onsdag 29 september 2010

Den gröna staden


År 2025 beräknas mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländer, cirka 3,5 miljarder människor, leva i städer. Många människor i utvecklingsländer flyr en fattigdom på landsbyggden till en fattigdom i staden. Detta är en utmaning för stadsplanerare och beslutsfattare. Hur ska man trygga en tillgång till näringsrik mat, skapa förutsättningar till försörjning och ett hälsosamt liv i dessa städer?

När städerna expanderar bebyggs jordbruksmark. Detta leder till att produktionen av livsmedel kommer längre bort vilket gör att transportkostnaderna ökar. Ökar transportkostnaderna ökar även livsmedelspriserna.

FN:s livsmedels- jordbruksorganisation ser gröna städer som lösningen. Just begreppet görna städer är inte nytt men det handlar om att hjälpa invånare att skapa gröna områden. I deras regi har man utbildat stadsodlare, skapat skolträdgårdar och bidragit med redskap.

Att odla frukt och grönsaker i och omkring städerna ger tillgång näringsrika livsmedel till alla i staden och ett bättre hälsa.

Men är grönområden och närodlingar bara ett problem för utvecklingsländer? Cancer, nervskador, astma och allergier och ökad infektionskänslighet orsakas bland annat av luftburna gifter. Att leva i en storstad innebär att man lever i en smutsig miljö. Detta går att läsa i en rapport från Tekniska kontoret i Norrköping 1992.

En gata med träd har bara en tredjedel så mycket luftburet stoft som en gata utan träd. Det är viktigt att det finns grönområden i staden och att man hela tiden planerar in gröna områden vid nybyggande. Detta för allas hälsa.

Men det handlar även om att planera en stad som främjar fysisk aktivitet för alla åldrar. Vi kan välja att skapa goda förutsättningar eller hindra. Statens folkhälsoinstitut arbetar långsiktigt för att bebyggda miljöer ska förbättras för att stimulera ökad fysisk aktivitet.

Att tänka grönt och tänka fysisk aktivitet när man planerar sin stad är av en stor betydelse för staden invånare och en stor betydelse för invånarnas hälsa.

söndag 26 september 2010

Ändringar i det sjuka reglerna


Socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson lovade i valrörelsen att en snabb utredning skulle startas för att se över sjukförsäkringsreglerna. Efter valrörelsen får vi klart för oss att en snabb utredning innebär efter sommaren.

Cristina Husmark Pehrsson menade i slutet på förra året att "svårt sjuka personer ska inte tvinas ut på arbetsmarknaden. Vi månar om den gruppen".

Vad kommer nu hända med Cristina Husmark Pehrsson? Tar man bort henne kan man ju tillskapa de nynya moderaterna som lyssnar till fler än de som har höga löner.

Socialministerna Göran Hägglund anser att det inte duger. Socialministern säger till Aftonbladet att: "Regeringen kan självklart inte bara sitta på läktaren. Är det så att människor kommer i kläm för att reglerna är felaktigt utformade, då ska vi ändra på detta. Den som är sjuk ska självklart få ersättning, det är en självklarhet för oss. Vi vill inte göra det besvärligt för människor, de ska ha det stöd de kan få."

I början av september sa Göran Hägglund under ett torgmöte i Karlskoga att det fanns "ett korn av sanning" i de negativa rapporterna om de utförsäkrades situation. Göran Hägglund har alltså på ett par veckor gått från "ett korn av sanning" till " den som är sjuk ska självklart få ersättning".

Innebär "ett mänskligare Sverige" att "verklighetens folk" ändrar sig när det passar?

För många kommer uppvaknandet försent. De har redan blivit utförsäkrade. Vad händer med dessa personer? Fler läkarbesök för att få intyg? Fler besök på försäkringskassan? Hur många av dem kommer att få en ursäkt? Ett personligt lidande är svår att värdera i krontal men hur mycket har inte dessa regler kostat för enskilda individer?

fredag 24 september 2010

Privat försäkring: för dig som vill skita i alla andra


Med en försäkring får du behandlingar som andra kunde ha behövt före dig! De danska läkarna säger inte ordagrant vad som står i meningen innan men det är så jag läser den. Det de säger är att patienter med privat sjukförsäkring bidrar till att fler patienter opereras i onödan enligt Dagens medicin.

De personer som har en privat försäkring ställer krav på undersökningar, specialbehandlingar och operationer som egentligen inte behövs.

Organisationen Danske patienter lägger skulden på privatläkarna. De anser att många av de privatpraktiserande läkarna opererar i onödan. De menar att privatläkarna använder kapacitet som kunde ha använts till personer som har större behov.

