Allmänläkaren och avregleringen

Träffade en allmänläkare verksam på en vårdcentral i Norrköping med en lång erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Passade på att fråga honom om hans syn på avregleringen av apoteksmonopolet och reklam för läkemedel.

Allmänläkaren inleder med att säga; "läkemedel är inget att leka med". Med detta menar han att avregleringen har inneburit att läkemedel har nedvärderats till vilken vara som helst, jämförbart med ost, mjölk och bröd.

En fara är, säger allmänläkaren, att försäljningen i vanliga affärer innebär att det blir ingen eller dålig rådgivning. På ett apotek får man rådgivning av utbildad personal där informationen är vetenskapligt grundad. Denna kunskap finns inte utanför apoteken.

En annan fara, fortsätter han, är den kontrollfunktion av missbruksproblematiken som apotekspersonal utgör kommer att minska. "Vanliga" läkemedel som Treo och nässpray kan gå från bruk till missbruk säger allmänläkaren. I sin yrkesroll kan apotekspersonal känna igen kunder som frekevent köper en viss vara och i stora kvantiteter. Dessa personer fångas upp av apotektspersonal och nekas köp.

Allmänläkaren anser även att samarbetet med apoteket har försämrats. Tidigare fanns ett ömsesidigt samarbete med utbyte av t ex information. Idag finns fler apotek inom vårdcentralens upptagningsområde och allmänläkaren tycker inte att det går att få samma ömsesidiga samarbete med fler apotek, varav två är privata.

Allämnläkaren avslutar med att säga att vi har gått från ett samhälle där apotekens syfte var till nytta för samhället till dagens kommersialism.

Akuten i Norrköping synas

I Norrköpings Tidningar berättas att akutkliniken kommer att synas av Arbetsmiljöverket. Detta sedan Vårdförbundet skickat en skrivelse till Arbetsmiljöverket där personal riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den tunga arbetsbelastningen. I skrivelsen nämns även andra brister som underbemanning, bristande planering och svag kommunikation med ledningen.

Det är många som är drabbade i denna situation. Personalen går på knäna och kan inte springa fortare. Patienterna får vänta länge i kön och anser att de inte får den snabba vård de behöver eller vill ha. Sjukvården får ett negativt omdöme från två håll, både internt och externt. Ett negativt omdöme som det kan ta år att tvätta bort.

Det finns flera orsaker till situationen på akuten i Norrköping. En orsak som omnämns i artikeln är att 67% av akutens patienter inte har haft kontakt med sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen. Den "vanliga" vägen är att ringa sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen för att dessa instanser sedan ska avgöra om det räcker med egenvård eller om det behövs akut vård. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att ge medborgarna information om hur och varför man söker vård.

En annan orsak är att många idag anser sig inte ha fått god och/eller rätt vård om de har varit någon annanstans än på just akuten. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att faktiskt informera om sin egen verksamhet.

En tredje orsak är brister i informationen om egenvård och hur man förebygger sjukdom och olika åkommor. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att sprida information om egenvård och förebyggande vård samt friskvård.

Psyke och soma, två olika världar

Psykiskt sjuka får står det i bl a Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De psykiskt sjuka får sämre vård än andra vid kroppsliga symtom. Som exempel nämns att dödligheten i stroke och lungcancer är större för gruppen psykiskt sjuka.

Lars Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör, skriver i slutet av artikeln; "Landstingen är ytterst ansvariga för att ge medborgarna vård efter behov. De måste skapa förutsättningar för ett bättre samarbetemellan primärvård, psykiatri och somatiskt specialist vård. Ingen ska behöva dö i behandlingsbara sjukdomar bara för att hon eller han är psykiskt sjuk."

Att brygga en bro mellan psykiatri och somatisk vård är det första steget som bör tas. En bro som ser till hela människan. Som det är idag kallar psykiatrin den andra sidan för "somasidan" och "somasidan" säger; "det där få psyk ta".

Ett annat steg att ta, för en bättre vård för de psykiskt sjuka, är att se till att de psykiskt sjuka får ett personligt ombud som kan hjälpa till att föra deras talan. Många gånger saknas förmågan att driva sin egen talan då den psykiska diagnosen tar så mycket energi i anspråk.

Många psykofarmaka ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Obligatoriska läkemedelsgenomgångar med kroppslig undersökning är ett bra sätt att förhindra eller bota kroppsliga sjukdomar samt för inställning av rätt medicinering.

Vi behöver även satsa på psykiatrisk vård på vårdcentralerna som huvudsakligen ska ansvara för den psykiska hälsan. Det behövs ökade resurser, både i form av kunskapslyft och kronor.

Kunskapslyftet behöver inte bara öka bland hälso- och sjukvårdspersonal utan även i samhället i stort. Det är inte skamligt att vara psykiskt sjuk. Det är en sjukdom som kan behandlas eller lindras med hjälp av terapi och läkemedel.

Slutligen måste vi lyfta upp psykiatrin som inriktning. Det satsas stora pengar på t ex hjärtsjukdomar. Psykiatrin har idag en låg status och det råder brist på kompetenta psykiatriker. För att få en bättre psykvård behöver man nu prioritera insatserna mot den psykiska ohälsan. En grupp som idag har svårt att föra sin egen talan och endast några få för deras talan. Rättvis prioritering är ett mycket viktigt ansvar för landstinget.

Tag kraftag mot psykiskt ohälsa!