Vardagshjältar

Vilken bemanning är lämplig för våra äldre och dementa som bor på boende? Den frågan har Stiftelsen äldrecentrum sökt svara på. För mig, som jobbar på ett av våra boenden i staden, var en av bilagorna det som väckte mest intresse då den beskriver i stora delar en undersköterskas dag under sin arbetstid.
I bilagan står att: ”bemanningen ska vara så att de boende får den vård- och omsorg de behöver
utifrån vars och ens behov samt att personalen har en god arbetsmiljö”.

De krav
som ställs på ett vård- och omsorgsboende inklusive gruppboende är följande:

Omvårdnad
Övergripande: Bemanningen ska tillgodose en god vård och omsorg.
Kommentarer till kraven:
Den boende får
 vakna i sin egen takt Det är rimligt att tro att inte alla vill ha hjälp
med sin personliga hygien samtidigt. Alla bör
dock ha fått hjälp senast klockan 10.30
 vila på dagen om han/hon vill Om den boende får vila 30-45 minuter på
dagen kan han/hon vara uppe längre på
kvällen och sova bättre på natten
(förhoppningsvis utan sömnmedicin)
 ha egna toalettartiklar
 får hjälp att köpa toalettartiklar
 gå på toaletten vid behov även om han/hon är
inkontinent. Detta bör ske minst inför varje måltid.
 Hjälp med hjälpmedel vid inkontinens
 vara uppe så länge han/hon vill på kvällen Vilket innebär även efter klockan 21.00
 ha någon som tröstar på natten vid oro t.ex.
 ha privata kläder inkl underkläder
 hjälp att tvätta kläder
 hjälp att märka kläder (om anhöriga inte finns
som kan göra det)
 tillsyn dygnet runt
Den boende får hjälp med (när personen inte kan själv)
 personlig hygien inkl tvätta sig vid byte av
inkontinenshjälpmedel 25
 dusch Varje dag om personen vill
 nagelvård Var 14: de dag
 fotvård En gång/månad
 hårvård En till två gånger/vecka
 rakning Varje dag
 tandborstning Morgon och kväll

Kost och måltider
Bemanningen ska tillgodose den äldres behov av kost och nutrition.
 frukost enligt önskemål
 Serveras mellan klockan 07.00 och 10.00
Den boende äter frukost i lägenheten eller i
gemensam matsal enligt önskemål.
 lunch mitt på dagen
 Serveras 12-13.
Lunchen levereras kall till boendet och ska
värmas av personalen.
De flesta boende äter tillsammans i matsal.
Den boende som vill äta i sin lägenhet ska ha
möjlighet att göra det.
 middag
 Serveras tidigast kl. 17.
Middagen levereras kall till boendet och ska
värmas av personalen.
De flesta boende äter tillsammans i matsal.
Den boende som vill äta i sin lägenhet ska ha
möjlighet att göra det.
 mellanmål; förmiddag, eftermiddag och kväll Mellanmål kan bestå av kaffe med bröd, frukt,
kall soppa eller annat som den boende önskar.
 Dryck vid behov
 möjlighet att få något att äta på natten om det
är svårt att sova
t.ex. en smörgås och ett glas mjölk eller annan
dryck, soppa eller liknande.
 näringsriktig kost
 tugganpassad kost
 dietkost eller annan anpassad kost
 sitta vid dukat bord
 tid att äta Beräknad tidsåtgång om man ska äta i lugn
och ro minst 30 minuter vid lunch och middag
 hjälp att äta om personen inte kan äta själv Beräknad tid minst 30 minuter per person,
beredskap för att det kan ta betydligt längre tid
 högtider uppmärksammas med högtidens
specifika mat
 nattfastan får inte överstiga 11 timmar och
måltiderna ska vara utspridda över dagen26

Vardagsliv
Bemanningen ska tillgodose behov av ett vardagsliv. Med det menar vi sådant
som utöver omvårdnaden och måltider bidrar till att skapa meningsfullhet och
innehåll i de äldres liv.
Den boende får utifrån sitt eget önskemål och intresse delta i
 utevistelse
 promenader
Utevistelse dagligen
Promenad två gånger/vecka, cirka ½ timme,
tidsåtgång totalt cirka en timme/gång.
 läsa tidning/bok
 lyssna på uppläsningar
Varje dag i 20-30 minuter i grupp eller enskilt
Bra förmiddagsaktivitet
 kulturupplevelser En gång/månad, någon som kommer och
underhåller eller få vara med på något i
samhället utanför boendet.
 Musikupplevelser Se ovan.
Dagligen kan musik spelas på boendet som en
aktivitet som personalen gör tillsammans med
de boende.
 Samvaro med kaffedrickning Minst 1 gång/dag, boende och personal
tillsammans
 egen tid med kontaktperson I snitt en timme/vecka ”bara sitta och prata”
eller kontakt tillsammans med närstående.
T.ex. sitta ner en timme i lägenheten och göra
något som den boende hellre vill göra, (se på
foton, spela spel, läsa, prata e.d.).
 fira sin födelsedag
 fira andras födelsedagar
 fira högtider
 annat som personen själv vill

