Tillgänglighet - för vem?

”Ökad tillgänglighet har blivit det bärande argumentet för en marknadsanpassning av vården. Men vem är det man vill gynna? Var finns den kritiska diskussionen om detta sjukvprdens mål och att privatisera skulle vara det enda sättet att uppnå det?” Frågan ställdes för snart fyra år sedan av Bengt Järhult i Läkartidningen.

De senaste åren har alliansen fokuserat på endast en aspekt av sjukvården, nämligen tillgängligheten. När det gäller tillgängligheten har man brutit ned betydelsen av ordet till att bara mena tillgänglighet i tid. Man har helt förbisett att tillgänglighet även inbegriper geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet.

Det förslag som kommer upp i landstingsstyrelsen den 1 februari innebär att man lägger ner vårdcentralen Väven och vårdcentralen Kungsgatan. Det innebär att man försämrar den geografiska tillgängligheten för många invånare i Norrköping.

Innanför promenaderna kommer vårdcentralerna Medicinskt centrum och Öster Tull finnas kvar. Båda dessa drivs i privat regi.

Samtidigt har vi fri etableringsrätt idag i Östergötland. Det vi vet idag är att det kommer att finnas två privata vårdcentraler innanför promenaderna men hur ser det ut i morgon? Nedläggningen av Vävens vårdcentral innebär att det finns färdiga lokaler att flytta in i för ett privat vårdföretag. Hur många privata vårdcentraler kommer denna nedläggning generera?

I Stockholm har antalet privatläkare koncentrerats till innerstaden. Många som arbetspendlar och parkerar sin bil i innerstaden har listat sig på en av dessa privata alternativ. Med två privata vårdcentraler i Norrköpings City kan ökningen av listade patienter fortsätta att öka. Detta ger mer pengar i deras plånbok men mindre i den offentligt drivna verksamheten. Det är en oroande trend att de offentliga får betala för den privata verksamheten.

Att ensidigt fokusera tillgängligheten i tid kostar pengar. Det ger en öppning för vård driven i privat regi till förmån för den offentligt drivna sjukvården.

I debatten nedläggningen av vårdcentraler i Norrköping saknas helt det som för mig är viktigast: primärvårdens uppgift. Vi borde fokusera mer på hur vi ska investera för framtiden istället för att kortsiktigt spara pengar. Den bästa investeringen vi kan göra är att arbete med den förebyggande vården som en del av en ökad folkhälsa. Här har primärvården en betydande roll. Denna investering kommer att spara pengar och är mer ekonomiskt hållbart för kommande generationer.

Kris på akuterna

Titeln är från en artikel i senaste Vårdfokus. Där kan man läsa att patienter kan bli kvar på akuten i 16-17 timmar för att det inte finns vårdplatser. De patienter som väntar ska tas om hand samtidigt som det kommer in nya akutfall. Personalomsättningen är hög på akuten. Sedan 2009 har 50 sjuksköterskor slutat. Exemplen är hämtade från Helsingborgs sjukhus men vi ser liknande situationer i flera städer, även i Östergötland.

Vad beror då detta på? En stor anledning är antalet besökare på akuten. Att besökarna är många beror på en ökad befolkning. Den största anledningen är människors inställning till sjukvård idag. Vi vill ha snabb vård och vård där den ges bäst.

Vad beror detta på? Att man tror att man får snabbare vård på akuten beror på att det på att det saknas läkare på många vårdcentraler. Det blir svårt att få en akut tid på vårdcentralen samma dag då tider knappt finns. Sen tror många att specialisterna arbetar på akuten, inte på vårdcentralen. Någonstans på vägen har primärvårdens uppdrag och kunskap förlorats i folk medvetande.

Köer till specilistvård kan vara en orsak. Det ses som enklare att söka till akuten än att köa för att få hjälp. Det man har gjort är att nedmontera många små akuter. För 30 år sedan fanns det mer än 100 fullvärdiga akutsjuhus, idag cirka 60. Det man inte har gjort är att tänka över hur de akutkliniker som blir kvar ska hantera ett ökat tryck. Lokalerna är de samma men besökarna är fler.

Förutom att nedmontera flera akutkliniker har man även tagit bort väldigt många vårdplatser. Många patienter ligger alldeles för länge på akuten för att det finns ingen vårdsäng på en avdelning som de kan använda.

Det vi behöver är en helhetssyn. Vi behöver fler vårdplatser, vi behöver dimensionera rätt, vi behöver besätta de tomma läkartjänsterna på våra vårdcentraler. Vi behöver även göra akutklinikerna till en attraktiv arbetsplats och det arbetet behöver starta omgående.

Mitt förslag är även att starta en informationskampanj på våra skolor och arbetsplatser. Låt personal på akuten arbeta som hälsoinformatörer i ett projekt tillsammans med landstingspolitiker under en tid i en medborgardialog.

Vi behöver även blir bättre på att sprida kunskap i egenvård och att själva bli "egenvårdsexperter". Lyft fram det hälsofrämjande budskapet. En frisk befolkning är målet. Med en friskare befolkning kan vi ge mer resurser till dem som verkligen behöver det.

För en framtidsinriktad sjukvård i ÖStergötland med hälsan i centrum - rösta grönt!