Många avstår från läkemedel

Apoteket AB har gjort en undersökning som visar att var tredje person känner oro för att ta läkemedel och att många valt att inte ta sin medicin.

Ewa Fernvall, varumärkesdirektör för Apoteket, säger att det är oroväckande att så många känner oro för sina läkemedel.

Samtidigt finns misstankar om att läkemedelsindustrin påverkade WHO:s expertpanel så att svininfluensas blåstes upp och utmålades som en pandemi. För Sveriges del kostade det ungefär 1 400 miljoner.

Apoteksmonopolet har avreglerats och att det går att köpa receptfria läkemedel i vanliga affärer eller i en av flera nyöppnade privata apotek.

Socialministerna anser att avregleringen är bra då vi har ätit på tok för lite läkemedel tidigare.

En orsak till den tveksamma inställningen till läkemedel är att läkemedel har klassats ned till vilken vara som helst. Om man då ser läkemedel som vilken vara som helst är det lättare att välja att avstå från läkemedel för på så sätt sparar man ju även in pengar!

Om man inte kan lita på WHO, hur ska man då kunna lita på förskrivare?

Det jag skulle vilja veta i denna undersökning är åldersspannet på de utfrågade. Jag undrar även vilken typ av läkemedel det var som man avstod ifrån. Avstod man från alla läkemedel på receptet eller bara en eller två. Om man avstod från några av de receptbelagda läkemedlen, hur gjorde man i så fall urvalet?

Vilka krämpor sökte dessa personer för? Vilken diagnos ställde läkaren och vilken information gavs om behovet att använda läkemedlet. Även distrikssjuksköterskor har förskrivningsrätt, var några av läkemedlen utskrivna av andra än läkare?

Den viktigaste frågan är hur de utfrågade upplevde besöket hos den läkare som skrev receptet och hur upplevelsen påverkade beslutet att inte hämta ut sina läkemedel.

Det är så många gånger jag läser påståenden utan att det verkar finnas en ordentlig analys av resultatet. Många gånger verkar det även som att det saknas en ordentlig analys av varför man ställer en viss fråga och vad vill man uppnå? Är syftet att få fler att köpa läkemedel eller är syftet att införa förbättringsåtgärder för patienten?

Löpsedlar och reklam i tidningen för läkemedel

Idag basunerar Aftonbladet ut på sin löpsedel var man kan hitta de billigaste läkemedlen. I tidningen står det att det billigaste läkemedlen inte säljs på apoteken utan i en större nämnd matvarukedja.

I artikeln står det "under första kvartalet 2010 köpte svenskarna medicin för 119,3 miljoner kronor utanför apoteken. Bortsett från nikotinläkemedel är det smärtstillande och näsdroppar som säljer allra bäst. Största andelen utanför apoteken, 97 procent, säljs på varuhus och bensinstationer". Därefter får man reda på var man kan köpa de nio vanligaste läkemedlen till bäst pris.

Apoteket hamnade i mitten av skalan, dyrast blev ett privatägt apotek. Får känslan av att artikeln mer handlar om reklam för läkemedel i både text som löpsedel. Håkan Bengtsson, medicinjournalist, har tidigare kritiserat tidningarnas löpsedlar som textreklam för läkemedel. Håkan Bengtsson önskar att även löpsedlar ska få en byline och namngiven upphovsman med bild och kontaktuppgifter för att löpsedelsmakarna ska arbeta enligt samma praxis som reportrar.

En bild i artikeln visar vilka läkemedel som ingår i pristestet och det är, bland andra, värktabletter och näsdroppar. Att en livsmedelskedja har de billigaste läkemedlen och helt saknar kompetent personal som kan ge farmaceutisk rådgivning nämns inte i artikeln. I artikeln nämns inte heller att man kan bli beroende av både värktabletter och näsdroppar.

Att man kan köpa "ofarliga" läkemedel i en matvarukedja utan professionell rådgivning ökar risken för en överkonsumtion och ett beroende av vissa läkemedel. Ett beroende som sedan hälso- och sjukvården får lägga resurser på att bota istället för att investera i en ökad folkhälsa. Retoriken ”bättre tillgänglighet och lägre priser” innebär oftast en fördyring för samhället.

Grön rehabilitering

Går ofta ut med hunden på Djurön utanför Norrköping. Fascineras ofta över att man under promenaden möter ekskog, öppen mark med fritt betande kor, lövskog och, till slut, gran och tall.

Naturen är en plats där man kan hämta energi och ger en stressad kropp en stunds vila och ro. Det är därför inspirerande att läsa om trädgårdsterapi på Gröna Rehab i Göteborg och SLUS; terapiträdgård i Alnarp. På dessa platser finns behandlingsmöjligheter för personer som drabbats av utmattningssyndrom och varit sjukskrivna under en längre period.

Trädgårdsterapi är utvärderat och forskningsbaserat. Enligt verksamhetsledare på Gröna Rehab i Göteborg har 75% av de personer som genomgått programmet återgått i någon form av aktivitet efteråt. De övriga 25% hade någon annan underliggande sjukdom.

