Tillgänglighet för alla?

En förutsättning för vård på lika villkor är att alla ska ha råd med vård. Det innebär att avgifterna i vården ska vara så låga som möjligt. Höga avgifter innebär att lågavlönade inte har råd att betala för vården. Det medför att man hellre avstår från vård trots att man, som låginkomsttagare, har större vårdbehov än höginkomsttagare.

Det har talats för lite om den ekonomiska tillgängligheten i debatter och politiska beslut i hälso- och sjukvården. I och för sig har ordet tillgänglighet ofta används men bara när det gäller väntetid. Alliansen har valt att fokusera på långa vårdköer och lösningen är en privatisering av vården med fri etableringsrätt. Det har resulterat till att många nya vårdcentraler har öppnats. Sedan har man slagit sig för bröstet och visat på siffror hur tillgängligheten har ökat genom att fler träffar läkare. Det man talar tyst om är att de nya vårdcentralerna har öppnats i södra Sverige, i större städer och i städernas centrum.

Den geografiska tillgängligheten har försämrats för de personer som bor i ytterområden och på landsbygden tack vare privatiseringar och fri etablering. Denna form att tillgänglighet, det vill säga geografisk tillgänglighet, nämner inte alliansen över huvud taget.

I Stockholm har Filippa Reinfeldt valt att premiera läkarbesök. Ju fler besök hos läkare desto mer pengar till vårdcentralen. Vad blir resultatet av en sådan politik? Resultatet blir att man ser till att boka så många läkarbesök som möjligt och gärna lätta åkommor. Det är bättre med tre onda halsar på en timme än en multisjuk person på en timme. Sjuksköterskemottagning behövs inte längre för den mottagningen genererar inte lika mycket inkomster.

Till sist handlar det om formell tillgänglighet. Medborgare har en relativt god formell tillgänglighet till svensk hälso- och sjukvård men inte de medmänniskor som lever mitt ibland oss. Jag syftar på de medmänniksor som illegalt befinner sig i vårt land och endast har rätt till akut vård.

Tillgänglighet i hälso- och sjukvården är mer än bara tidsaspekten. Det handlar även om geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Det är inte förrän man insett att tillgänglighet består av fler aspekter som man kan börja vägen mot en jämlik vård på lika villkor.

Husbilen löser problem med överbeläggningar!

Kaos på Sahlgrenska, vården pressas under sommaren, fulla avdelningar drabbar akuten och kaos på Centralsjukhuset är ett urval att rubriker från sjukhus runt om i sommarSverige.

Bakgrunden till problemet är delvis att det är för många som söker akut vård på sjukhusens akutmottagningar istället för på vårdcentralen. Att man istället söker sig till akutmottagningen beror på att man får "bra" vård på sjukhus och det är "svårt att komma fram" till vårdcentralen som" ändå inte har några tider".

I Kalmar räknar man upp besvärliga men lättare åkommor, t ex ont i foten, fästingar, urinvägsinfektioner och ont i nacken som besvär patienter söker akutvård för.

Experter på dessa besvärliga men lättare åkommor arbetar på vårdcentralen. Experter på hjärtinfarkt och trauma arbetar på akuten. Varför söka vård på annat ställe än där expertisen finns? Varför ta resurser från mer akut sjuka?

En lösning kan vara en "armé" av husbilar utanför akutvårdsklinikerna, framför allt sommartid. Utrusta husbilarna med grundläggande utrustning för att ta hand om lättare åkommor. Om det finns ambulans-EKG borde det även kunna finnas husbils-EKG.

Utrusta även med läkare, sjuksköterska, undersköterska och laboratiorieassistent samt sekreterare. Detta vore ett perfekt sommarjobb för de som vidareutbildar sig till distriktssjuksköterska.

I utrustningen kan även enklare läkemedel ingå som värktabletter, lokalbedövning, kortison och vätskeersättning.

En komplex värld är i behov av kreaktiva lösningar!

Konsten att prioritera rätt

Så här har Göran Hägglund valt att beskriva sin tänkta politik som socialminister på regeringens hemsida: "Ett av mina viktigaste mål är att förbättra tillgängligheten i vården ... ofta är det en väldigt lång process innan man kommer dit. Jag vill korta vårdköerna och ta bort hinder så att vi kan få fler aktörer inom vård- och omsorgssektorn. Med fler aktörer ökar patienternas valfrihet och möjlighet att jämföra kvaliteten i vården. Patienterna - inte systemen - ska vara i centrum för den svenska sjukvården."

För att tydligt visa, Göran Hägglund, att du menar allvar med att förbättra tillgängligheten borde du närvara på politikerdebatten under Pride. Du säger att din frånvaro beror på ett späckat schema fast det hela handlar om prioriteringar och, i ditt fall, om en bortprioritering. Vad kan just nu vara viktigare?

