Har hela samhället förändrats sedan 1972?

Ett axplock av händelser från 1972;

Det längsta året sedan 1712. Förutom ett skottår infördes även två skottsekunder.
Kjell Isaksson blir första man i världen över 5,54 i stavhopp.
FN;s första miljövårdskonferens hölls i Stockholm.
Ölandsbron invigs av kronprins Carl (XIV) Gustav.
Sveriges statsminister Olof Palme jämför USA;s bombningar av Vietnam med nazisternas terrordåd.
Abba bildas.
Lasse Lindroth föds och Fritiof Nillson Piraten avlider.

Det är även från denna svunna tid som Lagen om fastställande av könstillhörighet härstammar. Lagtexten reglerar fyra krav som måste uppfyllas för att beviljas ett nytt juridiskt kön; personen måste vara ogift, steril, svensk medborgare och minst 18 år. Lagtexten ändrades år......? Trots att 1972 känns länge sedan och mycket har hänt lever lagtexten kvar i oförändrad form. Det innebär att transexuella personer som vill byta kön år 2010 måste vara ogifta, sterila, svenska medborgare och minst 18 år!

En utredning, beställt av Socialstyrelsen, visar på den ojämlika vården som erbjuds transexuella. Det finns skillnader i resurser för utredning, behandling och uppföljning. Ibland är väntetiden för hela utredningsprocessen i bästa fall två år. Det är minst två års väntan som är psykiskt påfrestande.

Utredningen visar även att många transsexuella lider av psykiskt, fysiskt och social ohälsa. Vidare att transsexuella ofta känner sig kränkta i de första kontakterna med sjukvården. I utredningen föreslås några välkomna åtgärder; uppbygggande av specialistteam, nationella vårdprogram, kunskapsöversikter och förbättrad patientinformation. Det viktigaste av dem alla torde vara en förnyad och modern lagstiftning.

Hög tid att köpa in Wakamaru?

Det är för mycket personal på Gävle sjukhus konstaterar konsulter. Gävle sjukhus har ett sparkrav på ytterligare 140 miljoner. För att få hjälp med besparingsförslagen har man anlitat konsultföretaget Ledningsbolaget. Deras koncept är att ge stöd i ledarskap, utföra verksamhetsanalyser och utredningar inom vårdsektorn. VD för bolaget är Jan Thorling som bl a är specialist inom ortopedisk kirurgi.

Ledningsbolaget har jämfört bemanningen på andra sjukhus och Gävle sjukhus. Man har då kommit fram till att, för att nå budgeten, göra personalneddragningar. De sjukhus man har jämfört är sjukhusen i Varberg och Umeå. Gävle sjukhus har 1,48 sjuksköterskor/undersköterskor per vårdplats. Motsvarande siffra i Varberg är 1,16. Geriatriska avdelningen i Gävle har 1,65 sjuksköterskor/undersköterskor per vårdplats medans man i Umeå har en bemanning på 1,14 per vårdplats. Ergo, sjukhuset i Gävle ska dra ner på personal!

Att använda endast bemanningen som verktyg i jämförelse med andra sjukhus är inte ett tillräckligt mått och skapar många gånger missvisande siffror. I en jämförelse måste man även ta hänsyn till beläggning i %, vårdtider, antal vårdplatser, kategori av patienter och väntetider för att nämna några variabler. Ledningsbolaget har sedan tidigare fått kritik för sina jämförelser och bemanningstal av Vårdförbundet. Om man sitter i en ledande position och inte själv vill fatta obekväma beslut kan ju en lösning vara att ta hjälp av ett konsultföretag vars lösning är att spara personal?!

Att undersöka bemanning på andra sjukhus är ett "konsultuppdrag" som i regel vem som helst kan utföra och det till ett pris av 0 kronor. Vad kostar det inte att ta hjälp av ett konsultbolag? Hur känns det att arbeta på en arbetsplats som tar in konsulter för dyra pengar och reslutatet blir ett innovativt förslag. Var är de kreaktiva lösningarna för att spara pengar och var är den kritiska granskningen av administrationen?

För 8 år sedan skrevs en artikel i Dagens Medicin om de höga kostnaderna för att hyra in tillfälliga chefer. Upp till 300 000 kronor i månaden kan det kosta när man hyr in en chef från Ledningsbolaget. Ett av de sjukhus som använt sig att det nämnda bolaget för att lösa akuta chefsuppdrag är....
Gävle sjukhus.

Kanske är det så att vi får använda oss av roboten Wakamaru istället för att satsa på mellanmänskliga och värdiga möten i vården, istället för att satsa på patientsäkerhet och istället för att satsa på en långsiktig personalpolitik?

Allmänläkaren och avregleringen

Träffade en allmänläkare verksam på en vårdcentral i Norrköping med en lång erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Passade på att fråga honom om hans syn på avregleringen av apoteksmonopolet och reklam för läkemedel.

Allmänläkaren inleder med att säga; "läkemedel är inget att leka med". Med detta menar han att avregleringen har inneburit att läkemedel har nedvärderats till vilken vara som helst, jämförbart med ost, mjölk och bröd.

En fara är, säger allmänläkaren, att försäljningen i vanliga affärer innebär att det blir ingen eller dålig rådgivning. På ett apotek får man rådgivning av utbildad personal där informationen är vetenskapligt grundad. Denna kunskap finns inte utanför apoteken.

