Många avstår från läkemedel

Apoteket AB har gjort en undersökning som visar att var tredje person känner oro för att ta läkemedel och att många valt att inte ta sin medicin.

Ewa Fernvall, varumärkesdirektör för Apoteket, säger att det är oroväckande att så många känner oro för sina läkemedel.

Samtidigt finns misstankar om att läkemedelsindustrin påverkade WHO:s expertpanel så att svininfluensas blåstes upp och utmålades som en pandemi. För Sveriges del kostade det ungefär 1 400 miljoner.

Apoteksmonopolet har avreglerats och att det går att köpa receptfria läkemedel i vanliga affärer eller i en av flera nyöppnade privata apotek.

Socialministerna anser att avregleringen är bra då vi har ätit på tok för lite läkemedel tidigare.

En orsak till den tveksamma inställningen till läkemedel är att läkemedel har klassats ned till vilken vara som helst. Om man då ser läkemedel som vilken vara som helst är det lättare att välja att avstå från läkemedel för på så sätt sparar man ju även in pengar!

Om man inte kan lita på WHO, hur ska man då kunna lita på förskrivare?

Det jag skulle vilja veta i denna undersökning är åldersspannet på de utfrågade. Jag undrar även vilken typ av läkemedel det var som man avstod ifrån. Avstod man från alla läkemedel på receptet eller bara en eller två. Om man avstod från några av de receptbelagda läkemedlen, hur gjorde man i så fall urvalet?

Vilka krämpor sökte dessa personer för? Vilken diagnos ställde läkaren och vilken information gavs om behovet att använda läkemedlet. Även distrikssjuksköterskor har förskrivningsrätt, var några av läkemedlen utskrivna av andra än läkare?

Den viktigaste frågan är hur de utfrågade upplevde besöket hos den läkare som skrev receptet och hur upplevelsen påverkade beslutet att inte hämta ut sina läkemedel.

Det är så många gånger jag läser påståenden utan att det verkar finnas en ordentlig analys av resultatet. Många gånger verkar det även som att det saknas en ordentlig analys av varför man ställer en viss fråga och vad vill man uppnå? Är syftet att få fler att köpa läkemedel eller är syftet att införa förbättringsåtgärder för patienten?

Löpsedlar och reklam i tidningen för läkemedel

Idag basunerar Aftonbladet ut på sin löpsedel var man kan hitta de billigaste läkemedlen. I tidningen står det att det billigaste läkemedlen inte säljs på apoteken utan i en större nämnd matvarukedja.

I artikeln står det "under första kvartalet 2010 köpte svenskarna medicin för 119,3 miljoner kronor utanför apoteken. Bortsett från nikotinläkemedel är det smärtstillande och näsdroppar som säljer allra bäst. Största andelen utanför apoteken, 97 procent, säljs på varuhus och bensinstationer". Därefter får man reda på var man kan köpa de nio vanligaste läkemedlen till bäst pris.

Apoteket hamnade i mitten av skalan, dyrast blev ett privatägt apotek. Får känslan av att artikeln mer handlar om reklam för läkemedel i både text som löpsedel. Håkan Bengtsson, medicinjournalist, har tidigare kritiserat tidningarnas löpsedlar som textreklam för läkemedel. Håkan Bengtsson önskar att även löpsedlar ska få en byline och namngiven upphovsman med bild och kontaktuppgifter för att löpsedelsmakarna ska arbeta enligt samma praxis som reportrar.

En bild i artikeln visar vilka läkemedel som ingår i pristestet och det är, bland andra, värktabletter och näsdroppar. Att en livsmedelskedja har de billigaste läkemedlen och helt saknar kompetent personal som kan ge farmaceutisk rådgivning nämns inte i artikeln. I artikeln nämns inte heller att man kan bli beroende av både värktabletter och näsdroppar.

Att man kan köpa "ofarliga" läkemedel i en matvarukedja utan professionell rådgivning ökar risken för en överkonsumtion och ett beroende av vissa läkemedel. Ett beroende som sedan hälso- och sjukvården får lägga resurser på att bota istället för att investera i en ökad folkhälsa. Retoriken ”bättre tillgänglighet och lägre priser” innebär oftast en fördyring för samhället.

Allmänläkaren och avregleringen

Träffade en allmänläkare verksam på en vårdcentral i Norrköping med en lång erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Passade på att fråga honom om hans syn på avregleringen av apoteksmonopolet och reklam för läkemedel.

Allmänläkaren inleder med att säga; "läkemedel är inget att leka med". Med detta menar han att avregleringen har inneburit att läkemedel har nedvärderats till vilken vara som helst, jämförbart med ost, mjölk och bröd.

En fara är, säger allmänläkaren, att försäljningen i vanliga affärer innebär att det blir ingen eller dålig rådgivning. På ett apotek får man rådgivning av utbildad personal där informationen är vetenskapligt grundad. Denna kunskap finns inte utanför apoteken.

En annan fara, fortsätter han, är den kontrollfunktion av missbruksproblematiken som apotekspersonal utgör kommer att minska. "Vanliga" läkemedel som Treo och nässpray kan gå från bruk till missbruk säger allmänläkaren. I sin yrkesroll kan apotekspersonal känna igen kunder som frekevent köper en viss vara och i stora kvantiteter. Dessa personer fångas upp av apotektspersonal och nekas köp.

Allmänläkaren anser även att samarbetet med apoteket har försämrats. Tidigare fanns ett ömsesidigt samarbete med utbyte av t ex information. Idag finns fler apotek inom vårdcentralens upptagningsområde och allmänläkaren tycker inte att det går att få samma ömsesidiga samarbete med fler apotek, varav två är privata.

Allämnläkaren avslutar med att säga att vi har gått från ett samhälle där apotekens syfte var till nytta för samhället till dagens kommersialism.

Läkemedel i vår miljö

Det finns en mängd läkemedel i våra vattendrag. En del kanske tror att det beror på spill eller sjukhusens kassering men så är inte fallet. Det är vår egen konsumtion av läkemedel som är det största problemet. Någonstans mellan 10-75 procent av den aktiva substansen i läkemedel hamnar i våra vattendrag via urin och avföring. Det innebär även att någonstans mellan 90-25% av den aktiva substans verkar i kroppen.

En undersökning från 100 apotek i region Skåne visade att drygt två procent av de läkemedel som säljs lämnas tillbaka till apoteken. Hur stora mängder läkemedel som hamnar i våra vattendrag istället för på förbränningsanläggningarna kan vi bara gissa.

Vi vet inte exakt hur stor påverkan läkemedelsrester har på naturen, vi vet dock att den påverkar och skadar organismer. Till exempel har man hittat dubbelkönade fiskar och hanfiskar med kvinnligt könshormon. Det finns ett stort mörkertal som beror på att det idag bara finns analysmetoder för ungefär 100 olika substanser. Bara i Sverige finns 1200 olika substanser inom human- och veterinärmedicin.

Vi behöver arbeta aktivt för en mer ändamålsenlig läkemedelshantering. I de fall där alternativa behandlingsmetoder, istället för förskrivning av läkemedel, är ett likvärdigt eller bättre behandlingsmetod ska alternativa behandlingsmetoder rekommenderas. Exempel på alternativa benhandlingsmetoder är motion på recept och akupunktur. Du kan påverka själv genom att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket och fråga efter startpaket istället för stora förpackningar.