapotek". Det är här ytterst viktigt att ge kunskap om egenvård.

På det sätt som hälsokommunikatörerna arbetar, det vill säga genom fokusering på samtal istället för information, ökar individers insikt och kunskap om egenvård och ett hälsosammare livsstil. Målet är att titta på faktorer som bidrar till hälsa samt hur man bibehåller hälsa. Detta är det synsätt som vi i Miljöpartiet vill ska vara fokus i hela hälso- och sjukvården.

Har samhället något ansvar för din hälsa?

Folkhälsa uppnås genom att kombinera individens behov och att samhället tar ansvar. I dag är individens behov fokuserat på valfrihet och integritet. Att vilja arbeta, vilja välja och vilja integritet är det som anses som det "normala". Genom att "välja rätt" skapar man även ett hälsosamt liv.

När ska fler våga erkänna samhällets ansvar som en bidragande orsak till ohälsa och vilket anvar samhället har för att främja hälsa?

Fortsätter den politiska inriktningen som den är idag kommer fler att vara i behov av vård. Flera kommer att drabbas av psykisk ohälsa, övervikt eller diabetes.

Det flesta partier pratar om folkhälsa som ett självklart mål. Problemen ligger i de olika vägval som de politiska partierna har val. Alliansen har valt att sätta ett tak för sjukförsäkringen och försöka "glömma bort" att det finns andra familjekonstellationer än den så kallade kärnfamiljen. Detta är två exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa. Alliansen har även ensidigt fokuserat på tillgänglighet i tid i sitt mål att korta vårdköerna. De har helt förbisett geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Detta är ett annat exempel på vägväl som INTE främjar folkhälsa.Alliansen kämpar för att gynna transporter och biltrafik som kommer att påverka klimatet. Detta är också ett exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa.

Ska man nå folkhälsa måste man dels stödja och hjälpa individer. Det ska vara lätt att göra rätt. Folkhälsa nås även genom att man först erkänner att samhället bidrar till ohälsa. Därefter måste man se folkhälsa ur ett helhetsperpsektiv, I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan för större eller mindre grupper. Genom att även se och ta samhällets ansvar kan vi alla leva i ett friskare Sverige. Det innebär även att vi kan lägga mer resurser på de som verkligen behöver det.

Budskapets baksida

Förundras över alliansens val av retorik. Det hela bygger på att man som människa har valmöjligheten som det största i livet. Sen har de reducerat valet till ett val mellan två saker, den ena är det rätta valet och den andra är det orätta valet.

Man kan välja jobb, man kan välja bidragsberoende. Hmmm, vad ska jag välja här?

I grund och botten är konsekvenserna av denna retorik diskriminerande. För att kunna välja måste man vara beslutskapabel. Det handlar om att förstå. Man kan ha svårigheter att förstå på grund av intellktuell nedsatthet, skada eller ett annat modersmål än svenska.

För att kunna göra ett val måste man även ha saker att välja mellan. För en del personer är det inte så lätt att välja för att samhället redan har gjort valet. Jag tänker på många av de unga funktionshindrade som försöker att slå sig in på arbetsmarknaden.

Konsekvenserna är att många lämnas utanför samhället utan att man har valt det själv. Det hela skapar ett ojämlikt samhälle. Ett ojämlikt samhälle skapar en sämre hälsa. Det viktiga är att vi ser alla individer som medmänniskor och att alla har ett lika värde. Det är inte förrän då vi har nått målet folkhälsa

Ge mer plats för det tredje benet!

Det hållbara samhället vilar på tre ben, det ekologiska, ekonomiska och det sociala. Men vad menas egentligen med social hållbarhet?

Än så länge finns ingen definition av social hållbarhet som alla kan skriva under på men det pågår ett arbetet för att fylla ordet "social hållbarhet" med ett innehåll. Svaret kan ligga i frågan; hur vill vi att vårt sociala, kulturella och politiska liv ska se ut? Svaren har ett brett spektrum som berör arbetsliv, samhörighet, socioekonomi, barnomsorg, fritid, stadsplanering, hälsa och allt annat som uppfyller våra behov.

