Prata med ungdomarna

Fryshuset har, under 3 år, besökt 120 kommuner och pratat med 7500 unga och vuxna som arbetar med unga. Oavsett om man bor i Norrland eller Skåne är grundproblemet, brist på kommunikation, det samma.

ohol Man är oroade för sitt eget, sina vänners och föräldrars drickande. 68% av de vuxna höll med om att alkoholen är ett stort problem. Ungdomar ser alltså alkoholen som ett större problem än vuxna och det kan ha flera orsaker, t ex att vuxna i grund och botten inte är närvarande när ungdomar dricker eller har kunskaper i hur lätt det är att få tag på alkohol. Men även om siffrorna skiljer sig mellan de unga och de vuxna är siffran 68% hög och alarmerande. För mig är det glädjande att Miljöpartiets kongress har sagt sitt tydliga nej till gårdsförsäljning. I Finland, där gårdsförsäljning finns, har man sett att alkoholkonsumtionen har ökat. Ett ökat bruk eller missbruk av alkohol är inget vi behöver.

Unga vill även ha bättre kontakt med vuxna. Man vill ha stöd och bekräftelse från vuxna samt, kanske lite förvånade, en ökad polisnärvaro. För mig innebär detta att dagens unga känner en stor otrygghet och vilsenhet i dagens samhälle. Ungdomarna menar även att vuxna pratar för mycket, lyssnar för lite och inte tar unga på allvar.

86% av de unga och vuxna anser att bristen på mötesplatser är ett väldigt stort problem. Ungdomsgrupperna säger att de mötesplatser som finns är skapade efter vad vuxna tror att eller tycker att unga ska ha och inte vad de unga vill ha. Har man inte en naturlig mötesplats skapas alternativa mötesplatser.

Idag är man många gånger en lyckad människa om man jobbar mycket, är ständigt nåbar och rusar mellan olika aktiviteter. Mellan sitt eget jobb, när man inte pratar i mobilen eller är uppkopplad och tar sig till sina egna aktiviteter skjutsar man barnen till sina aktiviteter. Men för vem skull gör man egentligen detta? Hur många föräldrar är delaktiga i sina barns fritidsaktiviteter? I Leksands softbollag har jag träffat två ”lagmammor”. De är aktiva i styrelsen, de tittar på matcherna, de skriver matchpotokoll, lagar mat till laget och känner tjejerna i laget. Jag önskar att fler mammor och pappor var som dessa kvinnor.

Att så många som 86% av de unga ser rasism som ett stort problem är en siffra som oroar mig då endast hälften av de vuxna ansåg att detta är ett problem. Vari består denna skillnad? Är vuxna mer toleranta eller finns det rasism som skiljer sig åt beroende på generation?

Vi behöver alla arbeta för att bygga broar mellan vuxna och ungdomar och börja med en aktivitet som många ha svårt för, nämligen att lyssna. Det borde inte vara så svårt då vi har två öron och en mun. Det är viktigt att vi faktiskt frågar de unga hur de mår och vad de behöver. Vi borde även ifrågasätta våra egna levnadsvanor och upphöra att tänka individualistiskt. Vi lever alla i ett samhälle och vi borde bli bättre på att ta ansvar och ha omsorg om varandra.

Det är redan i ung ålder som hälsan påverkas. Låt oss börja investera i framtiden och börja lyssna på varandra för en friskare befolkning och ett bättre samhälle.

Studiebesök på Hagebyvårdcentral

Titeln borde kanske heta studiebesök på City Hälsan Norr för det är vad Hageby vårdcentral kommer att heta sen.

I huset sjuder det av verksamhet. Här finns primärvård, Rehab Öst, kuratorer, psykolog, samtalsmottagning, tandvård, öppen förskola och familjecentral.

De bestående intrycken av studiebesöket är vikten av att arbeta preventivt och att man här vågar tänka nytt. På vårdcentralen finns en psykolog som arbetar ”on demand”. Psykologen har 4 inbokade patienter per dag. Resten av arbetstiden finns han där för ”akutfall”. Det innebär, att om en läkare bedömer att patienten egentligen borde träffa en psykolog, kan patienten göra det samma dag och i samma hus. Psykologen arbetar aldrig med att avsluta själva behandlingen, såsom är regel idag, utan den fortsätter med frivilliga uppehåll. Detta sätt att arbeta för en psykolog och med en psykolog är unikt för Sverige. Metoden går ut på att ge patienten egna verktyg för att klara sin vardag.

