Stångåloppet

Jag har haft en väldigt rolig dag i dag tillsammans med vår ordförande och första namn på landstingslistan Per-Olof Svensson. Vi åkte till Linköping för att delta i Stångåloppet. Arrangörer var Östergötlands Handikappförbund. Det var för andra året som de håller i Paralympics.

Det hela började med själva loppet där man fick välja distans. Jag tog den kortaste distansen på 1200 meter. Den kändes längre i uppförsbackarna. Det krävs verkligen ett stort mod att vara funktionshindrad. Grusbelagda uppförsbackar följt att träbroar och hål i asfalten kräver sin man eller kvinna. När jag åker nästa gång ska jag inte glömma att ta på mig handskar.

Efter loppet fick vi chans att pröva på en del idrotter. Jag började med goal boll som är en idrottsgren för synskadade. Jag fick använda svar ögonbindel så det gick inte att se något. Bakom mig stod Adrian och förklarade hur jag skulle kasta mig för att fånga bollen rätt. Bollen innehåller en pingla så det gäller att lyssna noga och sedan täcka bollen så att det inte blir mål. Det som var mest fascinerande var att höra Adrian rätta min bristfälliga kastteknik endast genom hans hörsel. Två av deltagarna tänker nu börja sin satsning på landslaget och de siktar in sig på en träningsdos på upp till 7 dagar i veckan. Det är en väldigt fysiskt krävande idrott så jag antar att det blir mycket löpträning.

Vi prövade även curling på matta och rullstolsbasket. Rullstolsbasketen såg livsfarlig ut men man måste ju våga. Rullstolsbasket är en väldigt stor gren med ligor i framför allt Italien, Spanien och Tyskland med chans att tjäna stora pengar. Flera av deltagarna i Svenska landslaget har fått erbjudande att spela i någon av dessa ligor. En av deltagarna berättade minnen från hans invigningsmatch i rullstolsbasket mot Spanien i OS 1992 i Barcelona med 12 000 åskådare. Att spela utomlands var även något som curlinglaget såg fram emot då de snart skulle åka till Norge för att spela.

Därefter var det dags för lite grillning av oss politiker. Det hinder som funktionshindrade stöter på i samhället är skapat av samhället. Miljöpartiet vill därför skärpa diskrimineringslagen så att även hinder i tillgänglighet ska ligga till grund för diskriminering.

Det gäller att tänka efter före och tänka brett.

Tack alla medlemmar i Östergötlands Handikappidrottsförbund för en trevlig dag.

Den sjuka sjukförsäkringen

I Aftonbladet debatterade Ylva Johnasson (S), Gunvor G Eriksson (MP) och Emil Broberg (V) den sjuka sjukförsäkringen.

De rödgröna lät opinionsinsitutet Novus ställa tre frågor:

1. Hur upplever du behandlingen av sjukskrivna har förändrats i Sverige under
den senaste mandatperioden?

2. Hur viktig bedömer du att sjukförsäkringen är för din trygghet på
arbetsmarknaden?

3. Om du fick bestämma: Tycker du att de sjukskrivna borde få bättrem samma
eller sämre villkor än idag?

Majoriteten av de tillfrågade vill ha bättre villkor för de sjukskrivna, säger att sjukförsäkringen är viktig för den personliga tryggheten på arbetsmarknaden och att de sjukskrivna behandlas sämre idag som ett resultat av de gågna fyra åren.

Förr i världen fanns ättestupan. Enligt myten kastade sig de äldre eller blev kastade från ett stup när de inte längre kunde försörja sig själv eller bidra med arbete på gården. Ättestupan ses som just en myt men nu har myten blivit verklighet.

I år har 30 000 människor blivit utförsäkrade. Enligt Arbetsförmedlingens siffror de första 6 månaderna 2010 har 2% av de utförsäkrade som gått arbetslivsintroduktion fått ett riktigt jobb. Smaka på den siffran ett tag!

Enligt myten blev äldre kastade ut för stupet och idag blir det kastade ut i ett utanförskap med knappa ekonomiska ramar.

Med en rödgrön regering kommer ättestupan åter igen bara bli en myt. Istället skapas en rehabiliteringsfond för att sjuksrivna ska få en riktig rehabilitering. Taket för sjukförsäkringen kommer att försvinna.

Det är hög tid att för in en medmänsklig politik som tar hänsyn till alla medborgare oavsett plånbok.