Hur vet man då när man har uppnått målet socialt hållbart samhälle? Vilka indikatorer har vi tillgång till idag? Hur mäter vi subjektiva känslor?

Ser man till hälsans bestämningsfaktorer ingår många faktorer som påverkar vår hälsa. Ålder, kön och arv är faktorer av betydelse men går inte att påverka. Därefter finns socialt stöd och nätverk. De psykosociala resurserna påverkar i sin tur de levnadsvanor som vi utvecklar och kan påverka själva. Nästa nivå är livsvillkor som t ex möjligheter till arbete. Längst ut finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Alla dessa nivåer påverkar folkhälsan och interagerar med varandra. Dessa bestämningsfaktorer visar även på att det är ett samspel mellan individens egna ansvar och samhällets ansvar.

Det bästa verktyget för att mäta måluppfyllelsen ett social hållbart samhälle är grad av folkhälsa bland medborgarna. Ska vi fortsätta att stå för ett hållbart samhälle, ekologiskt, ekonomiskt OCH socialt behöver vi ge mer plats åt hälsans bestämningsfaktorer i den politiska debatten och, vid varje politiskt beslut, göra hälsokonsekvensanalyser.

Det socialt hållbara samhället är lika med folkhälsa och folkhälsoarbete.

Stödjande miljöer, friska människor

Rubriken är från ett av kapitlen i Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Det är en kommision som tillsattes för 4 år sedan av dåvarande genraldirektören för WHO, Lee Jong-Wook. Syftet är att med en bred ansats minska de globala hälsoskillnaderna.

Kommissionen rekommenderar att;

- förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
- angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser
- utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämnings faktorer och utveckla människors medvetande om dessa.

Miljöpartiet vill skapa gröna och sköna städer med stadskärnor som ljuder av människors sorl och lek istället för motorljud. Reslutatet blir en bättre luft, minskat buller och mer liv. Att sätta stopp för externhandeln innebär även andra vinster såsom bättre hälsa.

I kommissionens rapport kan vi läsa att ett ökat bilberoende och ett ökat markanvändande för att underlätta bilismen och skapa hinder för utbyggnad av kollektivtrafik medför en minskad fysisk aktivitet. Hur man väljer att forma staden har en mycket avgörande roll för folkhälsan då val av stadsplanering påverkar invånarnas beteende.

En stad med grönområden, närhet till servicefunktioner, torgförsäljning med närproducerad frukt och grönsaker, lekparker och god luft är alla exempel som bidrar till en ökad folkhälsa och borde vara norm överallt.

Folkhälsa och stadsplanering

Gunvor G Eriksson rekommenderade läsning av Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Det är en kommision som tillsattes för 4 år sedan av dåvarande genraldirektören för WHO, Lee Jong-Wook. Syftet är att med en bred ansats minska de globala hälsoskillnaderna.

Där står bland annat att alla delar av samhällsstyrningen och samhällsekonomin har möjlighet att påverka hälsa och jämlikhet i hälsa. Regeringen kan således välja om man vill förbättra eller försämra hälsan. Kommissionen tar upp stadsplanering som ett exempel. En stadsplanering som leder till utspridda bostadsområden med få billig bostäder, bristande lokal service och oregelbunden dyr kollektivtrafik är det val man ska göra om man vill försämra folkhälsan.

Ser även att man i Borås kommun har folkhälsa och samhällsplanering som tema på sin sommarakademi. Syftet är, säger Folkhälsosamordnaren Susanne Carlsson, att samhällsplanering styr en hel stads utveckling och invånarnas välbefinnande under en lång tid.

Det är viktigt att man arbetar långsiktigt med folkhälsan. Det är inte bra långsiktighet som behövs utan även en samordning, både horisontellt som vertikalt.