En annan fara, fortsätter han, är den kontrollfunktion av missbruksproblematiken som apotekspersonal utgör kommer att minska. "Vanliga" läkemedel som Treo och nässpray kan gå från bruk till missbruk säger allmänläkaren. I sin yrkesroll kan apotekspersonal känna igen kunder som frekevent köper en viss vara och i stora kvantiteter. Dessa personer fångas upp av apotektspersonal och nekas köp.

Allmänläkaren anser även att samarbetet med apoteket har försämrats. Tidigare fanns ett ömsesidigt samarbete med utbyte av t ex information. Idag finns fler apotek inom vårdcentralens upptagningsområde och allmänläkaren tycker inte att det går att få samma ömsesidiga samarbete med fler apotek, varav två är privata.

Allämnläkaren avslutar med att säga att vi har gått från ett samhälle där apotekens syfte var till nytta för samhället till dagens kommersialism.

Samverkansverket

Samverkansverket är myndigheten för samverkan och kontinuitet i vårdkedjan. Vår officiella förkortning är SVV.

Samverkansverkets uppgift är att arbeta för en effektiv samverkan mellan vårdens aktörer till nytta för alla medborgare samt en effektiv kontinuitet i vårdkedjan till nytta för patienten med behov av flera vårdinsatser.

Vi arbetar med lagtillämpning och tillsyn, förbättringsåtgärder, kunskap, forskning, internationellt arbete och samverkan inom våra områden.

Samverkansverket har en vision om "Bättre hälsa genom väl fungerande vårdkedjor och samverkan."

Genial idé för äldre i Luleå

Hittade en artikel från Luleå som handlar om en lekpark för äldre. Tar man en promenad på Hälsans stig i Luleå kan man stanna till vid ett aktivitetsområde, ett utegym för äldre.

Idén med Hälsans Stig kommer ursprungligen från Irland. Hjärtfonden på Irland har tagit fram koncenptet med hälsostigar för att främja motion och förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Utegymet i Luleå är anlagt av kommunen och där kan äldre träna upp koordination, styrka och balans. Enligt tekniska kontoret i Luleå kommun finns planer på att anlägga fler gym.

I Östergötland finns Hälsans Stig i Linköping och Åtvidaberg. Förhoppningen är att Hälsans Stig sprider sig till fler kommuner i länet.

Att sedan ha ett gym för äldre i nära anslutning till Hälsans Stig är en genial idé för den äldre och äldre äldre människan. Det ger goda möjligheter att träna upp en stel kropp och ger livsglädje.

När man anlägger en hälsostig och ett gym utomhus måste man även se till att stigen har en beläggning som gör det möjligt för rullstolsburna att ta sig fram. Många motionsstråk är anlagda utifrån tanken att alla är gångare. Det innebär att man glömmer bort dem med t ex rullstol eller rollator. Ett gym borde även det vara anpassat för rullstolsburna. Även de som sitter i rullstol har behov av att träna koordination, balans och styrka för att klara av utmaningen att ta sig fram på en del av stadens gator och torg.

Barn och karriär bra för kvinnors hälsa

Rubriken är från Helsingborgs Dagblad i mitten av maj. Att karriär och barn är bra för kvinnors hälsa visar en brittisk studie. Studien påpekar att kvinnor som har haft flera roller i högre grad kände sig friskare än hemmafruar, ensamstående mödrar eller barnlösa kvinnor. De var även i mindre grad överviktiga i medelåldern.

Samma tidning skriver även att ensamstående kvinnor har sämre hälsa, likaså deras barn. Det beror på att de deltar mindre ofta i sociala aktiviteter och har ett bättre skyddsnät enligt en avhandling från Uppsala Universitet.

Både ensamstående pappor och ensamstående mammor har sämre hälsa än gifta och sambor. Ensamstående mammor avstår också oftare från att söka läkarvård än gifta och sambor. Ensamstående pappor har en bättre ekonomisk och social situation än ensamstående mammor men en sämre hälsa än gifta och ensamstående pappor.

När föräldrarna deltar i sociala aktiviteter påverkas barnens hälsa i positiv riktning. Ekonomi, utbildning och härkomst samt sysselsättningsgrad har mindre betydelse.

Dessa två studier visar på flera faktorer som påverkar en grupps hälsa. Vi kan börja med att konstatera att karriär och barn ÄR en lyckad kombination för kvinnors och barns hälsa. Om kvinnor ska satsa på både karriär och barn behövs en individualiserad föräldraförsäkring. Även lika lön för lika arbete.

För de ensamstående föräldrarna behövs stöd för att kunna delta i sociala aktiviteter. Ett stöd i form av dagis som är öppet dygnet runt skulle nog underlätta för många ensamstående och bidrar till en bättre hälsa.

Akuten i Norrköping synas

I Norrköpings Tidningar berättas att akutkliniken kommer att synas av Arbetsmiljöverket. Detta sedan Vårdförbundet skickat en skrivelse till Arbetsmiljöverket där personal riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den tunga arbetsbelastningen. I skrivelsen nämns även andra brister som underbemanning, bristande planering och svag kommunikation med ledningen.

