Ur led är tiden

Hamlet, den danska prinsen, sa redan under 1600-talet: ”ur led är tiden”. Om tiden var ”ur led” då vad är den inte nu i Danmark?

Den danska hälsominsitern Bertel Haader har lämnat in ett förslag till Folketinget att om man inte vill bli behandlad av en personal som bär slöja ska a) sjukhuset ombesörja förflyttning av personal eller b) patienten ska få åka ambulans till ett annat sjukhus.

Det viktigaste är alltså inte kompetens utan huruvida man som patient kan tänka sig att vårdas av någon i huvudduk eller inte.

Läser man sedan kommentarerna till inlägget har en del skrivit att man inte vill bli behandlad av någon i huvudduk på grund av ”hygieniska själ” Man döljer alltså samma åsikt bakom hygien.

En huvudduk jämställs med det egna håret. Det egna håret ska hållas kort eller vara uppsatt. På samma sätt ska slöjan vara instoppad i arbetsdräkten och inga snibbar får hänga löst. Alltså lika hygieniskt som vanligt människohår.

Artikeln är en av de mest kommenterade artiklarna just nu. Tendensen är att man inte diskuterar sakfrågan utan dryftar en mängd värderingar. Debatten om hälso- och sjukvården skulle kunna vara så mer dynamisk om man diskuterade sakfrågor istället.

Finansplan spikad

Då var första landstingsfullmäktige avklarat. Det stora ämnet var finansplanen som gick igenom med hjälpa av SD och en, numera, politisk vilde.

Debatten från alliansen och VL gick mest ut på: ” vi är medvetna om att vi ha problem med vår ekonomi”, ”vi räknar med att produktionsenheterna kommer att hamna på ett minus på 110 miljoner”, ”den dåliga ekonomin beror på finanskrisen”, ”lösningen är att jobba effektivare”.

Alliansen och VL har alltså lagt en budget där produktionsenheterna förväntas gå minus men helt utan förtydliganden hur det ska finansieras.

Vi i oppositionen försökte få svar på frågor som: Vilka konkreta åtgärder som planeras för att få bukt med underskottet?, Vad exakt innebär det att arbeta mer ”effektivt”? Vilka besparingar ska göras? Vi fick dock inga svar. Det hela innebär, mer eller mindre, att alliansen tillsammans med VL kommer att sköta landstinget precis som om inget har hänt och att inga problem finns.

När det gäller anförandet från SD krävs ett ordagrant citerande. Joakim Pripp sa: ”vi kommer att ta ansvar, vi kommer att jobba förebyggande och med effektiviseringar och sånt, och så kommer vi att jobba efter våra riktlinjer”. Kort och koncist! Det röstade sedan helt och hållet med alliansen och VL.

Premiärer och repriser

I morgon är det premiär för den nya landstingsfullmäktige. För miljöpartiets del innebär det en grupp på 7 personer med skiftande och kompletterande erfarenheter och kunskaper. 

Jag kommer även att, från och med imorgon, ha premiär för möjligheten för er läsare att kommentera debatten på landstingsfullmäktige i bloggen. Mötena sänds live på landstingets hemsida och det vore fantastiskt kul om vi kunde ha en levande debatt även efter mötena.

Det är även premiär för mig i talarstolen. Ska läsa på mitt budskap under dagen. Undrar hur det kommer att tas emot? Jag förväntar mig inte att folk kommer att ställa sig upp i bänkarna och skrika: "en gång till"! Men man vet ju aldrig ;)

Premiär blir det även för SD i talarstolen. Det ska bli intressant. De har deltagit i utbildningsdagen och jag utgår från att de kommer att delta under morgondagen.

Under utbildningsdagen förklarade även en företrädare för VL att det tagit en mandatperiod för att inse att man som landstingspolitiker har ett ansvar för HELA Östergötland. Ska denna insikt rankas som en premiär kanske? Ett parti som nu menar att de ska verka för hela Östergötland?

Den styrande minoriteten har även den premiär. Det finns stora risker att det blir fyra turbulenta år där M, KD, FP, C och VL har 50 mandat, MP, S och V har 47 mandat och SD har 4 mandat. Ingen har alltså enkel majoritet. 

Med dessa premiärer framför mig finns det också en del repriser. Den finansplan som presenteras av den styrande minoriteten går, i princip, ut på att fortsätta som vanligt med en avsaknad av ledning.

Utskrivningsklar, vad är det?

Har många gånger funderat på denna term och vad den ibland får för konsekvenser.

Vad innebär då att vara utskrivningsklar? Enligt texten på hemsidan för Landstinget i Östergötland står att: ”en patient är utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Eftersom en patient, som bedöms som utskrivningsklar, kan vara i behov att fortsatta insatser inom den öppna hälso- och sjukvården, som landstinget har ansvar för har läkaren i sin bedömning att ta hänsyn till vilka resurser som finns. Utskrivningsklar skickas till berörd enhet inom kommunen och/eller öppen vård”.

Det är läkaren som bedömer om patienten är i behov av sluten vård eller inte. Det är alltså enbart den medicinska expertisen som har avgörandet i sin hand. Många gånger är det också så på våra vårdavdelningar att man medicinskt inte har ett behov av slutenvård men att man omvårdnadsmässigt har ett behov av sluten vård innan man får komma hem eller till sitt kommunala boende.

Det finns åtskilliga ”före-detta” patienter som skickas hem alldeles för tidigt med risk för lidande och snabb retur till sjukhuset. Det finns idag stora behov att att utöka begreppet utskrivningsklar för att även omfatta specialiteten omvårdnad. Detta i sin tur innebär att hälso- och sjukvården åter behöver öppna upp avdelningar för slutenvårdsrehabilitering för att ge alla möjligheten till ett gott tillfrisknande och så stora möjligheter som det går att klara sg självständigt efter utskrivning på sjukhus.

