Tillgänglighet - för vem?

”Ökad tillgänglighet har blivit det bärande argumentet för en marknadsanpassning av vården. Men vem är det man vill gynna? Var finns den kritiska diskussionen om detta sjukvprdens mål och att privatisera skulle vara det enda sättet att uppnå det?” Frågan ställdes för snart fyra år sedan av Bengt Järhult i Läkartidningen.

De senaste åren har alliansen fokuserat på endast en aspekt av sjukvården, nämligen tillgängligheten. När det gäller tillgängligheten har man brutit ned betydelsen av ordet till att bara mena tillgänglighet i tid. Man har helt förbisett att tillgänglighet även inbegriper geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet.

Det förslag som kommer upp i landstingsstyrelsen den 1 februari innebär att man lägger ner vårdcentralen Väven och vårdcentralen Kungsgatan. Det innebär att man försämrar den geografiska tillgängligheten för många invånare i Norrköping.

Innanför promenaderna kommer vårdcentralerna Medicinskt centrum och Öster Tull finnas kvar. Båda dessa drivs i privat regi.

Samtidigt har vi fri etableringsrätt idag i Östergötland. Det vi vet idag är att det kommer att finnas två privata vårdcentraler innanför promenaderna men hur ser det ut i morgon? Nedläggningen av Vävens vårdcentral innebär att det finns färdiga lokaler att flytta in i för ett privat vårdföretag. Hur många privata vårdcentraler kommer denna nedläggning generera?

I Stockholm har antalet privatläkare koncentrerats till innerstaden. Många som arbetspendlar och parkerar sin bil i innerstaden har listat sig på en av dessa privata alternativ. Med två privata vårdcentraler i Norrköpings City kan ökningen av listade patienter fortsätta att öka. Detta ger mer pengar i deras plånbok men mindre i den offentligt drivna verksamheten. Det är en oroande trend att de offentliga får betala för den privata verksamheten.

Att ensidigt fokusera tillgängligheten i tid kostar pengar. Det ger en öppning för vård driven i privat regi till förmån för den offentligt drivna sjukvården.

I debatten nedläggningen av vårdcentraler i Norrköping saknas helt det som för mig är viktigast: primärvårdens uppgift. Vi borde fokusera mer på hur vi ska investera för framtiden istället för att kortsiktigt spara pengar. Den bästa investeringen vi kan göra är att arbete med den förebyggande vården som en del av en ökad folkhälsa. Här har primärvården en betydande roll. Denna investering kommer att spara pengar och är mer ekonomiskt hållbart för kommande generationer.

Stångåloppet

Jag har haft en väldigt rolig dag i dag tillsammans med vår ordförande och första namn på landstingslistan Per-Olof Svensson. Vi åkte till Linköping för att delta i Stångåloppet. Arrangörer var Östergötlands Handikappförbund. Det var för andra året som de håller i Paralympics.

Det hela började med själva loppet där man fick välja distans. Jag tog den kortaste distansen på 1200 meter. Den kändes längre i uppförsbackarna. Det krävs verkligen ett stort mod att vara funktionshindrad. Grusbelagda uppförsbackar följt att träbroar och hål i asfalten kräver sin man eller kvinna. När jag åker nästa gång ska jag inte glömma att ta på mig handskar.

Efter loppet fick vi chans att pröva på en del idrotter. Jag började med goal boll som är en idrottsgren för synskadade. Jag fick använda svar ögonbindel så det gick inte att se något. Bakom mig stod Adrian och förklarade hur jag skulle kasta mig för att fånga bollen rätt. Bollen innehåller en pingla så det gäller att lyssna noga och sedan täcka bollen så att det inte blir mål. Det som var mest fascinerande var att höra Adrian rätta min bristfälliga kastteknik endast genom hans hörsel. Två av deltagarna tänker nu börja sin satsning på landslaget och de siktar in sig på en träningsdos på upp till 7 dagar i veckan. Det är en väldigt fysiskt krävande idrott så jag antar att det blir mycket löpträning.

Vi prövade även curling på matta och rullstolsbasket. Rullstolsbasketen såg livsfarlig ut men man måste ju våga. Rullstolsbasket är en väldigt stor gren med ligor i framför allt Italien, Spanien och Tyskland med chans att tjäna stora pengar. Flera av deltagarna i Svenska landslaget har fått erbjudande att spela i någon av dessa ligor. En av deltagarna berättade minnen från hans invigningsmatch i rullstolsbasket mot Spanien i OS 1992 i Barcelona med 12 000 åskådare. Att spela utomlands var även något som curlinglaget såg fram emot då de snart skulle åka till Norge för att spela.

Därefter var det dags för lite grillning av oss politiker. Det hinder som funktionshindrade stöter på i samhället är skapat av samhället. Miljöpartiet vill därför skärpa diskrimineringslagen så att även hinder i tillgänglighet ska ligga till grund för diskriminering.

Det gäller att tänka efter före och tänka brett.