Vi behöver även inse att folkhälsa inte bara är en fråga för häslo- och sjukvården utan en fråga för i princip alla instanser där politiska beslut fattas. De polititska besluten behöver föregås av en konsekvensanalys över hur beslutet bidrar till en jämlik hälsa som i sin tur är en förutsättning för folkhälsan.

Fysisk aktivitet för hälsa

Idag börjar dagen med en positiv nyhet! Det är SvD som skriver att motion är en trend som ökar. "En fortsatt satsning på att utveckla barn och ungdomsidrotten är inte bara en satsning på idrotten, utan också, framför allt, på att fortsätta utveckla folkhälsan i positiv riktning" skriver artikelförfattaren.

Oroväckande är det faktum att aktivitetsnivån har en socioekonomisk bakgrund och det innebär att hälsan är en fråga om klass. Personer med låg inkomst och kort utbildning är mindre aktiva än personer med hög inkomst och lång utbildning. Samma förhållande gäller för personer födda i ett annat land än Sverige.

Detta visar att folkhälsan ökar med aktivitet och att ett bra alternativ till läkemedel är att skriva fysisk aktivitet på recept. Det visar också att vi måste göra breda satsningar för att öka möjligheter för alla samhällets medborgare att ha tillgång till och ha råd med aktiviteter och motion. Villkoren för flickor och pojkar ska vara lika när det gäller träningstider och hallar. Lika villkor oavsett stadsdel och ålder, fler grönområden, fortsatt arbete med Idrottslyftet och Idrott utan gränser är några andra exemepel som påverkar en ökad folkhälsa.

Sömnproblem en folksjukdom

Aftonbladet skriver idag att var tionde svensk har allvarliga sömnproblem. I artikeln säger professor Torbjörn Åkerstedt att det är en folksjukdom och att unga tjejer drabbas hårdast.

Ungefär 10% använder sömnmedel någon gång om året och 3% dagligen. Artikeln fortsätter med att beskriva en del knep man kan använda för att somna men att den stress som orsakar sömnproblemen avhjälps bäst med KBT.

Torbjörn Åkerstedt anser att de ökade sömnproblemen beror på ökade krav på individen både i arbete och familjen. Att använda knep att somna och att hantera stressen med hjälp av KBT är alternativ för den enskilda människan att få bukt med sina problem.

Det stora problemet ligger i det samhälle vi har idag. Vi lever i ett prestationsbaserat samhälle. Ju mer vi gör desto bättre är vi. Det finns dock inte tid att stanna upp och reflektera över saker som vi har gjort. Tiden saknas för att ge sig själv feedback för vi är redan på väg till nästa prestation, både fysiskt och psykiskt.

Människan är i grunden en social varelse som definierar sig själv i mötet med andra. Dessa möten tenderar idag att bli korta och utan innehåll då det är själva prestationen som värderas. Som medföljare till det prestationsbaserade samhället har vi även börjat få ett samhälle som lägger skulden på individen om man inte lyckas. Hur mår man bra om man hela tiden måste presterar men aldrig har lyckats?

Det samhälle vi har idag skapar inte bara problem att sova utan också en ökad psykisk ohälsa. Det är dags att vi alla tar ansvar för att skapa förändring på inriktningen i dagens samhälle för att lägga grunden till en ökad folkhälsa.

Vårdval=patientval

Näringspolitisk chef för Vårdföretagarna Hans Dahlgren, skriver i SvD att den fria etableringen har gett patienterna bättre tillgänglighet vilket är ett steg mot jämlik vård. Hans Dahlgren återkommer flera gånger till att vårdvalet skapar jämlik vård. Han menar även att vårdvalet har skapat mer jämställdhet mellan könen då många av företagen drivs och/eller leds av kvinnor.

Har svårt att se att alla medborgare har förmågan att välja. Ett val mellan flera alternativ innebär att man är insatt och kan jämföra de olika företagen. Detta ställer stora krav på att informationen är lättillgänglig och skrivet på ett språk som förstås av alla. Så är det inte idag. Detta innebär att vårdval och fri etablering skapar ojämlik vård.