Det man tycker sig märka är att sjukskrivningarna har minskat, likaså remisserna till psykiatrin. Man upplever dock svårigheter att hitta barn i behov av psykolog även om man försöker hitta vägar för att hitta dessa barn.

Vårdcentralen kommer att söka forskningspengar för att starta en livsstilsskola för vissa grupper. Det kan t ex vara kvinnor från andra länder som söker vård med en smärtproblematik. Det man gör är att försöka kartlägga olika sociala faktorer som påverkar hälsan i sitt förra hemland och hur dessa ser ut idag. På så sätt skapar man en karta över sitt liv och det hela blir väldigt tydligt. Utifrån denna karta kan man sedan läsa av vilka sociala faktorer som skapar ohälsa.

Ett annat sätt att jobba förebyggande är vårdcentralens rutin att ge alla diabetespatienter ett recept på fysisk aktivitet eller att själva kunna skatta sina vanor när det gäller tobak och motion i livsstilsdatorn.

Vårdcentralens förebyggande arbete med både kropp och själ samt insikten att dessa två komponenter påverkar varandra är det mest bestående intrycket av studiebesöket. Vidare att vi, som sitter i landstingsfullmäktige, måste bli bättre på att efterfråga mjuka värden och inte bara ensidigt fokusera uppföljning och återkoppling i tid.

Jag är glad över att denna vårdcentral finns i Norrköping.

Sjukvården och besparingar

Dagens Medicin är en nyhetstidning som riktar sil till personal inom hälso- och sjukvården.

Går man in på deras hemsida idag slås man av olika krav och förslag på besparingar. I Blekinge har man ett underskott som måste justeras. Det förslag som har lagt fram är att endast en av Blekinges två akutmottagningar ska få ge intensivvård.

Vårdförbundets ordförande i Blekinges kommentar, till att 300 tjänster ska bort i Blekinge, är att det är vården som får betala för hyrläkare, köpt vård och läkemedelskostnader. Vidare säger hon att: :vi kan inte påverka det ekonomiska resultatet men det är på oss besparingarna läggs”.

I Uppsala måste 100 miljoner sparas. Det man fokuserar på är att minska personalkostnaderna. Antar, precis som en kommentator till artikeln gör, att man fortfarande ska ha samma produktion men med färre händer i vården.

I Ludvika väljer man att ställa in ett möte mellan personal och landstingsråd på grund av ”hätsk stämning”. De upprörda känslorna beror på besparingsplaner som innebär anställningsstopp, inköpsstopp, höjda patientavgifter, minskning av antalet stafettläkare och stora nedläggningar av Ludvika lasarett.

Ekonomin i vårt landsting är ansträngd och det finns enheter som inte klarar sin budget. Vad kommer att hända här?

Det finns inga lätta genvägar att ta för att få ekonomin i balans. Det är många faktorer som samspelar och påverkar varandra. Vi behöver dock ha en öppen diskussion om tre viktiga frågor.

Den första handlar om Hälso- och sjukvårdens portalparagraf §2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vad menas med att den som har det största behovet skall gå först?

Vad får vården kosta och vad är vi beredda att betala? Om vi idag inte har råd med vården hur ska vi ha råd med vården i framtiden? I dag blir allt fler äldre och äldre vilket leder till att behoven kommer att öka. Hur ska vården finansieras om 20 år?

Vad är det som skapar hälsa respektive ohälsa? Egentligen har vi mycket kunskap om vad som främjar hälsa och vad som bidrar till ohälsa. Varför gör vi inte mer åt vår kunskap?

Barnfattigdom nära dig!

Hur många barn som växer upp nu har sett en ko i hagen?

Rädda Barnens årsrapport från 2008 visar att barnfattigdomen har stabiliserats i Sverige men det finns skillnader i den relativa fattigdomen för tre grupper; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.

Oavsett om man lever i Sverige, Peru, Mexico, Niger, Indien eller Australien ska inte barn diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation.

Fattigdom är ett relativt begrepp och i Sverige är fattigdom, enligt Rädda Barnen, andelen barn som lever i familjer som får försörjningsstöd och/eller har låg inkomststandard. Alltså så pass låg att man inte kan täcka de nödvändigaste utgifterna. Det kan innebära för ett barns del att man inte har råd att se en film på bio eller delta i idrottsföreningar.

Sveriges kommuner och landsting har kommit överens med regeringen om en satsning för att stärka barns rättigheter. Första steget är att göra en kartläggning tillsammans med Barnombudsmannen. Kartläggningen ska sedan vara en grogrund för en handlingsplan för hur barns rättigheter kan stärkas i kommun och landsting. Kartläggningen ska vara klar i år och sträcka sig fram till 2013.