Det är många som är drabbade i denna situation. Personalen går på knäna och kan inte springa fortare. Patienterna får vänta länge i kön och anser att de inte får den snabba vård de behöver eller vill ha. Sjukvården får ett negativt omdöme från två håll, både internt och externt. Ett negativt omdöme som det kan ta år att tvätta bort.

Det finns flera orsaker till situationen på akuten i Norrköping. En orsak som omnämns i artikeln är att 67% av akutens patienter inte har haft kontakt med sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen. Den "vanliga" vägen är att ringa sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen för att dessa instanser sedan ska avgöra om det räcker med egenvård eller om det behövs akut vård. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att ge medborgarna information om hur och varför man söker vård.

En annan orsak är att många idag anser sig inte ha fått god och/eller rätt vård om de har varit någon annanstans än på just akuten. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att faktiskt informera om sin egen verksamhet.

En tredje orsak är brister i informationen om egenvård och hur man förebygger sjukdom och olika åkommor. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att sprida information om egenvård och förebyggande vård samt friskvård.

Psyke och soma, två olika världar

Psykiskt sjuka får står det i bl a Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De psykiskt sjuka får sämre vård än andra vid kroppsliga symtom. Som exempel nämns att dödligheten i stroke och lungcancer är större för gruppen psykiskt sjuka.

Lars Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör, skriver i slutet av artikeln; "Landstingen är ytterst ansvariga för att ge medborgarna vård efter behov. De måste skapa förutsättningar för ett bättre samarbetemellan primärvård, psykiatri och somatiskt specialist vård. Ingen ska behöva dö i behandlingsbara sjukdomar bara för att hon eller han är psykiskt sjuk."

Att brygga en bro mellan psykiatri och somatisk vård är det första steget som bör tas. En bro som ser till hela människan. Som det är idag kallar psykiatrin den andra sidan för "somasidan" och "somasidan" säger; "det där få psyk ta".

Ett annat steg att ta, för en bättre vård för de psykiskt sjuka, är att se till att de psykiskt sjuka får ett personligt ombud som kan hjälpa till att föra deras talan. Många gånger saknas förmågan att driva sin egen talan då den psykiska diagnosen tar så mycket energi i anspråk.

Många psykofarmaka ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Obligatoriska läkemedelsgenomgångar med kroppslig undersökning är ett bra sätt att förhindra eller bota kroppsliga sjukdomar samt för inställning av rätt medicinering.

Vi behöver även satsa på psykiatrisk vård på vårdcentralerna som huvudsakligen ska ansvara för den psykiska hälsan. Det behövs ökade resurser, både i form av kunskapslyft och kronor.

Kunskapslyftet behöver inte bara öka bland hälso- och sjukvårdspersonal utan även i samhället i stort. Det är inte skamligt att vara psykiskt sjuk. Det är en sjukdom som kan behandlas eller lindras med hjälp av terapi och läkemedel.

Slutligen måste vi lyfta upp psykiatrin som inriktning. Det satsas stora pengar på t ex hjärtsjukdomar. Psykiatrin har idag en låg status och det råder brist på kompetenta psykiatriker. För att få en bättre psykvård behöver man nu prioritera insatserna mot den psykiska ohälsan. En grupp som idag har svårt att föra sin egen talan och endast några få för deras talan. Rättvis prioritering är ett mycket viktigt ansvar för landstinget.

Tag kraftag mot psykiskt ohälsa!

Cementering av ohälsa med hjälp av asfalt och tegel

Aje Carlbom, socialantropolog vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola, skriver i Sydsvenskan om "ghettoiseringsprocesser" i Malmö.

Han nämner underklassområdet Rosengård och medelklassområdet Västra Hamnen som exempel. I Rosengård har ungefär 70% av de boende en utländsk härkomst och domineras av åldrarna 0-20. I Västra Hamnen har ungefär 20% av de boende utländs härkomst och domineras av åldrna 20-25.

Utanför Malmö i Limhamn finns överklassområdet Viktoria Park. Det anses som Sveriges första grindsamhälle. Mot en månadsavgift kan bostadsrättsinnehavarna få tillgång till bemannad reception, tennisbanor, spanaläggning, spa, restaurang, vinkällare och golfbana.

Denna bostadsplanering är ett exempel på hur en segeregerad stadsplanering och ett ojämlikt samhälle kan se ut där kostnaderna sedan kommer att betalas av bl a hälso- och sjukvården. Ojämlikhet skapar ohälsa. För att få en god hälsa i samhället behöver vi stanna upp och fundera på vilka konsekvenser politiska beslut kan leda till och hur dessa beslut kan påverka hälsan negativt och positiv för alla.

"Därför är Alliansen det bästa valet för oss äldre"

Rubriken är hämtad från en debattartikel i Dagens Nyheter. De som har skrivit under är; Ulf Adelsohn, Birgit Friggebo, Torbjörn Fälldin och Alf Svensson. En allians av äldre som vill propagera för en yngre variant.

Anledningen som upprepas flera gånger i debattartikeln är att alliansens arbetslinje är bättre än vänsteroppinionens bidragslinje. Alliansen är det bättre alternativet då de har arbetat för åldersdiskriminering i arbetslivet och att om man önskar vara kvar i arbetslivet ska det vara självklart. De skriver även att det är en självklarhet att få fritt välja vem de vill anlita i äldreomsorgen på samma sätt som man t ex väljer optiker. Återigen lyfter alliansen fram hur viktigt det är att välja.