Vems ansvar är det att trygga kompetens för framtiden?

Bristen på specialistsjuksköterskor blir allt mer besvärande för vården. Trots det vill landstinget inte längre bekosta studielön för de sjuksköterskor som vidareutbildar sig inom de områden, där bristen är som störst. Detta kan man läsa i dagens NT.

Det innebär att år 2014 kommer inte längre landstinget att finansiera en studielön på 15 000 kronor i månaden för dem som vill specialisera sig.
Det finns inte många sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig. Många gånger hamnar man på samma arbetsplats med ungefär lika lön. Kompetensen hos den vidareutbildade personalen tas inte tillvara alla gånger.

Att landstinget betalar studielönen är en morot för många som vill vidareutbilda sig. Jag har även hört många säga att de väljer att vidareutbilda sig på grund av att utbildningen är betald. Som sjuksköterska har du relativt höga studieskulder men inte så mycket i månaden att betala dem med.

Enligt de styrande i landstinget ligger ansvaret på vare enskild vårdenhet. Varje enskild vårdenhet som redan idag kämpar med sin ekonomi. Är det troligt att vårdenheterna kommer att satsa de pengar som behövs för vidareutbildning?

Behovet att anställa specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatri, distrikt och intensivvård är stort och kommer att öka de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Landstinget borde ta sitt ansvar och se till att framtidens kompetensförsörjning är säkrad. Risken är överhängande att vi i framtiden har en sjukvård utan bredd i kompetens samt en landstingsledning som fortsätter att skjuta ansvaret ifrån sig.

Se även Christoffer Bernskölds blogg.

Ny kollektivtrafiklag

Ny kollektivtrafiklag

I somras fixade regeringen ett sätt att få fler att åka kollektiv. Det jag syftar på är den nya kollektivtrafiklagen.

”Med en kollektivtrafiklagstiftning som sätter människors resande i centrum, som underlättar arbetspendlingen, ger människor fler arbetsgivare att välja mellan och ger en större bredd av arbetssökanden för företagen, så fortsätter vi utvecklingen och konkurrenskraften av alla landets delar samtidigt som vi minskar konjunkturkänsligheten”, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2012. Vad innebär den egentligen? Idag har kommuner och landsting ett gemensamt ansvar för att behovet av kollektivtrafik är tillgodosett. Östgötatrafiken är huvudman och kommuner och landsting beställer den trafik man vill ha.

Med den nya lagen kommer kommun och landsting fortfarande ansvara för behov av kollektivtrafik är tillgodosett men man öppnar upp för privata aktörer. Innebär avreglering att fler kommer att åka kollektivt? Än så länge finns inga exempel i världen på att avreglering har lett till ökat resande. Svaret är alltså: knappast.

Se Östergötland som en karta med räls och vägar. En överhängande risk är att de privata företagen kommer att satsa på lönsamma turer. Mindre lönsamma turer riskerar att drabbas av färre avgångar och eventuellt höjda priser. Som det är idag kan de lönsamma resorna bekosta de mindre lönsamma. På de mindre lönsamma sträckorna kommer det att vara trafikplikt så trafik kommer fortfarande att finnas. Problemet är att i slutändan är det vi vanligt resenärer som får betala dubbel i form av höjda biljettpriser och färre avgångar.

Risken är stor att vi har öppnat upp för privata aktörer som trafikerar de lönsamma turerna med höjda biljettpriser och mindre turtäthet på en del turer. Knappast ett upplägg för ett ökat kollektivt resande!

Utbildning men till vad?

Den 1 november var det dags för oss nya i landstingsfullmäktige för att förkovra oss i landstingets organisation och östgötens hälsa. Jag har längtat till denna dag för jag vill verkligen sätta igång.

Dagen inleddes av Marie Morell (M), ordförande i landstingsstyrelsen och Lasse Pettersson (VL), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötland. Innan det hade gått 15 minuter av hela dagens program hann de säga ordet "tråkigt" tre gånger. Hur tänker man här? Om man under en utbildningsdag får hör från ordförandens mun att det här kanske är tråkigt, har man funderat på vad man vill förmedla?

Jag har inte valt landstingspolitiken för att den är tråkig utan för att jag tycker den är intressant och handlar så mycket mer än om hälso- och sjukvård. För mig är en av de intressantaste frågorna just nu regionbildning för Östergötland.

Vad var det då de styrande ville förmedla? Har funderat på denna fråga nu ett par dagar och det som för mig var utmärkande var bilden av att "vi är en lycklig familj, alla vi partier". Är det så bilden kommer att förmedlas även utåt till medborgaren? Att vi "egentligen" tycker och tänker likadant och om partierna skiljer sig ifrån varandra när det gäller landstingspolitik är det bara i mindre frågor?

En liknande känsla fick jag när företrädare för de olika centrumen i landstinget och privata aktörer fick sin tid på dagordningen. Det kändes som om även de ville visa att vi är en "lycklig familj". På frågan vad som skiljer den privata och den offentliga vården var svaret mer eller mindre nästan intetsägande.

Jag vill själv driva politik. I detta ingår att vi inte tycker och tänker likadant i alla frågor utan skiljer oss många gånger åt.

Det som kommer närmast i tiden nu är finansplanen. Det ska bli så spännande att se vad som händer. Kommer alliansen som styr i minoritet få igenom sin finansplan? Hur kommer SD att rösta och hur kommer det att gå för den mer ansvarstagande koalitionen i fullmäktige? Efter den 23 november har vi svaret!