Privata sjukförsäkringar har endast en del av svenskarna råd med. Det är inte rätt att ett fåtal ska kunna betala för sin vård och att läkare som utför vården gör operationer i onödan. Ett samhälle utan egna gräddfiler och där störst behov går först är ett bättre alternativ för att korta vårdköer. Ett samhälle med en solidariskt finansierad vård är ett bättre alternativ för att skapa en god vård. Ett samhälle där alla är lika värde är ett bättre alternativ än dagens där socioekonomiska klyftor tenderar att öka.

Orup sjöng en gång att Stockhom har blivit kallt men just nu känns det som om hela Sverige har blivit kallt.

lördag 18 september 2010

Kris på akuterna


Titeln är från en artikel i senaste Vårdfokus. Där kan man läsa att patienter kan bli kvar på akuten i 16-17 timmar för att det inte finns vårdplatser. De patienter som väntar ska tas om hand samtidigt som det kommer in nya akutfall. Personalomsättningen är hög på akuten. Sedan 2009 har 50 sjuksköterskor slutat. Exemplen är hämtade från Helsingborgs sjukhus men vi ser liknande situationer i flera städer, även i Östergötland.

Vad beror då detta på? En stor anledning är antalet besökare på akuten. Att besökarna är många beror på en ökad befolkning. Den största anledningen är människors inställning till sjukvård idag. Vi vill ha snabb vård och vård där den ges bäst.

Vad beror detta på? Att man tror att man får snabbare vård på akuten beror på att det på att det saknas läkare på många vårdcentraler. Det blir svårt att få en akut tid på vårdcentralen samma dag då tider knappt finns. Sen tror många att specialisterna arbetar på akuten, inte på vårdcentralen. Någonstans på vägen har primärvårdens uppdrag och kunskap förlorats i folk medvetande.

Köer till specilistvård kan vara en orsak. Det ses som enklare att söka till akuten än att köa för att få hjälp. Det man har gjort är att nedmontera många små akuter. För 30 år sedan fanns det mer än 100 fullvärdiga akutsjuhus, idag cirka 60. Det man inte har gjort är att tänka över hur de akutkliniker som blir kvar ska hantera ett ökat tryck. Lokalerna är de samma men besökarna är fler.

Förutom att nedmontera flera akutkliniker har man även tagit bort väldigt många vårdplatser. Många patienter ligger alldeles för länge på akuten för att det finns ingen vårdsäng på en avdelning som de kan använda.

Det vi behöver är en helhetssyn. Vi behöver fler vårdplatser, vi behöver dimensionera rätt, vi behöver besätta de tomma läkartjänsterna på våra vårdcentraler. Vi behöver även göra akutklinikerna till en attraktiv arbetsplats och det arbetet behöver starta omgående.

Mitt förslag är även att starta en informationskampanj på våra skolor och arbetsplatser. Låt personal på akuten arbeta som hälsoinformatörer i ett projekt tillsammans med landstingspolitiker under en tid i en medborgardialog.

Vi behöver även blir bättre på att sprida kunskap i egenvård och att själva bli "egenvårdsexperter". Lyft fram det hälsofrämjande budskapet. En frisk befolkning är målet. Med en friskare befolkning kan vi ge mer resurser till dem som verkligen behöver det.

För en framtidsinriktad sjukvård i ÖStergötland med hälsan i centrum - rösta grönt!

måndag 13 september 2010

Slopa taket i sjukförsäkringen


”Så påverkar valet din plånbok”. Detta är ett exempel på en rubrik med en förklarande text om hur valet kan påverka din privata ekonomi. Man har reducerat valet till vad som är bäst för dig personligen. Jag ser inte valet ur en egoistisk synvinkel. För mig är den viktigaste frågan i vilket sorts samhälle vill jag leva i. Ett egoistiskt samhälle eller ett solidariskt samhälle. Valet är enkelt, jag vill leva i ett solidariskt samhälle.

Alliansen har valt att införa ett tag i sjukförsäkringen. Detta har skapat en svår situation för många medmänniskor. Är man utstämplad och klar i deras system återstår försörjningsstöd. Försörjningsstöd betalas ut av kommunen. Kommunen har en begränsad budget. De pengar som ligger i kommunens kassa ska räcka till hela kommunens ansvarsområde. Räcker inte pengarna måste man spara. Det leder till att samtliga nämnder får besparingskrav. Oftast drabbar dessa besparingskrav vård, skola och omsorg.