Diskrepansen är stor mellan artikelförfattarnas pensionärsliv och "vanliga" pensionärers liv. De har levt och lever i två helt olika världar. Frågan är vilket alternativ som är bättre att välja?

Ett alternativ är en politik som ser till hela människan. En politik som istället för att se det sjuka väljer att fokusera på det friska. En politik som inser att djur och natur har en positiv påverkan på människans välbefinnande. En politik som inser att god mat tillagad på plats en är förutsättning för tillfrisknande och ett gott liv. En politik som vill utöka altenativen för boende så att man kan bo hemma, i generationsboende, kooperativ eller andra lösningar. En politik som vill bygga broar mellan sjukvård och äldreomsorg. En politik som inser att det skrivs ut alldeles för många läkemedel till den äldre människan och vill ta kraftag mot den felaktiga läkemedelsanvändningen. En politik som inser att utan anhörigas insatser skulle vården inte fungera och att anhöriga ska erbjudas stöd och avlastning. En politik som.....ju redan finns!

Hälsan ÄR grön!

Folkhälsa och stadsplanering

Gunvor G Eriksson rekommenderade läsning av Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Det är en kommision som tillsattes för 4 år sedan av dåvarande genraldirektören för WHO, Lee Jong-Wook. Syftet är att med en bred ansats minska de globala hälsoskillnaderna.

Där står bland annat att alla delar av samhällsstyrningen och samhällsekonomin har möjlighet att påverka hälsa och jämlikhet i hälsa. Regeringen kan således välja om man vill förbättra eller försämra hälsan. Kommissionen tar upp stadsplanering som ett exempel. En stadsplanering som leder till utspridda bostadsområden med få billig bostäder, bristande lokal service och oregelbunden dyr kollektivtrafik är det val man ska göra om man vill försämra folkhälsan.

Ser även att man i Borås kommun har folkhälsa och samhällsplanering som tema på sin sommarakademi. Syftet är, säger Folkhälsosamordnaren Susanne Carlsson, att samhällsplanering styr en hel stads utveckling och invånarnas välbefinnande under en lång tid.

Det är viktigt att man arbetar långsiktigt med folkhälsan. Det är inte bra långsiktighet som behövs utan även en samordning, både horisontellt som vertikalt.

Vi behöver även inse att folkhälsa inte bara är en fråga för häslo- och sjukvården utan en fråga för i princip alla instanser där politiska beslut fattas. De polititska besluten behöver föregås av en konsekvensanalys över hur beslutet bidrar till en jämlik hälsa som i sin tur är en förutsättning för folkhälsan.

Är det sommar i år igen?

Bekymras över det som står i Dagens sjuksköterska. Där står att sjuksköterskor i Östergötland får jobba dubbla pass i sommar för att klara bemanningen. Situationen är värst i Norrköping.

Samma tidning skrev för ett par veckor sedan att det är akut brist på barnmorskor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En av anledningarna är att man har glömt att annonsera efter semestervikarier.

I en av kommentarerna under texten om sjuksköterskebristen i Östergötland står;"...där skulle inte jag söka arbete....usch." Det är ett stort problem att hälso- och sjukvården inte har tillräckligt med personal för att klara schemat under sommaren. Vi behöver fler sjuksköterskor och, framför allt, en arbetsmiljö under hela året som lockar unga att söka sig till vården.

Dubbla pass innebär att patientsäkerheten riskerar att försämras. Man är inte lika alert om man har arbetat en hel dag. Som patient upplever du att du inte får den vård du behöver eller får vänta länge på akuten då man inte kan springa så mycket fortare än man redan gör idag. Vården får en negativ stämpel som är väldigt svår att få bort.

Fler och fler sjuksköterskor söker legitimation och anställning i både Norge och Danmark. Vad kostar det inte för ekonomin att utbilda sjuksköterskor när de sedan tar anställning i annat land? Situationen är inte hållbar på lång sikt.

I vilken annan branch jobbar man dubbla pass under sommaren med låg lön? I vilken annan bransch måste man tumma på säkerheten för att klara schemat? I vilken annan bransch finns brist på en yrkeskategori men inga aktiva åtgärder görs för att locka unga att utbilda sig till yrket?

Om inga åtgärder vidtas kommer situationen försämras. Arbeta för en god personalpolitik där sjukhusen i Östergötland ses som mönsterarbetsplatser!

Rekryteringsproblem för landstingspolitiken?

Landstingsrådet Börje Wennberg (s) säger att de yngre hellre väljer kommunpolitiken då bredden är större och det är fler frågor som ligger närmare till för unga än den smalare sjukvården.

I landstingets budget går ungefär 90% till hälso- och sjukvården så visst består sjukvården av den största utgiftsposten, men landstingspolitik är så mycket mer än bara hälso- och sjukvård.

I Östergötland är sjukvården indelat i olika centrum; hjärt- och medicincentrum, sinnescentrum, centrum för kirugi, ortopedi och cancervård, barn- och kvinnocentrum och diagnostikcentrum. Här tillkommer vårdcentraler och sjukvårdsupplysningen. Andra centrum är; katastrofmedicinskt centrum, prioriteringscentrum och stöd- och serviceenheter. Dessutom folktandvården, Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet.