Den enskildes inflytande
Bemanningen ska ge den äldre utrymme till inflytande och delaktighet. Vid
demensboende gäller det även den enskildes företrädare, såsom anhörig, annan
närstående eller god man.
Den boende får utifrån sina behov och önskemål
 delta i planering av sin omsorg och vård
 hjälp med hantering av fickpengar om närstående/god man inte gör det
 bo kvar vid aggression
 bo kvar vid oro
 möjlighet att prata om sina tankar

Personalen har följande arbetsuppgifter utöver det direkta omvårdnadsarbetet
 dokumentation
 delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter
 planering, genomförandeplan, dagliga sociala aktiviteter osv.
 vård och skötsel av gemensamma utrymmen och utrustning
 köksarbete, förbereda måltider
 ta hand om disk m.m.
 beställa varor och ta emot varor
 möten för allmän information
 informationsöverföring mellan arbetspassen
 utvecklingsarbete
 fortbildning
 kontakter med anhöriga/närstående
 kontakter med biståndshandläggare
 beställer färdtjänst
 följer med till läkare och tandläkare
 tvätt och städning
Ur personalens perspektiv ska bemanningen tillgodose krav på
 Goda arbetsmiljöförhållanden
 Attraktiva arbetsvillkor, t.ex. sträva efter att det ska vara heltidstjänster så
långt det är möjligt

Till detta tillkommer renodlade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Många gånger är bemanningen inte så god som man hade önskat. Allt detta ska även utföras med ett gott bemötande. Hur många av er skulle egentligen klara av det? Hur många skulle klara av detta varje dag?

Jag uppskattar våra undersköterskor i kommunen. Ni gör en fantastisk dag för våra äldre!

Dataprogram fixar bemanningen

Matias Urenda visar i en avhandling hur man kan lösa problemet med sjuksköterskebemanning. Genom att mäta i minuter patienters varierande vårdbehov kan man få fram ett bemanningstal.

Jag välkomnar alla försök till nytänk inom vården men ser att det återstår en del problem att lösa innan vi får fram en rättvis modell för hur sjuksköterskebemanningen ska se ut.

Det grundläggande problemet är att man som sjuksköterska har flytande gränser för vad som ingår och vad som inte ingår i yrkesrollen. Att man har olika roller beroende på avdelningens inriktning är en självklarhet. Det jag menar är att rollerna har flytande gränser beroende på andra faktorer. Det är hur sjuksköterskan ser på sin egen roll, det beror på vad läkaren har för syn på sjuksköterskan, vad undersköterskan tycker ingår i rollen. Detta visar att sjuksköterskan inte har klara, bestämda och definerade arbetsuppgifter. Så länge som arbetsuppgifterna inte är klart definierade är dörren för egnas och andras tolkningar fortfarande vidöppen.

En hög vårdtygnd för patienten innebär även en stor del dokumentation, jag undrar hur man lägger in detta när man planerar bemanning?

Har patienterna hög vårdtygnd följer oftast en hög "vårdtyngd" för anhöriga. Jag undrar om detta ingår i datastimuleringen?

Jag har tagit del av och deltagit i flera tidsstudier på sjukhus. Vid en tidsstudie var sjuksköterskans stapel för "icke-arbetsrelaterad tid" väldigt hög. Vid en närmare granskning visade det sig att den icke-arbetsrelaterade tiden var väntan. Man väntade på att läkaren skulle komma för att ronda. Stapeln blev mindre då man införde fasta rondtider. Har man över huvudtaget titta på kringliggande faktorer vid simulering av sjuksköterskebemanning?

När man ska besluta om bemanning för en yrkesgrupp behöver man först skriva en väl genomarbetat arbetsbeskrivning för yrket. Denna arbetsbeskrivning ska vara förankrad på arbetsplatsen och involvera andra yrkesgrupper. För att arbetsbeskrivningen ska fungera fullt ut måste även en guidning för prioritering finnas med.

Använder man vårdtyngd som en varibel behöver man ta med alla yrkesgrupper och studera hur en eller flera yrkesgrupper påverkar och påverkas av varandra.

Vårdtyngd är även starkt kopplat till patientens behov och det förutsätter att man arbetar i den patientnära vården. Så är det inte idag många gånger. För att det ska fungera behöver förändringar ske inom hälso- och sjukvården. Förslag på förändringar är; införandet av sjuksköterskesekreterare, schemalagda telefontider där anhöriga kan kontaktas, en avsatt person som tar emot alla samtal och schemalagda administrativa dagar.