Dagkirurgi i Finspång

I går beslutade landstingsstyrelsen att behålla dagkirurgin i Finspång. Rättare sagt så beslutade den styrande minoriteten att behålla dagkirurgin medan vi i MP tillsammans med S och V inte deltog i omröstningen.


Man kan tycka att det var ett något märkligt ställningstagande av oss i oppositionen men det har sin förklaring som jag nu ska försöka ge er.


I underlaget för beslut fanns olika scenarior, ett var att behålla dagkirurgin i Finspång och ett var att flytta dagkirurgin till Vrinnevisjukhuset. Underlaget lämnade dock många frågor obesvarade. Frågor såsom; hur är hållbarheten i detta förslag? Hur kommer situationen se ut för utvecklingen av dagkirurgin om 5, 10 respektive 15 år?, Hur ser sjukhusorganisationen ut i en framtida region? I underlaget får vi information om att en del verksamhetsföreträdare önskar att utreda kapaciteten för dagkirurgin i länet först innan beslut tas. En sådan kapacitetsanalys har inte gjorts.


Som ledamot i landstingsstyrelsen har man ett ansvar. Det är svårt att fatta ett hållbart beslut om underlaget inte ger svar på de frågor man har.


Vi yrkade därför på återremiss på förslaget för vidare utredning och komplettering av dagkirurgins utveckling. De olika förslagen behöver belysas både i ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv när det gäller ekonomi samt för- respektive nackdelar från ett verksamhets- och medborgarperspektiv. Den framtida dagkirurgiska verksamheten behöver även undersökas från ett regionperspektiv.


På grund av underlaget var det svårt att avgöra vilket av alternativen behålla: dagkirurgin i Finspång eller flytta den till Vrinnevi som är det mest hållbara ekonomiska alternativet.


Jag vill vara väldigt tydliga med att vi inte har tagit ställning till om dagkirurgin ska vara kvar eller flytta. Den enda ställning vi har tagit är att om man vill ta sitt ansvar på allvar och fatta kloka beslut för östgötar och blivande regionmedborgare behöver vi ordentliga underlag.

Vad fick vi för 20 miljoner?

Det privata vårdföretaget Capio driver sedan årsskiftet en stor del av den öppna psykatriska vården för vuxna i Linköping och Norrköping.

Den borgerliga majoriteten i landstinget, som styr tillsammans med Vrinnevilistan, ville med Capios inträde erbjuda en valfrihet för de psykiskt sjuka där det också finns privata alternativ till den landstingsdrivna vården.
Men efter fem månader visar det sig att nästan ingen av de psykiskt sjuka vill ha den nya aktören Capio som vårdgivare
Landstinget har upphandlat psykiatrisk vård från Capio för närmare 20 miljoner kronor. Men som läget är nu används inte den kapacitet som handlats upp.
Bara i Norrköping är det flera hundra patienter, varav ett 70-tal med tung diagnostik, som väljer bort det privata alternativet och i stället vill vara kvar i landstingets vård.

Texten är hämtad i sin helhet från Östnytts hemsida där man även kan se nyhetsinslaget. Gav upp att skriva en egen text efter flera försök för jag tenderade att skriva i vredesmod. Ilskan beror på att landstinget har satsat stora summor pengar på en misslyckad "valfrihet". Det här är pengar som skulle kunna ha använts till dem som verkligen behöver det, alltså patienterna istället för de privata företagen.