Rödgrön överenskommelse i Östergötland

Idag har vi presenterat den rödgröna överenskommelsen om landstingspolitik den kommande mandatperioden i landstinget Östergötland.

Vi har en heltäckande politik för hela länet och vi vill framför allt lyfta fram några prioriterade områden.

Dessa områden är: fler äldre ska få vård i hemmet, satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, jämlik vård, klimatneutral landsting och satsningar på kollektivtrafik.

Vi blir allt äldre och äldre. Med stigande ålder följer även, i vissa fall, ökade sjukdomar. Det leder att äldre har behov av kontakt med sjukvården. I dag jobbar man mycket med "snabba vägar in". Vi vill hellre att man gör tvärt om, alltså snabba vägar ut. Med snabba vägar ut menar jag att personal åker till respektive persons hem. En frisk läkare tar sig lättare till en sjuk patient.

När det gäller satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping handlar det om en etablering av ett behandlings- och kunskapscentrum för missbrukare. Just missbrukarvården har länge varit eftersatt i Norrköping.

Vården idag är ojämlik. Den som har störst plånbok får idag en bättre vård och bättre medicin. Detta trots att personer med lägre socioekonomisk status har ett större behov av hälso- och sjukvård och har en sämre hälsa. Det är landstinget i Östergötland man ska tänka på när man vill ha ett föredöme för en jämlik vård.

Med en rödgrön majoritet kommer vi att kunna lämna en hållbar värld till våra barn och barnbarn genom målet klimatneutralt landsting. Vi vill satsa på en mat som är ekologisk och närproducerad. Det skapar även förutsättningar för att utveckla näringslivet.

Om ett litet tag kommer östgöten transportera sig oftare, mer miljövänligt och effektivt över hela länet.

För Östergötland i framtiden!

Läs även Mats Johanssons (S) , Joakim Hörsings (MP) och Emil Brobergs blogg.

Kultur, slöseri med skattepengar?

Enligt kommunallagen, som gäller både för kommuner och landsting, ansvarar landstinget för hälso- och sjukvård samt tandvård för barn upp till 20 års ålder. Dessa utgifter är obligatoriska. Frivilliga verksamheter är kultur, utbildning och turism. Kommun och landsting har ett gemensamt obligatoriskt ansvar för regional och lokal kollektivtrafik.

I gårdagens DN beskriver Timbro hur landstingen slösar pengar på subventionerade fritidssysselsättningar för vuxna människor. Budskapet är att landstingen slösar och att landstingen slösar på onyttiga aktiviteter.

Ett av de landsting som har kontrollerats är Östergötland. Har man valt att titta på Östergötland för att visa att om man slutar slösa pengar på onödiga aktiviteter så behövs ingen skatteökning?

De pengar som satsas på kultur, fritid och turism är bara en bråkdel av landstingets pengar. Det är bättre att se landstingets frivilliga satsningar som just satsningar, istället för slöseri. Satsningar i arbetstillfällen och inkomster.

En aktiv fritid är en av bestämningsfaktorerna för hälsa. Satsningen innebär även en prevention mot ohälsa. Alltså en besparing för vården. Om nu varje medborgare ska betala för sin kultur själv står vi inför ett ojämlikt samhälle för alla har inte råd.

En fortsatt satsning på en aktiv fritid är en lönsam affär för alla!

Var går våra skattepengar?

Läser en tidning utgiven av SKL (Sveriges kommuner och landsting) från 2009. Där presenteras en undesökning gjord av Synnovate, som har frågat 1000 personer om vem som ansvarar för vård, skola och omsorg.

En tredjedel av de utfårgade vet inte om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Risken är att man inte riktigt vet vad det är man röstar på i kommun- och landstingsval.

Undersökningen visar även att många inte vet om hur stor del av skattepengarna som går till vård, skola och omsorg. Hälften av de utfrågade trodde att mindre än 40% av kommunens och landstingets budget gick till vård, skola och omsorg.

Detta visar att många inte vet om hur stor del av kommunens och landstingets budget som går till vår välfärd. Om man inte vet om hur stor del av pengarna som går till välfärden blir det även enkelt att prata om skattesänkningar. Ser man inte kopplingen skatt och välfärd är det lättare att bara se till sin egen plånbok.

Jag undrar även hur många det är som vet om att de flest politiker arbetar med politik på sin fritid? Jag undrar hur många det är som vet om att man själv kan bli aktiv? Jag undrar hur många som är stolta över att få betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd?

