Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg

lördag 19 juni 2010

Folkhälsa och stadsplanering


Gunvor G Eriksson rekommenderade läsning av Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Det är en kommision som tillsattes för 4 år sedan av dåvarande genraldirektören för WHO, Lee Jong-Wook. Syftet är att med en bred ansats minska de globala hälsoskillnaderna.

Där står bland annat att alla delar av samhällsstyrningen och samhällsekonomin har möjlighet att påverka hälsa och jämlikhet i hälsa. Regeringen kan således välja om man vill förbättra eller försämra hälsan. Kommissionen tar upp stadsplanering som ett exempel. En stadsplanering som leder till utspridda bostadsområden med få billig bostäder, bristande lokal service och oregelbunden dyr kollektivtrafik är det val man ska göra om man vill försämra folkhälsan.

Ser även att man i Borås kommun har folkhälsa och samhällsplanering som tema på sin sommarakademi. Syftet är, säger Folkhälsosamordnaren Susanne Carlsson, att samhällsplanering styr en hel stads utveckling och invånarnas välbefinnande under en lång tid.

Det är viktigt att man arbetar långsiktigt med folkhälsan. Det är inte bra långsiktighet som behövs utan även en samordning, både horisontellt som vertikalt.

Vi behöver även inse att folkhälsa inte bara är en fråga för häslo- och sjukvården utan en fråga för i princip alla instanser där politiska beslut fattas. De polititska besluten behöver föregås av en konsekvensanalys över hur beslutet bidrar till en jämlik hälsa som i sin tur är en förutsättning för folkhälsan.

fredag 14 maj 2010

Är folkhälsa politik?


Frågade för några dagar sedan några medlemmar hur de skulle definiera folkhälsa. Folkhälsa är inte så lätt att definiera då det saknas en vedertagen definition av ordet. Det kan vara en av orsakerna till att man inte pratar om folkhälsa som ett målområde inom politiken.
Det finns två definitioner som jag anser vara bra. Formuleringarna är hämtade från Folkhälsoguiden. Där definieras folkhälsa som; Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället". Vidare definieras folkhälsoarbete som; "...folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade."
Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de 11 folkhälsopolitiska målen;
  1. Delaktighet och inflytande i samhället
  2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
  3. Barns och ungas uppväxtvillkor
  4. Hälsa i arbetslivet
  5. Miljöer och produkter
  6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
  7. Skydd mot smittspridning
  8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
  9. Fysisk aktivitet
  10. Matvanor och livsmedel
  11. Tobak, alkohol och narkotika
Partiernas ideologier skiljer sig åt hur man ska arbeta inom de olika målområdena och är ett bevis för mig att man kan och ska arbeta med folkhälsa inom politiken. Att främja hälsa och förebygga ohälsa är lönsamt för den enskilde individen och för samhället i stort. Demokrati och delaktighet, minskade skillnader i levnadsstandard och ett väl fungerande trygghetssystem är förutsättningar för ett bra liv. Allt detta kräver politiska beslut.
Svaret på frågan i rubriken blir således; ja, folkhälsa är politik.

söndag 2 maj 2010

Folkhälsa på dagordningen

Läser Hanne Kjöllers ledare i DN om överviktskirurgi. Ledaren anser att det är vårdbehovet som styr, oavsett vad som har orsakat det. Jag anser att frågan inte gäller sjukförsäkringar eller vad som ska styra vården, utan att vi behöver ta ett par steg bakåt och få insikt över hur många faktorer i dagens samhälle som samspelar till en sämre hälsa.

I Örebro har en ny grupp iakttagits på Beroendecentrums kvinnoenhet. Det är kvinnor som fått alkoholmissbruk efter magsäcksoperation mot fetma! En av förklaringarna är att alkoholen snabbare tas upp i blodet när magsäcken är minskad. En annan kan vara att man bytt ett sug mot ett annat.

För mig innebär detta att sjukvården många gånger anser sig ha "gjort sitt" vid t ex en operation mot kraftig övervikt. Det råder många gånger en syn på att kropp och psyke är två separata delar och ska behandlas separat. Jag anser att vi måste få en mer holistisk syn på individen i dagens sjukvård. Inget kan beskrivas eller vårdas enskilt utan måste ses i en större kontext. Kropp och psyke påverar och påverkas av varandra.

Förutom en holistisk syn på människan behöver vi även satsa mer på folkhälsa. Folkhälsa borde vara ett begrepp man tar i beaktande varje gång man fattar ett politiskt beslut. Ett utökat stöd till friluftslivet för att få fler fysiskt aktiva, bättre mat i skolor, satsning på cykelbanor och kollektivtrafik är några exempel. Till alla som besitter uppdrag och fattar politiska beslut: fundera alltid på hur beslutet kan påverka folkhälsan!

onsdag 28 april 2010

Läkemedel i vår miljö

Det finns en mängd läkemedel i våra vattendrag. En del kanske tror att det beror på spill eller sjukhusens kassering men så är inte fallet. Det är vår egen konsumtion av läkemedel som är det största problemet. Någonstans mellan 10-75 procent av den aktiva substansen i läkemedel hamnar i våra vattendrag via urin och avföring. Det innebär även att någonstans mellan 90-25% av den aktiva substans verkar i kroppen.

En undersökning från 100 apotek i region Skåne visade att drygt två procent av de läkemedel som säljs lämnas tillbaka till apoteken. Hur stora mängder läkemedel som hamnar i våra vattendrag istället för på förbränningsanläggningarna kan vi bara gissa.

Vi vet inte exakt hur stor påverkan läkemedelsrester har på naturen, vi vet dock att den påverkar och skadar organismer. Till exempel har man hittat dubbelkönade fiskar och hanfiskar med kvinnligt könshormon. Det finns ett stort mörkertal som beror på att det idag bara finns analysmetoder för ungefär 100 olika substanser. Bara i Sverige finns 1200 olika substanser inom human- och veterinärmedicin.

Vi behöver arbeta aktivt för en mer ändamålsenlig läkemedelshantering. I de fall där alternativa behandlingsmetoder, istället för förskrivning av läkemedel, är ett likvärdigt eller bättre behandlingsmetod ska alternativa behandlingsmetoder rekommenderas. Exempel på alternativa benhandlingsmetoder är motion på recept och akupunktur. Du kan påverka själv genom att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket och fråga efter startpaket istället för stora förpackningar.