Det finns forskning som visar att trädgårdar har en stressminskande effekt. En annan orsak till det lyckade resultatet kan vara det faktum att man träffar andra som befinner sig i samma situation. I konceptet med grön rehabilitering ingår t ex stresshantering, kroppskännedom, lära sig ett nytt förhållningssätt och gränssättning.

Endast läkemedel är inte alltid det enda alternativet som finns för läkning och/eller bot. Att rehabilitera människor med utmattningssyndrom med grön rehablitering är ett bra alternativ. Det är viktigt att se till hela människan och ha tilltro till människans egna läkningsförmåga. Att se helheten och samtidigt individuella lösningar är grunden för Grön Hälsa. Ser fram emot att driva införandet av grön rehabilitering i Östergötland efter valet!

Allmänläkaren och avregleringen

Träffade en allmänläkare verksam på en vårdcentral i Norrköping med en lång erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Passade på att fråga honom om hans syn på avregleringen av apoteksmonopolet och reklam för läkemedel.

Allmänläkaren inleder med att säga; "läkemedel är inget att leka med". Med detta menar han att avregleringen har inneburit att läkemedel har nedvärderats till vilken vara som helst, jämförbart med ost, mjölk och bröd.

En fara är, säger allmänläkaren, att försäljningen i vanliga affärer innebär att det blir ingen eller dålig rådgivning. På ett apotek får man rådgivning av utbildad personal där informationen är vetenskapligt grundad. Denna kunskap finns inte utanför apoteken.

En annan fara, fortsätter han, är den kontrollfunktion av missbruksproblematiken som apotekspersonal utgör kommer att minska. "Vanliga" läkemedel som Treo och nässpray kan gå från bruk till missbruk säger allmänläkaren. I sin yrkesroll kan apotekspersonal känna igen kunder som frekevent köper en viss vara och i stora kvantiteter. Dessa personer fångas upp av apotektspersonal och nekas köp.

Allmänläkaren anser även att samarbetet med apoteket har försämrats. Tidigare fanns ett ömsesidigt samarbete med utbyte av t ex information. Idag finns fler apotek inom vårdcentralens upptagningsområde och allmänläkaren tycker inte att det går att få samma ömsesidiga samarbete med fler apotek, varav två är privata.

Allämnläkaren avslutar med att säga att vi har gått från ett samhälle där apotekens syfte var till nytta för samhället till dagens kommersialism.

Reklam för läkemedel

Fick ett reklamblad med posten på min arbetsplats förra veckan. Det var ett erbjudande inför sommaren där man som kund fick en after sun lotion om man köpte 2 valfria solprodukter.

Var erbjudanet från Åhlens, H&M eller Lindex? Läsaren kan sluta fundera för erbjudandet kom från apotektet.

En ICA-butik i Göteborgsområdet har anmälts till Läkemedelsverket för sin reklam av allergiläkemedel. Texten, som låg till grund för anmälan, löd; "Atjoo! Hos oss kan du köpa allergimedicin på samma gång som picknickmaten. Så att du kan njuta av våren i fulla drag."

Skriver man orden "läkemedel" och "reklam" på sökmotorer kan man hitta reklambyråer som har specialiserat sig på läkemedel och hälsa. Reklambyråernas behov är att maximera sin vint och öka antalet kunder. Mataffärernas behov är att maximera sin vinst och öka antalet kunder.

Vinstintresset har således tagit över "kundens" behov när det gäller läkemedel; saklig information om läkemedlets verkningar och biverkningar, eventuella interaktioner med andra läkemedel och det maximala antalet tabletter per dygn för att nämna några.

Ta en tablett, allting blir så lätt!

Socialminister Göran Hägglund säger i en intervju i P4 Jönsköping att vi köpte för lite läkemedel innan avregleringen. Vi ska således vara tacksamma för att alliansen har möjliggjort för oss att köpa läkemedel i närbutiken när vi vill och hur mycket vi vill!

Göran Hägglund menar även att det bara rör sig om ofarliga läkemedel. Har tidigare bloggat om biverkningar av "ofarliga" läkemedel.

Dagens medicin rapporterar att försäljningen av läkemedel har ökat sedan 2009.

Det är skrämmande att socialministern anser att vi ska konsumera mera läkemedel. Läkemedel där bara en del av den verksamma substansen når kroppen. Resten av den verksamma substansen lämnar kroppen via urin och avföring ut i våra vattendrag och åkermark.
Det är skrämmande att socialministern anser att det bara rör sig om ofarliga läkemedel. Det finns knappt några läkemedel som kan anses som ofarliga. Det beror t ex på biverkningar vid överdoseringar eller interaktion med andra läkemedel som kan få katastrofala följder. Överdosering av läkemedel är en stor risk när det går att köpa läkemedel i affären utan rådgivning från kunnig personal.
Det är skrämmande att socialministern är så okunnig inom sitt område.
Det är skrämmande att socialminsitern är så ignorant mot den vetenskapliga forskningen och statistiken.
Det är glädjande att det bara är några dagar kvar tills vi har ett byte på socialministerposten med en person som fokuserar på hälsan.