Massundersökningar skapar masspsykos!

Företaget Vegatus erbjuder sina friska kunder genomgå en hel undersökning för att tidigt upptäcka sjukdomar. De riktar framför allt in sig på att upptäcka cancer i tidigt stadium men även hjärt- och kärlsjukdomar samt rent allmänt.

För det facila priset 5000 kronor får man en årlig hälsokontroll med grundläggande blodprover samt tester för tidiga tecken på 200 olika cancertyper. Visar sen proverna på en allvärlig sjukdom går man vidare med andra analyser och röntgen. Får man misstanken bekräftad skrivs en remiss till landstinget. Röntgen och andra analyser måste göras i många fall då blodprovssvaren kan ge ett avvikande värde fast det bara beror på en enkel infektion.

Även om man har en analys med sig i bagaget innebär inte detta att de kan "flytta" in på sjukhusen på en gång utan de behandlas som alla andra säger företrädare för landstinget.

Det finns inte heller några samband mellan massundersökningar och minskad dödlighet. Det ser inte företaget som något problem då de inte garanterar något men att tidig upptäckt ökar chansen för en lyckad behandling. Men det finns ändå risk för överdiagnosticering.

Priset så är 5000 kronor mycket pengar. Alla har inte de pengarna så det är bara höginkomsttagare som kan unna sig denna lyx. En lyx som inte heller har visat sig ha vetenskapligt stöd. Det är väl snarare så att personer betalar summan för att stilla en oro. Det är ett cyniskt sätt att lura människor på pengar.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan man också ha koll på själv genom egenkontroller. Det finns en risk att man blir en passiv kund istället för en aktiv patient.

Modig (fd) moderat!

"Jag kan inte se dem i ögonen längre" säger Lars Sjöholm. Han sitter i kommunfullmäktige i Norrtälje sedan 2006 och är ledamot i Socialnämnden. Lars Sjöholm byter nu från Moderaterna till Socialdemokraterna.

Orsaken är, säger Lars Sjöholm, att moderaterna inte har någon empatisk känsla för folk som har det svårt. Han syftar då på de medmänniskor som har blivit utförsäkrade med alliansens nya sjukförsäkringssystem.

"Företagskänslan är bra, men inte individkänslan", fortsätter han. I Norrtälje ser han nu hur människor slängs ut i kylan. Handikappade, pensionärer och socialbidragstagare har fått det sämre.

För mig innebär en röst på Miljöparitet inte bara ett modernare Sverige utan även ett Sverige präglat av solidaritet och medmänsklighet. Vi måste ta bort taket i sjukförsäkringen och ge de som är utförsäkrade idag möjligheter till rehabilitering.

Budskapets baksida

Förundras över alliansens val av retorik. Det hela bygger på att man som människa har valmöjligheten som det största i livet. Sen har de reducerat valet till ett val mellan två saker, den ena är det rätta valet och den andra är det orätta valet.

Man kan välja jobb, man kan välja bidragsberoende. Hmmm, vad ska jag välja här?

I grund och botten är konsekvenserna av denna retorik diskriminerande. För att kunna välja måste man vara beslutskapabel. Det handlar om att förstå. Man kan ha svårigheter att förstå på grund av intellktuell nedsatthet, skada eller ett annat modersmål än svenska.

För att kunna göra ett val måste man även ha saker att välja mellan. För en del personer är det inte så lätt att välja för att samhället redan har gjort valet. Jag tänker på många av de unga funktionshindrade som försöker att slå sig in på arbetsmarknaden.

Konsekvenserna är att många lämnas utanför samhället utan att man har valt det själv. Det hela skapar ett ojämlikt samhälle. Ett ojämlikt samhälle skapar en sämre hälsa. Det viktiga är att vi ser alla individer som medmänniskor och att alla har ett lika värde. Det är inte förrän då vi har nått målet folkhälsa

Dataprogram fixar bemanningen

Matias Urenda visar i en avhandling hur man kan lösa problemet med sjuksköterskebemanning. Genom att mäta i minuter patienters varierande vårdbehov kan man få fram ett bemanningstal.

Jag välkomnar alla försök till nytänk inom vården men ser att det återstår en del problem att lösa innan vi får fram en rättvis modell för hur sjuksköterskebemanningen ska se ut.