”en väldigt lång process” För en medmänniska som har fötts i fel kropp är det en väntetid på minst två år för att få hjälp med könskorrigering. Många har även väntat sedan 1972 på att slippa tvångssterilisering för att få ett nytt juridisk kön. Att minska behandling, utredning och uppföljning för individer som önskar könskorrigering skulle innebära två års mindre psykiskt lidande. Att ändra lagen om könstillhörighet är att leva i ett moderniserat Sverige. Skulle du, Göran Hägglund, fortsätta som socialminister kommer "en väldigt lång process" bli en extremt lång process för många personer.

”...patienterna – inte systemen – ska vara centrum för den svenska sjukvården.” Göran Hägglund, systemen, eller i detta fall, trossystemen ska inte stå i centrum i den svenska hälso-och sjukvårdspolitiken. Det är dags att gå från ord till handling nu!

Nedvärdering av chefsskapet i vården?

Blekinge läkarförening anser att det behövs fler läkare som chefer för att vården ska fungera bra.

Detta är en åsikt läkarföreningen i Blekinge delar med många andra läkare. De argument som oftast används är att man inte kan ha det medicinska ansvaret om man inte är läkare samt att en icke-läkare inte kan fatta beslut i en verksamhet som är så komplex som sjukvården.

I Socialstyrelsens allmäna råd om yrkesrollen kan vi läsa att; "till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt, att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver, att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser m.m."

Socialstyrelsen rekommenderar att verksamhetschefen ska ha ledaregenskaper, t ex organisationsförmåga. Den enda gången som läkarlegitimation är ett krav är inom psykiatrin och det beror på lagen om tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.

Många chefer som är läkare har även en viss klinisk verksamhet kvar. Som läkare anser man att läkaryrket är så komplicerat att man måste fortsätta att ta emot patienter eller utföra operationer. Det innebär att man är läkare 50% och chef 50%. Läkarförbundet skriver att; "om chefsuppdraget så tillåter är det positivt att chefen behåller viss klinisk verksamhet, forskning eller undervisning. Detta kan även underlätta en återgång till kliniskt arbete efter avslutat chefsuppdrag." Denna text påvisar att man egentligen ser chefsskapet som ett uppdrag man besitter under en viss tid och att man är, har varit och alltid kommer att vara läkare i första hand.

Om chefen ska vara läkare eller inte är inte den viktigaste frågan. Den viktigste frågan är hur man kan anse att man kan vara chef till 50%. Hur kan man hinna med att fullgöra till ansvar som chef på halvtid? Beror en del av hälso- och sjukvårdens problem på att många verksamheter endast har chefer anställda på halvtid? Är inte det att nedvärdera chefsskapet?

Löpsedlar och reklam i tidningen för läkemedel

Idag basunerar Aftonbladet ut på sin löpsedel var man kan hitta de billigaste läkemedlen. I tidningen står det att det billigaste läkemedlen inte säljs på apoteken utan i en större nämnd matvarukedja.

I artikeln står det "under första kvartalet 2010 köpte svenskarna medicin för 119,3 miljoner kronor utanför apoteken. Bortsett från nikotinläkemedel är det smärtstillande och näsdroppar som säljer allra bäst. Största andelen utanför apoteken, 97 procent, säljs på varuhus och bensinstationer". Därefter får man reda på var man kan köpa de nio vanligaste läkemedlen till bäst pris.

Apoteket hamnade i mitten av skalan, dyrast blev ett privatägt apotek. Får känslan av att artikeln mer handlar om reklam för läkemedel i både text som löpsedel. Håkan Bengtsson, medicinjournalist, har tidigare kritiserat tidningarnas löpsedlar som textreklam för läkemedel. Håkan Bengtsson önskar att även löpsedlar ska få en byline och namngiven upphovsman med bild och kontaktuppgifter för att löpsedelsmakarna ska arbeta enligt samma praxis som reportrar.

En bild i artikeln visar vilka läkemedel som ingår i pristestet och det är, bland andra, värktabletter och näsdroppar. Att en livsmedelskedja har de billigaste läkemedlen och helt saknar kompetent personal som kan ge farmaceutisk rådgivning nämns inte i artikeln. I artikeln nämns inte heller att man kan bli beroende av både värktabletter och näsdroppar.

Att man kan köpa "ofarliga" läkemedel i en matvarukedja utan professionell rådgivning ökar risken för en överkonsumtion och ett beroende av vissa läkemedel. Ett beroende som sedan hälso- och sjukvården får lägga resurser på att bota istället för att investera i en ökad folkhälsa. Retoriken ”bättre tillgänglighet och lägre priser” innebär oftast en fördyring för samhället.

Livsfarlig retorik

"De vill också att alla patienter ska ha ett vårdkonto där man till exempel ska kunna läsa sina egna journaler". Det är kristdemokraterna som gör detta uttalande i Uppsala.