Rädda Barnen har även i en rapport från 2004 visat på ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet. Vi har flera barn som riskerar att drabbas av ohälsa redan i ung ålder. Här finns flera områden där man behöver förstärkning; god och näringsrik mat i skolor för att säkerställa att i allafall ett mål mat om dagen är energi- och näringsrik, tillgång till bad i kommunal regi med gratis inträde, nära tillgång till parker och grönområden, god planering av bostadsområden för att minimera segregerade områden, solidariskt finansierad vård, förstärka skolhälsovården för att möta barnens behov i ett tidigt stadium, ge ensamstående föräldrar stöd med dagis som är öppet dygnet runt för att nämna några områden.

Målet måste vara att skapa ett samhälle där alla instanser samarbetat för att uppnå en jämlik hälsa.

Barn och karriär bra för kvinnors hälsa

Rubriken är från Helsingborgs Dagblad i mitten av maj. Att karriär och barn är bra för kvinnors hälsa visar en brittisk studie. Studien påpekar att kvinnor som har haft flera roller i högre grad kände sig friskare än hemmafruar, ensamstående mödrar eller barnlösa kvinnor. De var även i mindre grad överviktiga i medelåldern.

Samma tidning skriver även att ensamstående kvinnor har sämre hälsa, likaså deras barn. Det beror på att de deltar mindre ofta i sociala aktiviteter och har ett bättre skyddsnät enligt en avhandling från Uppsala Universitet.

Både ensamstående pappor och ensamstående mammor har sämre hälsa än gifta och sambor. Ensamstående mammor avstår också oftare från att söka läkarvård än gifta och sambor. Ensamstående pappor har en bättre ekonomisk och social situation än ensamstående mammor men en sämre hälsa än gifta och ensamstående pappor.

När föräldrarna deltar i sociala aktiviteter påverkas barnens hälsa i positiv riktning. Ekonomi, utbildning och härkomst samt sysselsättningsgrad har mindre betydelse.

Dessa två studier visar på flera faktorer som påverkar en grupps hälsa. Vi kan börja med att konstatera att karriär och barn ÄR en lyckad kombination för kvinnors och barns hälsa. Om kvinnor ska satsa på både karriär och barn behövs en individualiserad föräldraförsäkring. Även lika lön för lika arbete.

För de ensamstående föräldrarna behövs stöd för att kunna delta i sociala aktiviteter. Ett stöd i form av dagis som är öppet dygnet runt skulle nog underlätta för många ensamstående och bidrar till en bättre hälsa.

Cementering av ohälsa med hjälp av asfalt och tegel

Aje Carlbom, socialantropolog vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola, skriver i Sydsvenskan om "ghettoiseringsprocesser" i Malmö.

Han nämner underklassområdet Rosengård och medelklassområdet Västra Hamnen som exempel. I Rosengård har ungefär 70% av de boende en utländsk härkomst och domineras av åldrarna 0-20. I Västra Hamnen har ungefär 20% av de boende utländs härkomst och domineras av åldrna 20-25.

Utanför Malmö i Limhamn finns överklassområdet Viktoria Park. Det anses som Sveriges första grindsamhälle. Mot en månadsavgift kan bostadsrättsinnehavarna få tillgång till bemannad reception, tennisbanor, spanaläggning, spa, restaurang, vinkällare och golfbana.

Denna bostadsplanering är ett exempel på hur en segeregerad stadsplanering och ett ojämlikt samhälle kan se ut där kostnaderna sedan kommer att betalas av bl a hälso- och sjukvården. Ojämlikhet skapar ohälsa. För att få en god hälsa i samhället behöver vi stanna upp och fundera på vilka konsekvenser politiska beslut kan leda till och hur dessa beslut kan påverka hälsan negativt och positiv för alla.

"Därför är Alliansen det bästa valet för oss äldre"

Rubriken är hämtad från en debattartikel i Dagens Nyheter. De som har skrivit under är; Ulf Adelsohn, Birgit Friggebo, Torbjörn Fälldin och Alf Svensson. En allians av äldre som vill propagera för en yngre variant.

Anledningen som upprepas flera gånger i debattartikeln är att alliansens arbetslinje är bättre än vänsteroppinionens bidragslinje. Alliansen är det bättre alternativet då de har arbetat för åldersdiskriminering i arbetslivet och att om man önskar vara kvar i arbetslivet ska det vara självklart. De skriver även att det är en självklarhet att få fritt välja vem de vill anlita i äldreomsorgen på samma sätt som man t ex väljer optiker. Återigen lyfter alliansen fram hur viktigt det är att välja.

