Kris på akuterna

Titeln är från en artikel i senaste Vårdfokus. Där kan man läsa att patienter kan bli kvar på akuten i 16-17 timmar för att det inte finns vårdplatser. De patienter som väntar ska tas om hand samtidigt som det kommer in nya akutfall. Personalomsättningen är hög på akuten. Sedan 2009 har 50 sjuksköterskor slutat. Exemplen är hämtade från Helsingborgs sjukhus men vi ser liknande situationer i flera städer, även i Östergötland.

Vad beror då detta på? En stor anledning är antalet besökare på akuten. Att besökarna är många beror på en ökad befolkning. Den största anledningen är människors inställning till sjukvård idag. Vi vill ha snabb vård och vård där den ges bäst.

Vad beror detta på? Att man tror att man får snabbare vård på akuten beror på att det på att det saknas läkare på många vårdcentraler. Det blir svårt att få en akut tid på vårdcentralen samma dag då tider knappt finns. Sen tror många att specialisterna arbetar på akuten, inte på vårdcentralen. Någonstans på vägen har primärvårdens uppdrag och kunskap förlorats i folk medvetande.

Köer till specilistvård kan vara en orsak. Det ses som enklare att söka till akuten än att köa för att få hjälp. Det man har gjort är att nedmontera många små akuter. För 30 år sedan fanns det mer än 100 fullvärdiga akutsjuhus, idag cirka 60. Det man inte har gjort är att tänka över hur de akutkliniker som blir kvar ska hantera ett ökat tryck. Lokalerna är de samma men besökarna är fler.

Förutom att nedmontera flera akutkliniker har man även tagit bort väldigt många vårdplatser. Många patienter ligger alldeles för länge på akuten för att det finns ingen vårdsäng på en avdelning som de kan använda.

Det vi behöver är en helhetssyn. Vi behöver fler vårdplatser, vi behöver dimensionera rätt, vi behöver besätta de tomma läkartjänsterna på våra vårdcentraler. Vi behöver även göra akutklinikerna till en attraktiv arbetsplats och det arbetet behöver starta omgående.

Mitt förslag är även att starta en informationskampanj på våra skolor och arbetsplatser. Låt personal på akuten arbeta som hälsoinformatörer i ett projekt tillsammans med landstingspolitiker under en tid i en medborgardialog.

Vi behöver även blir bättre på att sprida kunskap i egenvård och att själva bli "egenvårdsexperter". Lyft fram det hälsofrämjande budskapet. En frisk befolkning är målet. Med en friskare befolkning kan vi ge mer resurser till dem som verkligen behöver det.

För en framtidsinriktad sjukvård i ÖStergötland med hälsan i centrum - rösta grönt!

Husbilen löser problem med överbeläggningar!

Kaos på Sahlgrenska, vården pressas under sommaren, fulla avdelningar drabbar akuten och kaos på Centralsjukhuset är ett urval att rubriker från sjukhus runt om i sommarSverige.

Bakgrunden till problemet är delvis att det är för många som söker akut vård på sjukhusens akutmottagningar istället för på vårdcentralen. Att man istället söker sig till akutmottagningen beror på att man får "bra" vård på sjukhus och det är "svårt att komma fram" till vårdcentralen som" ändå inte har några tider".

I Kalmar räknar man upp besvärliga men lättare åkommor, t ex ont i foten, fästingar, urinvägsinfektioner och ont i nacken som besvär patienter söker akutvård för.

Experter på dessa besvärliga men lättare åkommor arbetar på vårdcentralen. Experter på hjärtinfarkt och trauma arbetar på akuten. Varför söka vård på annat ställe än där expertisen finns? Varför ta resurser från mer akut sjuka?

En lösning kan vara en "armé" av husbilar utanför akutvårdsklinikerna, framför allt sommartid. Utrusta husbilarna med grundläggande utrustning för att ta hand om lättare åkommor. Om det finns ambulans-EKG borde det även kunna finnas husbils-EKG.

Utrusta även med läkare, sjuksköterska, undersköterska och laboratiorieassistent samt sekreterare. Detta vore ett perfekt sommarjobb för de som vidareutbildar sig till distriktssjuksköterska.

I utrustningen kan även enklare läkemedel ingå som värktabletter, lokalbedövning, kortison och vätskeersättning.

En komplex värld är i behov av kreaktiva lösningar!

Akuten i Norrköping synas

I Norrköpings Tidningar berättas att akutkliniken kommer att synas av Arbetsmiljöverket. Detta sedan Vårdförbundet skickat en skrivelse till Arbetsmiljöverket där personal riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den tunga arbetsbelastningen. I skrivelsen nämns även andra brister som underbemanning, bristande planering och svag kommunikation med ledningen.

Det är många som är drabbade i denna situation. Personalen går på knäna och kan inte springa fortare. Patienterna får vänta länge i kön och anser att de inte får den snabba vård de behöver eller vill ha. Sjukvården får ett negativt omdöme från två håll, både internt och externt. Ett negativt omdöme som det kan ta år att tvätta bort.

Det finns flera orsaker till situationen på akuten i Norrköping. En orsak som omnämns i artikeln är att 67% av akutens patienter inte har haft kontakt med sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen. Den "vanliga" vägen är att ringa sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen för att dessa instanser sedan ska avgöra om det räcker med egenvård eller om det behövs akut vård. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att ge medborgarna information om hur och varför man söker vård.

En annan orsak är att många idag anser sig inte ha fått god och/eller rätt vård om de har varit någon annanstans än på just akuten. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att faktiskt informera om sin egen verksamhet.

En tredje orsak är brister i informationen om egenvård och hur man förebygger sjukdom och olika åkommor. Här finns en pedagogisk utmaning för landstinget att sprida information om egenvård och förebyggande vård samt friskvård.