söndag 13 juni 2010

Social skillnader i livslängd


Den ökande livslängden i Norge de senaste tio åren har nästan bara kommit de högutbildade till godo. Nu vill hälften av de norska läkarna att de resurssvaga ska prioriteras i vården.

I hälso- och sjukvårdslagen §2 står; Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Även om de sociala skillnaderna i hälsotillstånd är större i Norge än i övriga Skandinavien innebär det inte att vi kan slå oss till ro. Vi har sociala skillnader såväl lokalt, regionalt som nationellt. Det är en självklarhet att utjämna de sociala skillnaderna och, enligt lagen, ge den person som har det största behovet förträde till vården. Att vi idag ser sociala skillnader innebär att vi har prioriterat snett. Att arbeta med prioriteringar är nödvändigt för att ge de resurssvaga tillgång till en vård på lika villkor.

5 kommentarer:

  1. kalle008 säger:

    Det är klart att det finns skillnader.

    Vågar man gissa att de som är rökare, de som dricker för mycket, de som slötittar på TV och de som knarkar har kortare livslängd? Hur går det för de blekfeta tjejerna i 18-årsåldern som röker?

    SvaraRadera
  2. Trams. Resonemanget som det är skrivet gör sitt bästa att antyda att de lågutbildade får sämre vård. Det kan naturligtvis vara fallet, men det kan lika gärna handla om att den som planerar bättre beträffande utbildning också planerar bättre beträffande sin hälsa.

    I USA visar det sig att mormoner (jag är själv INTE ALLS mormon) lever cirka 10 år längre än folk i allmännhet. Rimligen beror detta på planering och renlevnad (mormoner röker inte, dricker inte alkohol, inte ens kaffe), inte på att de prioriteras vårdmässigt.

    SvaraRadera
  3. Det handlar inte bara om hur pass gammal man blir utan vilken typ av vård man får. Det finns flertal studier som visar att lågutbildade får en sämre vård än högutbildade. Det jag vill föra fram är att vården ska ges på lika villkor oavsett hög- eller låg utbildning, oavsett kön, bostadsort, nationalitet eller ålder.

    SvaraRadera
  4. Skillnad pa vardkvalite tror jag har minimal paverkan. Dra forbi en solig vardag pa forst frogner och sedan gronland I Oslo. Den ena I princip tom eller folk som ar ute och jobbar gronland (dar jag sjalv bor) full med fortidspensionarer som dricker ol och kedjeroker. Denna "nyhet" har varit kant sedan lange och ar ett tema I varje val

    SvaraRadera
  5. Skulle vårdkvalitet bara ha "minimal påverkan" på förväntad livslängd? Jag undrar vad du baserar det på, det är ju ett väldigt kontroversiellt påstående. Är det bara en gissning eller har du någon forskning eller undersökning som visar det?

    SvaraRadera