Vi har idag ett samhälle som inte tar hand om sina medmänniskor. Den senaste tiden har vi fått läsa om flera människor som har beskrivit sin personliga livssituation. Taket i sjukförsäkringen har för dem bidragit till personliga katastrofer. Är det ett sådant samhälle vi vill leva i? I morgon kan det vara du eller jag som är sjuka. Skulle vi vilja ha otrygghet eller trygghet i en svår situation?

Att propagera för arbetslinjen har varit alliansens mantra. Dessutom läggs skulden på individen om man inte har fått ett jobb. Är man sjuk och inte kan återkomma till sitt jobb inom ”rimlig” tid är man inte så mycket att ha. Det viktigaste är att man kan och ska arbeta. Det alliansen har glömt bort i debatten är att föra en dialog om vad samhället ansvarar för och vad du som individ ansvarar för. Man måste även öppet redovisa vad samhället kan ha råd att betala. Sänkta skatter ger mindre pengar i statskassan vilket ger besparingar i verksamheter. Sänkta skatter ger mer pengar i din plånbok men dessa pengar kan inte betala vår gemensamma välfärd. Vill vi ha ett samhälle med ökade socioekonomiska klyftor eller vill vi leva i ett jämlikt samhälle?

Jag vill leva i ett solidarisk samhälle. Ett samhälle som tar hänsyn och lever i samklang med människor, djur och natur. Jag vill leva i ett samhälle som tänker på framtida generationer. Jag vill leva i ett samhälle som ser helheten och kan lyfta blicken och fokuset från den egna plånboken till ett större sammanhang. Jag vill leva i ett samhälle präglat av gröna värderingar.

se även Mats Johansson, Emil Broberg, Joakim Hörsing, Agneta Niklasson och Gunnar Gustavsson samt Gunvor G Eriksson.

torsdag 9 september 2010

Attityder mot psykisk ohälsa


Hjärnkoll har gjort en undersökning om allmänhetens attityder och kunskaper till psykisk ohälsa. Undersökningen visar bland annat att över 25% av allmänheten har helt eller delvis negativ inställning till personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. De negativa attityderna handlar främst om att man inte vill ha psykiatriska verksamheter i bostadsområden eller enperson med psykisk sjukdom som granne eller kollega.

Av de utfrågade anser:

- 33% av de utfrågade menar att placering av psykiatrisk verksamhet är en fara för
lokalbefolkningen.

- 25% inte att de vill arbeta med någon med psykisk störning.

- 20% att de inte vill bjuda hem någon med psykisk sjukdom.

- 70% anser att de flesta personer med psykiska problem inte får professionell hjälp
inom sjukvården.

En gång sjuk, alltid sjuk. Så är den gängse uppfattningen om personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En gång sjuk, alltid sjuk stämmer inte då man uppskattar att var fjärde person någon gång upplever psykisk ohälsa. Om nu var fjärde svensk haft psykisk ohälsa och för alltid varit sjuk så är en fjärdedel av svenskarna utdömda.

De flesta som upplever psykisk ohälsa återfår hälsa utan men. Möjligtvis några osynliga ärr i själen. Attityderna om psykisk ohälsa har i stort sett varit oförändrad sedan länge. Det var och en kan göra är att bidra till att avdramatisera psykisk ohälsa och ifrågasätta attityderna. Stå upp för din medmänniska och var en vän. Det är även viktigt att vi arbetar strategiskt och långsiktigt med den psykiska ohälsan via vårdcentralerna och på elevhälsovården.

Förutom att ifrågasätta attityderna behöver vi även fundera på vad det är för samhälle vi vill leva i. Fler och fler lider av psykisk ohälsa och fortsätter vi i samma spår som vi göra nu blir psykisk ohälsa ännu vanligare. Låt den biologiska, sociala och kulturella varelsen som vi människor är få större plats och utymme i samhället än den idag påhittade prestationsinriktade individen.

söndag 5 september 2010

Flyktingmedicin med fokus på hälsa



Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping är profilområdena trauma och migration. De arbetar med flyktingar och andra invandrare ur olika synvinklar, två av dem är salutogent perspektiv och folkhälsoperspektiv.

Vad innebär ett salutogent perspektiv? Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på vad som orsakar sjukdom. Ordet kommer från Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi i Israel. Genom att fokusera på faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa kan vi modernisera synen på svensk hälso- och sjukvård. Genom att fokusera på det friska öppnar vi vägen till en ökad folkhälsa.