Regionförbundet Östsam arbetar för regional utveckling i frågor som näringsutveckling, kollektivtrafik, kultur och folkbildning, turism och fritid samt landsbygdsutveckling. Dessutom äger Östsam Energikontoret Östra Götaland. Östsam har bildats av Östergötlands samtliga 13 kommuner och landstinget.

Av de 420 200 som bor i länet arbetar 11 000 inom hälso- och sjukvården. Det är alltså den största arbetsgivaren. Det innebär att man som landstingspolitiker även arbetar med personalstrategiska frågor av stora mått. Det finns även ett intressant spänningsmoment som landstingspolitiker då personal oftast anser att politiker ska syssla med vadfrågor och inte hurfrågor. Arbetar man med hurfrågor "lägger man sig i". Problemet är att man måste verka både i hurfrågor och vadfrågor då man även agerar som ägare och inte bara medborgarföreträdare. Inom hälso- och sjukvården finns även starka yrkesgrupper där man behöver hitta en balans mellan styrning och rådfrågning.

Bredden inom landstingspolitiken är alltså bred och komplex, inte smal och enkel. Det som behövs är att arbeta strategiskt för att ge yngre medlemmar kunskap och insikt i alla delar som ingår i landstingspolitiken. Detta kräver närvarande politiker. Slutligen behövs en inställning som präglas av en välkomnande och praktisk attityd till ungdomar så att även de hamnar på valbar plats.

Carema får kritik i Linköping

I den nystartade Dagens sjuksköterska kan man läsa om brister i arbetsmiljön för Caremas sjuksköterskegrupp. Carema kritiseras för en otydlig chefsstruktur och otydliga riktlinjer för hur man ska prioritera vid otillräcklig bemanning. Sjuksköterskorna försökte uppmärksamma ledningen redan förra året men inga försök till analys eller åtgärder gjordes från arbetsgivarhåll.

Carema driver vård och omsorg via vårdcentraler och äldreomsorg, särskolan, psykiatri samt missbruksvård. Deras slogan är;
...."erbjuder vård och omsorg med fokus på livskvalitet, professionalism och långsiktig hållbarhet."

Sökningen "Carema+kritik ger ungefär 56 300 resultat! Ett axplock av kritiken som riktats mot företaget är; outbildad och ung personal, bristande rutiner för avvikelsehantering, stor omsättning på personal, inlåsning och visitering av patienter samt arbetspass över 12 timmar. Axplocket är hämtat inom alla Caremas inriktningar och från olika orter i Sverige.

Det visar att vinsten har ett större värde än människan och att de personer som ansvarar för upphandling inte har valt det bästa alternativet. Det bästa alternativet i ett långsiktigt perspektiv. Vid genomgången av kritiken har det inte stått något om de personer som fattar beslut om upphandling. Var de andra alternativen så mycket sämre? Var de andra alternativen så mycket dyrare? Det är redan vid upphandlingen som hälso- och sjukvården formas för den framtida brukaren/patienten. Ändra fokus från vinst och pengar till en upphandling som verkligen ger en god vård.

Social skillnader i livslängd

Den ökande livslängden i Norge de senaste tio åren har nästan bara kommit de högutbildade till godo. Nu vill hälften av de norska läkarna att de resurssvaga ska prioriteras i vården.

I hälso- och sjukvårdslagen §2 står; Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Även om de sociala skillnaderna i hälsotillstånd är större i Norge än i övriga Skandinavien innebär det inte att vi kan slå oss till ro. Vi har sociala skillnader såväl lokalt, regionalt som nationellt. Det är en självklarhet att utjämna de sociala skillnaderna och, enligt lagen, ge den person som har det största behovet förträde till vården. Att vi idag ser sociala skillnader innebär att vi har prioriterat snett. Att arbeta med prioriteringar är nödvändigt för att ge de resurssvaga tillgång till en vård på lika villkor.

Reklam för läkemedel

Fick ett reklamblad med posten på min arbetsplats förra veckan. Det var ett erbjudande inför sommaren där man som kund fick en after sun lotion om man köpte 2 valfria solprodukter.

Var erbjudanet från Åhlens, H&M eller Lindex? Läsaren kan sluta fundera för erbjudandet kom från apotektet.

En ICA-butik i Göteborgsområdet har anmälts till Läkemedelsverket för sin reklam av allergiläkemedel. Texten, som låg till grund för anmälan, löd; "Atjoo! Hos oss kan du köpa allergimedicin på samma gång som picknickmaten. Så att du kan njuta av våren i fulla drag."

Skriver man orden "läkemedel" och "reklam" på sökmotorer kan man hitta reklambyråer som har specialiserat sig på läkemedel och hälsa. Reklambyråernas behov är att maximera sin vint och öka antalet kunder. Mataffärernas behov är att maximera sin vinst och öka antalet kunder.

Vinstintresset har således tagit över "kundens" behov när det gäller läkemedel; saklig information om läkemedlets verkningar och biverkningar, eventuella interaktioner med andra läkemedel och det maximala antalet tabletter per dygn för att nämna några.

Ta en tablett, allting blir så lätt!