Det grundläggande problemet är att man som sjuksköterska har flytande gränser för vad som ingår och vad som inte ingår i yrkesrollen. Att man har olika roller beroende på avdelningens inriktning är en självklarhet. Det jag menar är att rollerna har flytande gränser beroende på andra faktorer. Det är hur sjuksköterskan ser på sin egen roll, det beror på vad läkaren har för syn på sjuksköterskan, vad undersköterskan tycker ingår i rollen. Detta visar att sjuksköterskan inte har klara, bestämda och definerade arbetsuppgifter. Så länge som arbetsuppgifterna inte är klart definierade är dörren för egnas och andras tolkningar fortfarande vidöppen.

En hög vårdtygnd för patienten innebär även en stor del dokumentation, jag undrar hur man lägger in detta när man planerar bemanning?

Har patienterna hög vårdtygnd följer oftast en hög "vårdtyngd" för anhöriga. Jag undrar om detta ingår i datastimuleringen?

Jag har tagit del av och deltagit i flera tidsstudier på sjukhus. Vid en tidsstudie var sjuksköterskans stapel för "icke-arbetsrelaterad tid" väldigt hög. Vid en närmare granskning visade det sig att den icke-arbetsrelaterade tiden var väntan. Man väntade på att läkaren skulle komma för att ronda. Stapeln blev mindre då man införde fasta rondtider. Har man över huvudtaget titta på kringliggande faktorer vid simulering av sjuksköterskebemanning?

När man ska besluta om bemanning för en yrkesgrupp behöver man först skriva en väl genomarbetat arbetsbeskrivning för yrket. Denna arbetsbeskrivning ska vara förankrad på arbetsplatsen och involvera andra yrkesgrupper. För att arbetsbeskrivningen ska fungera fullt ut måste även en guidning för prioritering finnas med.

Använder man vårdtyngd som en varibel behöver man ta med alla yrkesgrupper och studera hur en eller flera yrkesgrupper påverkar och påverkas av varandra.

Vårdtyngd är även starkt kopplat till patientens behov och det förutsätter att man arbetar i den patientnära vården. Så är det inte idag många gånger. För att det ska fungera behöver förändringar ske inom hälso- och sjukvården. Förslag på förändringar är; införandet av sjuksköterskesekreterare, schemalagda telefontider där anhöriga kan kontaktas, en avsatt person som tar emot alla samtal och schemalagda administrativa dagar.

Många avstår från läkemedel

Apoteket AB har gjort en undersökning som visar att var tredje person känner oro för att ta läkemedel och att många valt att inte ta sin medicin.

Ewa Fernvall, varumärkesdirektör för Apoteket, säger att det är oroväckande att så många känner oro för sina läkemedel.

Samtidigt finns misstankar om att läkemedelsindustrin påverkade WHO:s expertpanel så att svininfluensas blåstes upp och utmålades som en pandemi. För Sveriges del kostade det ungefär 1 400 miljoner.

Apoteksmonopolet har avreglerats och att det går att köpa receptfria läkemedel i vanliga affärer eller i en av flera nyöppnade privata apotek.

Socialministerna anser att avregleringen är bra då vi har ätit på tok för lite läkemedel tidigare.

En orsak till den tveksamma inställningen till läkemedel är att läkemedel har klassats ned till vilken vara som helst. Om man då ser läkemedel som vilken vara som helst är det lättare att välja att avstå från läkemedel för på så sätt sparar man ju även in pengar!

Om man inte kan lita på WHO, hur ska man då kunna lita på förskrivare?

Det jag skulle vilja veta i denna undersökning är åldersspannet på de utfrågade. Jag undrar även vilken typ av läkemedel det var som man avstod ifrån. Avstod man från alla läkemedel på receptet eller bara en eller två. Om man avstod från några av de receptbelagda läkemedlen, hur gjorde man i så fall urvalet?

Vilka krämpor sökte dessa personer för? Vilken diagnos ställde läkaren och vilken information gavs om behovet att använda läkemedlet. Även distrikssjuksköterskor har förskrivningsrätt, var några av läkemedlen utskrivna av andra än läkare?

Den viktigaste frågan är hur de utfrågade upplevde besöket hos den läkare som skrev receptet och hur upplevelsen påverkade beslutet att inte hämta ut sina läkemedel.

Det är så många gånger jag läser påståenden utan att det verkar finnas en ordentlig analys av resultatet. Många gånger verkar det även som att det saknas en ordentlig analys av varför man ställer en viss fråga och vad vill man uppnå? Är syftet att få fler att köpa läkemedel eller är syftet att införa förbättringsåtgärder för patienten?