Hälsokommunikatörerna pratar flera olika språk. Vinsterna är inte bara att flyktingen kan prata på sitt hemspråk utan även den kulturella igenkänningsfaktorn. Vi vet att utrikesfödda har en sämre hälsa än inrikes födda. Många lider av psykisk ohälsa. I en del kulturer ses psykisk ohälsa som något skamligt och ska helst "gömmas undan". Genom att både prata samma språk och förstå hur man tänker kan man nå fram till individen och ge den hjälp och stöd som behövs.

En annan aspekt är att flyktingar ofta går från bra matvanor till sämre kosthållning när de kommer till Sverige. Många kommer från länder där läsk, godis och snabbmat inte finns. Här är det enkelt att skaffa sig ett sockerberoende då tillgången till socker finns överallt och är billigt. Det är viktigt att man, precis som hälsokommunikatörerna arbetar, fokuserar på diskussion istället för information.

I andra kulturer är man van vid tankesättet att man kan ta antibiotika även vid lättare åkommor, till exempel förkylning. När de väl kommer till Sverige möts de av en helt annan kultur och ett annat synsätt på förskrivning av antibiotika. Utan rätt kunskap och samtal kring de olika synsätten blir det lätt att man, vilket har hänt, åker till sitt hemland för att köpa upp ett eget "hemapotek". Det är här ytterst viktigt att ge kunskap om egenvård.

På det sätt som hälsokommunikatörerna arbetar, det vill säga genom fokusering på samtal istället för information, ökar individers insikt och kunskap om egenvård och ett hälsosammare livsstil. Målet är att titta på faktorer som bidrar till hälsa samt hur man bibehåller hälsa. Detta är det synsätt som vi i Miljöpartiet vill ska vara fokus i hela hälso- och sjukvården.

torsdag 2 september 2010

Folkhälsa för alla



Det bästa sättet att minska vårdköer är en friskare befolkning. Det ger också möjlighet att lägga mer resurser till de som verkligen behöver det.

För vårdcentralerna gäller att ju fler besök, desto mer pengar. Ska man arbeta med förebyggande vård måste det finnas tid. Det tar tid att samtala om livsstilsfrågor och ge människor råd och kunskap hur man kan förändra sig och sina levnadsvanor för att leva hälsosammare.

Det måste även ta tid då hela processen bygger på ett förtroende mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient.

Det som premieras för vårdcentralerna idag är besök. Ju fler besök, desto mer pengar. Man tjänar mer på många korta besök. I längden säger man även att man inte premierar folkhälsa.

Vårdcentralernas upptagningsområden är stora med medborgare i alla åldrar och med olika bakgrund, nationaliteter, språk, läs- och skrivkunskaper.

I höst kommer Socialstyrelsen ut med riktlinjer för bättre folkhälsa. Med mycket grönt i regering, landsting och kommuner kan vi tillsammans arbeta för en friskare befolkning.

onsdag 1 september 2010

Har samhället något ansvar för din hälsa?


Folkhälsa uppnås genom att kombinera individens behov och att samhället tar ansvar. I dag är individens behov fokuserat på valfrihet och integritet. Att vilja arbeta, vilja välja och vilja integritet är det som anses som det "normala". Genom att "välja rätt" skapar man även ett hälsosamt liv.

När ska fler våga erkänna samhällets ansvar som en bidragande orsak till ohälsa och vilket anvar samhället har för att främja hälsa?

Fortsätter den politiska inriktningen som den är idag kommer fler att vara i behov av vård. Flera kommer att drabbas av psykisk ohälsa, övervikt eller diabetes.

Det flesta partier pratar om folkhälsa som ett självklart mål. Problemen ligger i de olika vägval som de politiska partierna har val. Alliansen har valt att sätta ett tak för sjukförsäkringen och försöka "glömma bort" att det finns andra familjekonstellationer än den så kallade kärnfamiljen. Detta är två exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa. Alliansen har även ensidigt fokuserat på tillgänglighet i tid i sitt mål att korta vårdköerna. De har helt förbisett geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Detta är ett annat exempel på vägväl som INTE främjar folkhälsa.Alliansen kämpar för att gynna transporter och biltrafik som kommer att påverka klimatet. Detta är också ett exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa.

Ska man nå folkhälsa måste man dels stödja och hjälpa individer. Det ska vara lätt att göra rätt. Folkhälsa nås även genom att man först erkänner att samhället bidrar till ohälsa. Därefter måste man se folkhälsa ur ett helhetsperpsektiv, I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan för större eller mindre grupper. Genom att även se och ta samhällets ansvar kan vi alla leva i ett friskare Sverige. Det innebär även att vi kan lägga mer resurser på de som verkligen behöver det.