Socialminister Göran Hägglund säger i en intervju i P4 Jönsköping att vi köpte för lite läkemedel innan avregleringen. Vi ska således vara tacksamma för att alliansen har möjliggjort för oss att köpa läkemedel i närbutiken när vi vill och hur mycket vi vill!

Göran Hägglund menar även att det bara rör sig om ofarliga läkemedel. Har tidigare bloggat om biverkningar av "ofarliga" läkemedel.

Dagens medicin rapporterar att försäljningen av läkemedel har ökat sedan 2009.

Det är skrämmande att socialministern anser att vi ska konsumera mera läkemedel. Läkemedel där bara en del av den verksamma substansen når kroppen. Resten av den verksamma substansen lämnar kroppen via urin och avföring ut i våra vattendrag och åkermark.
Det är skrämmande att socialministern anser att det bara rör sig om ofarliga läkemedel. Det finns knappt några läkemedel som kan anses som ofarliga. Det beror t ex på biverkningar vid överdoseringar eller interaktion med andra läkemedel som kan få katastrofala följder. Överdosering av läkemedel är en stor risk när det går att köpa läkemedel i affären utan rådgivning från kunnig personal.
Det är skrämmande att socialministern är så okunnig inom sitt område.
Det är skrämmande att socialminsitern är så ignorant mot den vetenskapliga forskningen och statistiken.
Det är glädjande att det bara är några dagar kvar tills vi har ett byte på socialministerposten med en person som fokuserar på hälsan.

Fysisk aktivitet för hälsa

Idag börjar dagen med en positiv nyhet! Det är SvD som skriver att motion är en trend som ökar. "En fortsatt satsning på att utveckla barn och ungdomsidrotten är inte bara en satsning på idrotten, utan också, framför allt, på att fortsätta utveckla folkhälsan i positiv riktning" skriver artikelförfattaren.

Oroväckande är det faktum att aktivitetsnivån har en socioekonomisk bakgrund och det innebär att hälsan är en fråga om klass. Personer med låg inkomst och kort utbildning är mindre aktiva än personer med hög inkomst och lång utbildning. Samma förhållande gäller för personer födda i ett annat land än Sverige.

Detta visar att folkhälsan ökar med aktivitet och att ett bra alternativ till läkemedel är att skriva fysisk aktivitet på recept. Det visar också att vi måste göra breda satsningar för att öka möjligheter för alla samhällets medborgare att ha tillgång till och ha råd med aktiviteter och motion. Villkoren för flickor och pojkar ska vara lika när det gäller träningstider och hallar. Lika villkor oavsett stadsdel och ålder, fler grönområden, fortsatt arbete med Idrottslyftet och Idrott utan gränser är några andra exemepel som påverkar en ökad folkhälsa.

Sömnproblem en folksjukdom

Aftonbladet skriver idag att var tionde svensk har allvarliga sömnproblem. I artikeln säger professor Torbjörn Åkerstedt att det är en folksjukdom och att unga tjejer drabbas hårdast.

Ungefär 10% använder sömnmedel någon gång om året och 3% dagligen. Artikeln fortsätter med att beskriva en del knep man kan använda för att somna men att den stress som orsakar sömnproblemen avhjälps bäst med KBT.

Torbjörn Åkerstedt anser att de ökade sömnproblemen beror på ökade krav på individen både i arbete och familjen. Att använda knep att somna och att hantera stressen med hjälp av KBT är alternativ för den enskilda människan att få bukt med sina problem.

Det stora problemet ligger i det samhälle vi har idag. Vi lever i ett prestationsbaserat samhälle. Ju mer vi gör desto bättre är vi. Det finns dock inte tid att stanna upp och reflektera över saker som vi har gjort. Tiden saknas för att ge sig själv feedback för vi är redan på väg till nästa prestation, både fysiskt och psykiskt.

Människan är i grunden en social varelse som definierar sig själv i mötet med andra. Dessa möten tenderar idag att bli korta och utan innehåll då det är själva prestationen som värderas. Som medföljare till det prestationsbaserade samhället har vi även börjat få ett samhälle som lägger skulden på individen om man inte lyckas. Hur mår man bra om man hela tiden måste presterar men aldrig har lyckats?

Det samhälle vi har idag skapar inte bara problem att sova utan också en ökad psykisk ohälsa. Det är dags att vi alla tar ansvar för att skapa förändring på inriktningen i dagens samhälle för att lägga grunden till en ökad folkhälsa.

Sprututbytesprogram ?!

Har precis läst ut Philip Lalanders bok Hela världen är din. Författaren har studerat unga heroinmissbrukare i Norrköping. En av frågeställningarna var varför heroinet anses värt att pröva och forstätta använda? Philip Lalander har genom både intervjuer och observationer försökt förstå denna kultur.

Ska man diskutera beroendevård, behandling och lagar behöver man sätta sig in i denna kulturs tankesätt och hur de väljer att identifiera sig. I boken ser jag en utveckling i tre stadier bland de unga heroinisterna. Det första stadiet karaktäriseras av en mer lekfullt attityd till droger, det andra stadiet av en mer vuxen syn på sig själv och sitt droganvändandet och det sista stadiet utmärks av en social isolering och en ständig jakt på drogen.