Replik på debattinlägg

Marie Morell (M) landstingsstyrelsen i Östergötland skrev ett debattinlägg i Folbladet 100811. Mitt (opublicerade) svar är;

Marie Morell (M), landstingsråd, skriver i Folkbladet om det återupprättade Vrinnevisjukhuset. Hon skriver även att alliansen har arbetat hårt för att korta ner väntetiderna, mycket tack vare ”kömiljarden”. Hon avslutar debattinlägget med att säga att vårdens personal vet bättre hur vården bäst utformas och att alliansen vet bättre än (S), (V) och (MP) som vill höja skatten.

Alliansen ser gärna ”kömiljarden” som bidragande orsak till att köerna har minskat. Flera landsting har löst problemet genom att man inrättat en ”frivillig” kö. De som har ställt sig i den frivilliga kön är de som vill ha vård på ett visst sjukhus men inte krävt att få vård på annat sjukhus när tiden för vårdgarantin gått ut. De människor som står i denna kö räknas inte in när man summerar vårdköer. Hur många står i denna ”frivilliga” kö i Östergötland?

I Östergötland finns även många andra ofrivilliga köer som alliansen pratar tyst om. Det är läkaren på akuten som köar i telefon för att få en sängplats till patienter, det är journaler som köar för att få bli utskrivna av den stressade vårdadministratören, det är sjuksköterskor som köar för att få jobb i Norge. Det här är några exempel på köer som vi behöver lägga mer resurser på för att minska.

Det finns även sjukdomstillstånd som står i kö för att över huvud taget bli uppmärksammade. Jag tänker bland annat på den ökade psykiska ohälsan. Vi vet idag att fler och fler drabbas av psykisk ohälsa men att resurserna saknas. I kön för att få mer resurser står även missbruks- och beroendevården. Samtidigt som våra äldre köar för att få vad de behöver, nämligen ett anpassat mottagande på våra sjukhus.

Det hälsofrämjande synsättet har även det köat länge nog för att få ta plats i den moderna hälso- och sjukvården. Det effektivaste sättet att arbeta bort köer är att satsa på en ökad folkhälsa för samtliga personer i Östergötland. En friskare befolkning innebär att man kan ge mer resurser till de personer som verkligen behöver vård.

Menar vi allvar med att minska alla köer i vården behöver mer resurser tillföras, mer resurser i form av en höjd skatt. Frågar man människor på våra gator och torg är det flesta överens om att de kan tänka sig en höjd skatt för att förbättra vården. För 50 öre kan vi östgötar vara med och utveckla och förbättra vården och minska alla köer. Med mer resurser kan vi östgötar vara med och investera i folkhälsan, en investering i en friskare och bättre framtid.

Margareta Fransson (MP)
kandidat till landstingsfullmäktige

Man får det man mäter

Alliansens hälso- och sjukvårdspolitik har mest fokuserat på tillgänglighet i tid. "Vårdköerna har kortats, mycket tack vare kömiljarden". "Patienter får äntligen träffa en läkare, mycket tack vare etableringen av nya vårdcentraler". Denna retorik har upprepats så många gånger att många nu ser det som ett faktum som inte går att förneka.

Alliansen har gjort det väldigt lätt för sig för då de bara har fokuserat på den tidsmässiga tillgängligheten. De kan, med sanna eller fingerade siffror, visa på minskade köer och tätare läkarbesök. De har gjort det lätt för sig att slå sig för bröstet och yvas över en "lyckad" hälso- och sjukvårdspolitik. Man får det man mäter och se vad bra vi har varit.

I den lyckade vårdpolitiken får man även det man inte mäter. Exempel är hög arbetsbelastning, överfulla akutkliniker, fler svenska sjuksköterskor på sjukhus i Norge, ojämlik vård, minskad geografisk tillgänglighet och gräddfiler. Summan av det hela är att de negativa effekterna av alliansens politik är större än de positiva effekterna. Alltså har de fört en misslyckad hälso- och sjukvårdspolitik.

Vi måste börja att mäta både hårda och mjuka områden om vi över huvud taget ska behålla en hög standard i vården, om alla ska få en vård på lika vilkor och om all vårdpersonal ska trivas. Då alliansen inte ser till helheten måste vi väljare göra det och rösta för en helhetssyn på vården.