Med vårdval går medborgaren från av vara patient till att bli kund. En kund ger en viss peng. Som alla andra privata företag funderar man på hur kan jag få ut mest inkomster med så lite utgifter som möjligt. Detta leder till en jakt på nya kunder och dessa kunder ska helst vara friska. Risken är stor att äldre och multisjuka inte ses som "bra" kunder utan mer som en utgift. Detta skapar en ojämlik vård.

Att fokus förflyttas från medborgarens behov till plånbokens storlek ökar risken för att de som redan är resursstarka får den största tillgången. Detta skapar en ojämlik vård.

Vid ersättning per läkarbesök är det mer vinstgivande att boka in och behandla lättare åkommor. Det leder till att de lättare åkommorna, som tidigare behandlades av en sjuksköterska, nu behandlas av en läkare. Det i sin tur leder till arbetslöshet för sjuksköterskor. Det är även mer vinstgivande att boka in läkarbesök då en läkare kan ta emot långt fler kunder än en kurator eller psykolog. Risken är uppenbar att vårdcentralerna inte anställer kuratorer eller psykologer. Detta skapar en ojämlik vård.

Folkhälsoperspektivet försvinner då det inte finns incitament för privata vårdföretag att ha friska kunder. Detta leder till en sjukare befolkning och skapar en ojämlik vård.

Hur gör vi reklam för en bra folkhälsopolitik?

Läser Miljöpartiets politik för folkhälsa, omsorg och sjukvård i "Så här tycker vi". I kapitlet finns ord och politik som är "våra". Orden och politiken är t ex jämlik hälsa, friskfaktorer, folkhälsa, hälsofrämjande, felaktig läkemedelsanvändning, alternativ- och komplementärmedicin, restriktiv alkoholpolitik, elevhälsovård, och personliga ombud för psykiskt sjuka och psykisk funktionsnedsättning för att nämna några.

Tittar man sedan på Politometern och blogginlägg om orden ser man följande resultat;
Jämlik hälsa; skrivs mest i MP-bloggar. Ämnet nämns i cirka 0.03% av alla blogginlägg (1 av 3443).
Friskfaktorer; ordet nämns oftast i MP-bloggar. Ämnet nämns i cirka 0,01% av alla blogginlägg (1 av 10328).
Folkhälsa; samma som tidigare men ordet nämns i cirka 0,28 av alla blogginlägg (1 av 356).
Hälsofrämjande; nämns mest av miljöpartister och det i cirka 0,19 av alla blogginlägg (1 av 516).
Felaktig läkemedelsanvändning; inga bloggar nämner detta men ordet läkemedelsanvändning används främst av folkpartister.
Alterantiv- och komplementärmedicin; inga bloggare använder orden samtidigt men alternativ medicin används främst av centerpartister och ordet komplementär medicin omnämns främst av miljöpartister i cirka 0,02 av alla blogginlägg (1 av 5164).
Restriktiv alkoholpolitik; nämns oftast i bloggar som skrivs av kristdemokrater.
Elevhälsovård; även detta ord nämns oftast i kristdemokratiska bloggar.
Personliga ombud; nämns oftast av miljöpartister i cirka 0,08 av alla blogginlägg (1 av 1291).

Miljöpartiet vill att folkhälsa och folkhälsopolitiken ska få en större roll i politiken. På samma sätt som man har arbetat med miljö och jämställdhet behövs ett struktuerat arbete som löper som en röd tråd i många olika politiska områden. Det handlar om säkra cykelbanor, utbyggnad av kollektivtrafiken, skolpolitiska frågor, stadsplanering och delaktighet för att nämna några områden.
Folkhälsa är politik som spänner över många områden och ska inte ses som en isolerad hälso- och sjukvårdsfråga.

Är folkhälsa politik?