Behandlingsformerna behöver anpassas efter i vilket stadie brukaren/missbrukaren befinner sig. Det är i det sista stadiet som sprututbytesprogram blir aktuellt som ett nödvändigt alternativ. Genom ett sprututbytesprogram får missbrukaren rena sprutor i utbyte mot att han eller hon lämnar tillbaka använda sprutor. Detta leder till att man minimerar risken för att missbrukaren använder orena sprutor och utsätter sig för risken att drabbas av heptit C.

Ett sprututbytesprogram erbjuder missbrukaren ett socialt skyddsnät och kontakt med samhällets institutioner och sjukvården. Många missbrukare har ingen eller mycket låg tillit till de instanserna vilket också bekräftas i Philp Lalanders bok.

Beroende på vilket stadie brukaren/missbrukaren befinner sig i behöver man rikta in sina insatser. I det sista stadiet ser jag spututbytesprogram som ett nödvändigt alternativ.

Den som är utan skuld kastar den första stenen.

Väljer att publicera en artikel i sin helhet från Norrköpings Tidningar den 4 juni 2010;

En underläkare på Vrinnevisjukhuset får en erinran av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, för att ha brustit i sin yrkesutövning.

Fallet gäller en patient, en man i 70-årsåldern, som sökte vård på Vrinnevisjukhuset efter att ha ramlat och slagit upp ett sår. Mannen åt den blodförtunnande medicinen Waran. Underläkaren tog emot mannen på akutmottagningen och undersökte skadan. I sin anmälan uppger mannen att han därefter skickades hem utan åtgärd med förklaringen att kroppen själv skulle ta hand om läkningen av svullnaden.

Efter några dagar kom mannen tillbaka till sjukhuset. Han hade nu rejäla smärtor och på grund av Waranmedicinen hade svullnaden blivit ännu värre. Mannen skickas därför på operation. Händelsen anmäldes och efter utredning konstaterar nu HSAN att underläkaren inte har fullgjort sina skyldigheter i yrkesutövningen och att han har varit oaktsam. "Vid den aktuella tidpunkten var NN visserligen underläkare, men kunskap om Waran och dess effekter får anses vara sådan baskunskap som förvärvas på grundutbildningsnivå", skriver HSAN i sitt beslut. Felet anses varken vara ringa eller ursäktligt, och därför får läkaren en erinran.

Vem vill läsa en liknande text om sig själv i tidningen? Hade underläkaren varit i en ideal arbetsmiljö hade det varit tomt på patienter i akutrummets väntrum, underläkaren hade haft kontakt med en erfaren läkare för rådgivning alternativt undersökt patienten tillsammans med en erfaren läkare, underläkaren hade precis ätit mat, underläkaren hade fått sova natten innan och underläkaren hade haft ett schema som tillåter vila mellan arbetspassen. Detta ideala tillstånd finns bara som just ett ideal. Verkligheten är helt annorlunda. Det är fel att bara ge underläkaren en erinran utan att även titta på de omkringliggande faktorerna som utgjorde hinder eller försvårade bedömningen i den aktuella situationen.

Vi måste gå från ett syndbockstänkande till ett synsätt där individen är en del i en organisation som påverkar individen i sitt yrkesutövande. Se helheten, inte bara individen!

Mat ÄR en viktig fråga

Den tredje juni 2010 arrangerade Gemensam Välfärd i Norrköping ett seminarium om boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinsson och Kate Pickett. I boken presenterar författarna forskning och statstik från 21 länder som påvisar att graden av ojämlikhet i ett samhälle får verkningar hur vi mår fysiskt och psykiskt.

Efter presentationen av boken frågade moderatorn Widar Andersson deltagarna i panelen "Om ni bara fick fatta ett beslut som ökar jämlikheten, vad skulle ert beslut vara? "Kökslyft" svarade Gunvor G Eriksson från Miljöpartiet. Med kökslyft menas god och näringsrik mat i skola och omsorg. Det är mätta och belåtna som vi orkar och kan göra saker för och med varandra.

Det finns många barn i vårt samhälle till ensamstående föräldrar eller missbrukare som har skolmåltiden som största näringskälla. Det finns många äldre på våra boenden som är underviktiga för att maten inte smakar.

Maten ska vara nylagad i tillagningskök på våra skolor, sjukhus och äldreboenden och inte transporteras långa sträckor innan den når magsäcken. Att maten ska vara ekologisk och lokalt producerad innebär att vi ställer krav vid upphandling.

God och näringsrik mat är en förutsättning för att leva i ett gott samhälle!

Vårdval=patientval

Näringspolitisk chef för Vårdföretagarna Hans Dahlgren, skriver i SvD att den fria etableringen har gett patienterna bättre tillgänglighet vilket är ett steg mot jämlik vård. Hans Dahlgren återkommer flera gånger till att vårdvalet skapar jämlik vård. Han menar även att vårdvalet har skapat mer jämställdhet mellan könen då många av företagen drivs och/eller leds av kvinnor.

Har svårt att se att alla medborgare har förmågan att välja. Ett val mellan flera alternativ innebär att man är insatt och kan jämföra de olika företagen. Detta ställer stora krav på att informationen är lättillgänglig och skrivet på ett språk som förstås av alla. Så är det inte idag. Detta innebär att vårdval och fri etablering skapar ojämlik vård.

