Idag basunerar Aftonbladet ut på sin löpsedel var man kan hitta de billigaste läkemedlen. I tidningen står det att det billigaste läkemedlen inte säljs på apoteken utan i en större nämnd matvarukedja.
I artikeln står det "under första kvartalet 2010 köpte svenskarna medicin för 119,3 miljoner kronor utanför apoteken. Bortsett från nikotinläkemedel är det smärtstillande och näsdroppar som säljer allra bäst. Största andelen utanför apoteken, 97 procent, säljs på varuhus och bensinstationer". Därefter får man reda på var man kan köpa de nio vanligaste läkemedlen till bäst pris.
Apoteket hamnade i mitten av skalan, dyrast blev ett privatägt apotek. Får känslan av att artikeln mer handlar om reklam för läkemedel i både text som löpsedel. Håkan Bengtsson, medicinjournalist, har tidigare kritiserat tidningarnas löpsedlar som textreklam för läkemedel. Håkan Bengtsson önskar att även löpsedlar ska få en byline och namngiven upphovsman med bild och kontaktuppgifter för att löpsedelsmakarna ska arbeta enligt samma praxis som reportrar.
En bild i artikeln visar vilka läkemedel som ingår i pristestet och det är, bland andra, värktabletter och näsdroppar. Att en livsmedelskedja har de billigaste läkemedlen och helt saknar kompetent personal som kan ge farmaceutisk rådgivning nämns inte i artikeln. I artikeln nämns inte heller att man kan bli beroende av både värktabletter och näsdroppar.
Att man kan köpa "ofarliga" läkemedel i en matvarukedja utan professionell rådgivning ökar risken för en överkonsumtion och ett beroende av vissa läkemedel. Ett beroende som sedan hälso- och sjukvården får lägga resurser på att bota istället för att investera i en ökad folkhälsa. Retoriken ”bättre tillgänglighet och lägre priser” innebär oftast en fördyring för samhället.