Diskrepansen är stor mellan artikelförfattarnas pensionärsliv och "vanliga" pensionärers liv. De har levt och lever i två helt olika världar. Frågan är vilket alternativ som är bättre att välja?

Ett alternativ är en politik som ser till hela människan. En politik som istället för att se det sjuka väljer att fokusera på det friska. En politik som inser att djur och natur har en positiv påverkan på människans välbefinnande. En politik som inser att god mat tillagad på plats en är förutsättning för tillfrisknande och ett gott liv. En politik som vill utöka altenativen för boende så att man kan bo hemma, i generationsboende, kooperativ eller andra lösningar. En politik som vill bygga broar mellan sjukvård och äldreomsorg. En politik som inser att det skrivs ut alldeles för många läkemedel till den äldre människan och vill ta kraftag mot den felaktiga läkemedelsanvändningen. En politik som inser att utan anhörigas insatser skulle vården inte fungera och att anhöriga ska erbjudas stöd och avlastning. En politik som.....ju redan finns!

Hälsan ÄR grön!

Individuellt ansvar för allas bästa?

Läser Thomas Johanssons artikel i Dagens Nyheter som handlar om jagfokuseringen i dagens kultur. Han skriver att "individkulten och intresset för jaget är ingeting som enbart märks i medierna. Det är en del av hela vår ideologi och präglar även familjelivet och relationen mellan föräldrar och barn."
Mer och mer ansvar läggs på individen med alliansens sätt att tänka. Man glömmer många gånger bort att en enskild individ lever i ett samhälle och att individ och samhälle påverkas av och påverkar varandra. I takt med teknisk utveckling och ökade kostnader med begränsad plånbok kommer mer och mer ansvar för den egna hälsan läggas på individen om utvecklingen tillåts fortsätta som det ser ut i dag. Det leder till stora konsekvenser för många människor. Alla har inte kunskapen eller möjligheten att söka information om sin sjukdom via internet. Alla har inte de språkliga förutsättningarna för att förstå den skrivna informationen. Det försvårar för den äldre människan som många gånger har flera sjukdomstillstånd att sättas sig in i och se sambanden med sina besvär.
Det är ett fegt sätt att tänka! Att lägga ansvaret på individen utestänger många människor från samhället. Att lägga ansvaret på individen skapar en möjlighet för "lyckade människor". Det innebär även att det öppnar upp en möjlighet för "icke-lyckade" människor som faktiskt får skylla sig själva. Vi måste ha en politik som ser till helheten. En politik som tar ansvar för alla individer och tar sitt ansvar. En politik som möjliggör för kommande generationer att leva ett gott liv. I det goda livet ingår att slippa betala tidigare generationers misstag. Slippa betala i form att pengar, sämre klimat, individuellt skuldbeläggande och ojämlikhet.

Folkhälsa på dagordningen

Läser Hanne Kjöllers ledare i DN om överviktskirurgi. Ledaren anser att det är vårdbehovet som styr, oavsett vad som har orsakat det. Jag anser att frågan inte gäller sjukförsäkringar eller vad som ska styra vården, utan att vi behöver ta ett par steg bakåt och få insikt över hur många faktorer i dagens samhälle som samspelar till en sämre hälsa.

I Örebro har en ny grupp iakttagits på Beroendecentrums kvinnoenhet. Det är kvinnor som fått alkoholmissbruk efter magsäcksoperation mot fetma! En av förklaringarna är att alkoholen snabbare tas upp i blodet när magsäcken är minskad. En annan kan vara att man bytt ett sug mot ett annat.

För mig innebär detta att sjukvården många gånger anser sig ha "gjort sitt" vid t ex en operation mot kraftig övervikt. Det råder många gånger en syn på att kropp och psyke är två separata delar och ska behandlas separat. Jag anser att vi måste få en mer holistisk syn på individen i dagens sjukvård. Inget kan beskrivas eller vårdas enskilt utan måste ses i en större kontext. Kropp och psyke påverar och påverkas av varandra.

Förutom en holistisk syn på människan behöver vi även satsa mer på folkhälsa. Folkhälsa borde vara ett begrepp man tar i beaktande varje gång man fattar ett politiskt beslut. Ett utökat stöd till friluftslivet för att få fler fysiskt aktiva, bättre mat i skolor, satsning på cykelbanor och kollektivtrafik är några exempel. Till alla som besitter uppdrag och fattar politiska beslut: fundera alltid på hur beslutet kan påverka folkhälsan!