Med vårdval går medborgaren från av vara patient till att bli kund. En kund ger en viss peng. Som alla andra privata företag funderar man på hur kan jag få ut mest inkomster med så lite utgifter som möjligt. Detta leder till en jakt på nya kunder och dessa kunder ska helst vara friska. Risken är stor att äldre och multisjuka inte ses som "bra" kunder utan mer som en utgift. Detta skapar en ojämlik vård.

Att fokus förflyttas från medborgarens behov till plånbokens storlek ökar risken för att de som redan är resursstarka får den största tillgången. Detta skapar en ojämlik vård.

Vid ersättning per läkarbesök är det mer vinstgivande att boka in och behandla lättare åkommor. Det leder till att de lättare åkommorna, som tidigare behandlades av en sjuksköterska, nu behandlas av en läkare. Det i sin tur leder till arbetslöshet för sjuksköterskor. Det är även mer vinstgivande att boka in läkarbesök då en läkare kan ta emot långt fler kunder än en kurator eller psykolog. Risken är uppenbar att vårdcentralerna inte anställer kuratorer eller psykologer. Detta skapar en ojämlik vård.

Folkhälsoperspektivet försvinner då det inte finns incitament för privata vårdföretag att ha friska kunder. Detta leder till en sjukare befolkning och skapar en ojämlik vård.

Hur gör vi reklam för en bra folkhälsopolitik?

Läser Miljöpartiets politik för folkhälsa, omsorg och sjukvård i "Så här tycker vi". I kapitlet finns ord och politik som är "våra". Orden och politiken är t ex jämlik hälsa, friskfaktorer, folkhälsa, hälsofrämjande, felaktig läkemedelsanvändning, alternativ- och komplementärmedicin, restriktiv alkoholpolitik, elevhälsovård, och personliga ombud för psykiskt sjuka och psykisk funktionsnedsättning för att nämna några.

Tittar man sedan på Politometern och blogginlägg om orden ser man följande resultat;
Jämlik hälsa; skrivs mest i MP-bloggar. Ämnet nämns i cirka 0.03% av alla blogginlägg (1 av 3443).
Friskfaktorer; ordet nämns oftast i MP-bloggar. Ämnet nämns i cirka 0,01% av alla blogginlägg (1 av 10328).
Folkhälsa; samma som tidigare men ordet nämns i cirka 0,28 av alla blogginlägg (1 av 356).
Hälsofrämjande; nämns mest av miljöpartister och det i cirka 0,19 av alla blogginlägg (1 av 516).
Felaktig läkemedelsanvändning; inga bloggar nämner detta men ordet läkemedelsanvändning används främst av folkpartister.
Alterantiv- och komplementärmedicin; inga bloggare använder orden samtidigt men alternativ medicin används främst av centerpartister och ordet komplementär medicin omnämns främst av miljöpartister i cirka 0,02 av alla blogginlägg (1 av 5164).
Restriktiv alkoholpolitik; nämns oftast i bloggar som skrivs av kristdemokrater.
Elevhälsovård; även detta ord nämns oftast i kristdemokratiska bloggar.
Personliga ombud; nämns oftast av miljöpartister i cirka 0,08 av alla blogginlägg (1 av 1291).

Miljöpartiet vill att folkhälsa och folkhälsopolitiken ska få en större roll i politiken. På samma sätt som man har arbetat med miljö och jämställdhet behövs ett struktuerat arbete som löper som en röd tråd i många olika politiska områden. Det handlar om säkra cykelbanor, utbyggnad av kollektivtrafiken, skolpolitiska frågor, stadsplanering och delaktighet för att nämna några områden.
Folkhälsa är politik som spänner över många områden och ska inte ses som en isolerad hälso- och sjukvårdsfråga.

Antibiotikaresistens

Dagens Nyheter presenterar idag Smittskyddsinstitutets och Stramas årsrapport som säger att spridningen av multiresistenta bakterier ökar i Sverige. Situationen gäller framförallt ESBL-bildande tarmbakterier. Utvecklingen oroar då det saknas läkemedel som biter på dessa bakterier.

Det som är positivt är att antibiotika förskrivningen har minskat men minskningen är inte tillräcklig. Detta menar professor Otto Cars,som varnar för att detta kommer att kosta miljarder för sjukvården.

Hur sprids då dessa bakterier? Spridningen skiljer sig inte från vanliga tarmbakterier, det vill säga att de sprids via kontakt. Bristande följsamhet till basala hygienrutiner är ett säkert sätt att sprida bakterier. Andra smittvägar är direkt smitta mellan patienter, undermålig städning, orena instrument och överbeläggningar.

Detta visar att vi måste fortsätta att arbeta för att minska antibiotikaförskrivningen. Det av stor vikt att personalen hinner med. Med ökade resurser hinner man tänka efter före när det gäller följsamhet till basala hygienrutiner. Vi behöver en översyn över upphandlingar när det gäller städning av våra sjukhus. Har städföretagen kunskaper i smittspridning? Har de som städar tillräckliga hjälpmedel och ett schema som tillåter noggrannhet? Vi måste även fundera på hur vi löser frågan med överbeläggningar. Är sjukhusen tillräckligt dimensionerade? Är det bättre med specialiserade akutläkare på våra sjukhus som handhar inläggningar? Hur arbetar vi överlag med prioriteringar i vården?