"Hej!
Jag heter Filippa Reinfeldt och är talesperson för Moderaterna i sjukvårdsfrågor. En viktig fråga för mig är att alla människor ska få känna sig trygga. Trygghet kan handla om att man känner sig lugn och trygg i skolan, på jobbet eller på väg hem sent en kväll. Men trygghet kan också vara att veta att du inte blir allvarligt sjuk av den mat du äter".

Texten är från McDonalds brickunderlägg i Stockholm. Detta är Filippa Reinfeldt sätt att göra reklam för moderaterna och sig själv som talesperson för matallergifrågor. Filippa har certifierat McDonalds som den första restaurangkedjan som får Astma- och allergiförbundets tryggare -mat certifiering. Certifieringen går ut på att man skriver exakt på baksidan av kvittot vad maten innehåller och att personalen är utbildad i allergifrågor.

På frågan hur astma- och allergiförbundet kan garantera, att gästerna inte får allergiska reaktioner, efter att de är certifierade skriver de följande på deras hemsida: "vi utfärdar inga sådana garantier. Certifieringen innebär att restaurangen har ett robust och pålitligt system för att så långt det är möjligt undvika att gäster drabbas av allergiska reaktioner. Ansvaret för detta delas av restaurangen och gästen. Restaurangen visar med certifieringen att den tar sin del av ansvaret".

McDonalds mat är rik på fett, socker och salt och fattig på fibrer, vitaminer och mineraler. Denna typ av kost orsakar sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet också att fetma bland barn och ungdomar ökar.

Claude Marcus, chef för Rikscentrum för Barnfetma på Karolinska universitetssjukhuset, möter ofta barn som har förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar eller insulinresistens.Studier visar att 15-30% av barnen i Svergie är överviktiga eller feta idag. En del av orsaken är stillasittande. En annan del är den felaktiga kosten.

Även om personalen är utbildad i frågor om matallergi på McDonalds och även om innehållet skrivs ut exakt på deras kvitton är den mat de serverar en fara för barns hälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatsresturang. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en mat som utsätter barn för ohälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatskedja som har menyer som vänder sig till barn.

Sätt inte fotboja på eleven.

Varför skolkar elever? Det finns en mängd olika orsaker till att elever väljer att skolka. Man kan passa på när det är en vikarierande lärare, vara utsatt för grupptryck eller känna sig orkeslös på grund av en ohållbar situation i hemmet.

Folkpartiets Jan Björklund vill att skolk skrivs in i betyget. Det är ytterligare ett sätt att skuldbelägga individen, en attityd som har genomsyrat alliansens politik sedan länge. Genom att skuldbelägga individen vill man samtidigt ta bort ansvaret från samhället. Skuldbeläggandet på individen riskerar att följa med resten av livet som en fotboja.

Det jag vill se mer av i dagens skola är en satsning på flera pegagoger i skolan och att eleverna får en individanpassad pedagogik. Undervisningen som den är idag bygger på gamla vanor och tar liten hänsyn till barn med speciella behov. Speciella behov i form av anpassad undervisning till barn med koncentrationssvårigheter eller anpassad undervisning till högpresterande barn. Det behövs även fler vuxna individer i skolan och på skolgården.

Det viktigaste är att fråga varför eleven skolkar, inte stämpla eleven. Det viktigaste är att skolan ger en bra start i liviet och inte blir en tidig utslagsplats. För att hjälpa utsatta barn behöver skolhälsovården utökas. Vi måste bemöta den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i ett tidigt skede.

Ett tillgängligt samhälle för alla.

Personer med en funktionsnedsättning blir många gånger behandlade som annorlund för att andra människor anser att de med funktionsnedsättning inte är "normala". Crpi-teorin försöker hitta de bakomliggande svaren på detta tankesätt och bemötande.

Cripteorin innefattar alla med funktionsnedsättning, oavsett om det gäller kroppen eller hjärnan som är drabbad. Teorin säger att man ska inte dölja vem man är. Man ska inte be om att få bli accepterad utan kräva att bli accepterad.

Att kräva att bli sedd och bemött som vilken medmänniska som helt är just vad Adryan Linden gör i dagens debatt i Expressen. Det hela handlar om en önskan om att få bidra till samhället precis som andra.

Adryan Linden har rätt i att de funktionsnedsatta är en grupp som sällan får komma till tals och en grupp som det sällan tas hänsyn till.

Det är samhället som skapar och har skapat hinder och handikapp. Det är en form av diskriminering och borde finnas med i diskrimineringslagstiftningen.

I ett moderniserat Sverige är all offentlig verksamhet tillgänglig för alla.