Frågade för några dagar sedan några medlemmar hur de skulle definiera folkhälsa. Folkhälsa är inte så lätt att definiera då det saknas en vedertagen definition av ordet. Det kan vara en av orsakerna till att man inte pratar om folkhälsa som ett målområde inom politiken.
Det finns två definitioner som jag anser vara bra. Formuleringarna är hämtade från Folkhälsoguiden. Där definieras folkhälsa som; Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället". Vidare definieras folkhälsoarbete som; "...folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade."
Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de 11 folkhälsopolitiska målen;

1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol och narkotika

Partiernas ideologier skiljer sig åt hur man ska arbeta inom de olika målområdena och är ett bevis för mig att man kan och ska arbeta med folkhälsa inom politiken. Att främja hälsa och förebygga ohälsa är lönsamt för den enskilde individen och för samhället i stort. Demokrati och delaktighet, minskade skillnader i levnadsstandard och ett väl fungerande trygghetssystem är förutsättningar för ett bra liv. Allt detta kräver politiska beslut.
Svaret på frågan i rubriken blir således; ja, folkhälsa är politik.

Folkhälsa på dagordningen

Läser Hanne Kjöllers ledare i DN om överviktskirurgi. Ledaren anser att det är vårdbehovet som styr, oavsett vad som har orsakat det. Jag anser att frågan inte gäller sjukförsäkringar eller vad som ska styra vården, utan att vi behöver ta ett par steg bakåt och få insikt över hur många faktorer i dagens samhälle som samspelar till en sämre hälsa.

I Örebro har en ny grupp iakttagits på Beroendecentrums kvinnoenhet. Det är kvinnor som fått alkoholmissbruk efter magsäcksoperation mot fetma! En av förklaringarna är att alkoholen snabbare tas upp i blodet när magsäcken är minskad. En annan kan vara att man bytt ett sug mot ett annat.

För mig innebär detta att sjukvården många gånger anser sig ha "gjort sitt" vid t ex en operation mot kraftig övervikt. Det råder många gånger en syn på att kropp och psyke är två separata delar och ska behandlas separat. Jag anser att vi måste få en mer holistisk syn på individen i dagens sjukvård. Inget kan beskrivas eller vårdas enskilt utan måste ses i en större kontext. Kropp och psyke påverar och påverkas av varandra.

Förutom en holistisk syn på människan behöver vi även satsa mer på folkhälsa. Folkhälsa borde vara ett begrepp man tar i beaktande varje gång man fattar ett politiskt beslut. Ett utökat stöd till friluftslivet för att få fler fysiskt aktiva, bättre mat i skolor, satsning på cykelbanor och kollektivtrafik är några exempel. Till alla som besitter uppdrag och fattar politiska beslut: fundera alltid på hur beslutet kan påverka folkhälsan!

Läkmedelsvanvård

Läkemedelsbehandling är den vanligaste medicinska åtgärden. Det är också den vanligaste orsaken till patientskador och patientsäkerhetsproblem.

Enligt Socialstyrelsen används i snitt en av tio vårddagar på Sveriges medicinkliniker till vård av patienter som felbehandlats med läkemedel. Felbehandling kan vara i form av mindre lämpligt valda läkemedel, missuppfattade doser eller för höga doser.

Problemet med felaktig läkemedelsbehandling blev högaktuellt 2008 då Uppdrag Granskning synade fallet med Gulli Johansson. Gulli hade fått en mängd läkemedel ordinerade på felaktiga grunder. Tillslut blev hon så pass dålig att läkarna beslöt att sätta ut alla läkemedel. Bara några dagar senare var Gulli Johansson frisk. Genom en felaktig läkemedelsbehandling förlorade Gulli 11 år av sitt liv. Hon gick efter utsättningen från svårt dement till frisk på bara några dagar. Hur många andra Gulli finns det idag?

Det är viktigt att vi tar lärdom av Gulli Johanssons erfarenheter. Vi behöver belysa problemet och ta till åtgärder som en skyldighet att rapportera om man misstänker att någon drabbats av felaktig läkemedelsvanvård, Lex Gulli.