Tack alla medlemmar i Östergötlands Handikappidrottsförbund för en trevlig dag.

Man får det man mäter

Alliansens hälso- och sjukvårdspolitik har mest fokuserat på tillgänglighet i tid. "Vårdköerna har kortats, mycket tack vare kömiljarden". "Patienter får äntligen träffa en läkare, mycket tack vare etableringen av nya vårdcentraler". Denna retorik har upprepats så många gånger att många nu ser det som ett faktum som inte går att förneka.

Alliansen har gjort det väldigt lätt för sig för då de bara har fokuserat på den tidsmässiga tillgängligheten. De kan, med sanna eller fingerade siffror, visa på minskade köer och tätare läkarbesök. De har gjort det lätt för sig att slå sig för bröstet och yvas över en "lyckad" hälso- och sjukvårdspolitik. Man får det man mäter och se vad bra vi har varit.

I den lyckade vårdpolitiken får man även det man inte mäter. Exempel är hög arbetsbelastning, överfulla akutkliniker, fler svenska sjuksköterskor på sjukhus i Norge, ojämlik vård, minskad geografisk tillgänglighet och gräddfiler. Summan av det hela är att de negativa effekterna av alliansens politik är större än de positiva effekterna. Alltså har de fört en misslyckad hälso- och sjukvårdspolitik.

Vi måste börja att mäta både hårda och mjuka områden om vi över huvud taget ska behålla en hög standard i vården, om alla ska få en vård på lika vilkor och om all vårdpersonal ska trivas. Då alliansen inte ser till helheten måste vi väljare göra det och rösta för en helhetssyn på vården.

Ett tillgängligt samhälle för alla.

Personer med en funktionsnedsättning blir många gånger behandlade som annorlund för att andra människor anser att de med funktionsnedsättning inte är "normala". Crpi-teorin försöker hitta de bakomliggande svaren på detta tankesätt och bemötande.

Cripteorin innefattar alla med funktionsnedsättning, oavsett om det gäller kroppen eller hjärnan som är drabbad. Teorin säger att man ska inte dölja vem man är. Man ska inte be om att få bli accepterad utan kräva att bli accepterad.

Att kräva att bli sedd och bemött som vilken medmänniska som helt är just vad Adryan Linden gör i dagens debatt i Expressen. Det hela handlar om en önskan om att få bidra till samhället precis som andra.

Adryan Linden har rätt i att de funktionsnedsatta är en grupp som sällan får komma till tals och en grupp som det sällan tas hänsyn till.

Det är samhället som skapar och har skapat hinder och handikapp. Det är en form av diskriminering och borde finnas med i diskrimineringslagstiftningen.

I ett moderniserat Sverige är all offentlig verksamhet tillgänglig för alla.

Tillgänglighet för alla?

En förutsättning för vård på lika villkor är att alla ska ha råd med vård. Det innebär att avgifterna i vården ska vara så låga som möjligt. Höga avgifter innebär att lågavlönade inte har råd att betala för vården. Det medför att man hellre avstår från vård trots att man, som låginkomsttagare, har större vårdbehov än höginkomsttagare.

Det har talats för lite om den ekonomiska tillgängligheten i debatter och politiska beslut i hälso- och sjukvården. I och för sig har ordet tillgänglighet ofta används men bara när det gäller väntetid. Alliansen har valt att fokusera på långa vårdköer och lösningen är en privatisering av vården med fri etableringsrätt. Det har resulterat till att många nya vårdcentraler har öppnats. Sedan har man slagit sig för bröstet och visat på siffror hur tillgängligheten har ökat genom att fler träffar läkare. Det man talar tyst om är att de nya vårdcentralerna har öppnats i södra Sverige, i större städer och i städernas centrum.

Den geografiska tillgängligheten har försämrats för de personer som bor i ytterområden och på landsbygden tack vare privatiseringar och fri etablering. Denna form att tillgänglighet, det vill säga geografisk tillgänglighet, nämner inte alliansen över huvud taget.

I Stockholm har Filippa Reinfeldt valt att premiera läkarbesök. Ju fler besök hos läkare desto mer pengar till vårdcentralen. Vad blir resultatet av en sådan politik? Resultatet blir att man ser till att boka så många läkarbesök som möjligt och gärna lätta åkommor. Det är bättre med tre onda halsar på en timme än en multisjuk person på en timme. Sjuksköterskemottagning behövs inte längre för den mottagningen genererar inte lika mycket inkomster.

Till sist handlar det om formell tillgänglighet. Medborgare har en relativt god formell tillgänglighet till svensk hälso- och sjukvård men inte de medmänniskor som lever mitt ibland oss. Jag syftar på de medmänniksor som illegalt befinner sig i vårt land och endast har rätt till akut vård.

Tillgänglighet i hälso- och sjukvården är mer än bara tidsaspekten. Det handlar även om geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Det är inte förrän man insett att tillgänglighet består av fler aspekter som man kan börja vägen mot en jämlik vård på lika villkor.