Ett vårdkonto där man till exempel ska kunna läsa sin journaler. Om man nu "till exempel" kan läsa sina journaler i ett vårdkonto vad kan det "till exempel" mer innebära för patienten?

"Vårdkonton har därför kommit att definieras som en kombination av en sjukvårdsförsäkring med hög självrisk och ett konto där personliga medel förräntas. Tanken är att en sådan kombination både ger ett fullgott skydd vid katastrofala sjukdomstillstånd och håller kostnaderna nere vid mindre allvarliga åkommor". Så säger Henrik Jordahl, nationalekonom och forskare på Uppsala Universitet.

Vidare säger Henrik Jordahl att; "en annan nackdel är att sjukvårdskonsumtionen blir mer ojämnt fördelad med vårdkonton än i system med kraftigt subventionerade patientavgifter. Den ökade ojämlikheten ska dock inte överdrivas. Behovet av sjukvård är mycket mindre ojämnt fördelat över livet än över enskilda år, och dessutom kan fattiga människor med stora vårdbehov ges tillgång till kompletterande försäkringar".

Ett vårdkonto kan "till exempel" innebära en privat försäkring. En privat försäkring som skyddar de redan resursstarka och struntar blankt i de resurssvaga grupperna. Det är viktigt att alla som står för en jämlik vård på lika villkor ser bakom retoriken och har kunskap om vad ett vårdkonto egentligen innebär. Att dölja innehållet i ordet vårdkonto och tona ner det till något "ofarligt" är en livsfarlig retorik.

Avgifter på ambulanstransporter

I Östergötalnd idag får man betala en avgift på 150 kronor om man åker ambulans om transporten bedöms som inte så akut och att man hade kunnat åkt taxi eller fått skjuts. Syftet med avgiften är att minska och få bort "okynnesåkandet". Anita Mohall, medicinskt ansvarig läkare för ambulanstransporter, ser ingen minskning av okynnesåkandet men en ökning av klagomålen.

Att ta beltalt för mindre akuta ambulanstransporter är en rimlig politisk åtgärd om man som beslutsfattare saknar kunskaper om ekonomisk tillgänglighet och vård på lika villkor. Beslutsfattare som tror att ökade vårdavgifter minskar ett överutnyttjande av vården inser inte att det är resursstarka grupper som har ett högre vårdutnyttjande.

De resursstarka grupperna påverkas inte heller av ökade avgifter då den summan som ska betalas endast är en marginell kostnad från deras synvinkel.

Det finns även en risk att man som låginkomsttagare avstår från att söka vård för att man inte kan betala "onödiga utgifter". Att avstå från vård på ekonomiska grunder strider mot Hälso- och sjukvårdens portalparagraf; 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.


Avgiften för ambulanstransporter måste tas bort och frågor som ekonomisk tillgänglighet och vård på lika villkor måste ges ett större utrymme i landstingspolitiken.

Saknas en tydlig ideologi för hälso- och sjukvården hos Miljöparitet?

En del anser att Miljöpartiet saknar en ideologi för hälso- och sjukvården. Jag är övertygad om att årets valrörelse och debatter kommer att bidra till en ökad insikt i Miljöpartiets hälso- och sjukvårdspolitik och vikten av att investera i framtiden med satsning på ökad folkhälsa.

Vi utgår från ett långsiktigt hållbart samhälle, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan, allt från anläggning av grönområden i staden till syn på trygghetssystem. Miljöpartiet ser alltså inte hälso- och sjukvården som en isolerad enhet utan i ett större sammanhang där alla delar påverkar och påverkas av varandra.

Det smartaste valet är att investera i framtiden. Under de föregående 4 åren har det mest handlat om att låna pengar av framtiden för att betala idag. Det har satsats för lite pengar på att förhindra sjukdomar, för mycket pengar på att behandla sjukdomar. Vi är medvetna om att alla sjukdomstillstånd inte går att förhindra. Vi är också medvetna om att många sjukdomar går att förebygga genom en satsning på folkhälsa och ett aktiv folkhälsoarbete. Att investera i framtiden för en ökad folkhälsa tjänar både du och samhället på.

Hur kan man arbeta för en ökad hälsa för medborgarna i Östergötland? Utjämna skillnaderna i ohälsotalet i regionen är ett viktigt steg. Idag finns det skillnader i hälsa mellan länsdelarna. Det finns även skillnader mellan städerna men även mellan landsbygd och stad. Det finns skillnader när det gäller sjukdomsgrupper. Ett belysande exempel är den ökande psykiska ohälsan. Det innebär att vi behöver satsa på en utbyggd skolhälsovård för att möta ohälsan tidigt, utöka primärvårdens insatser för att behandla psykisk ohälsa samt utöka specialistsjukvården inom psykiatri. Vi blir allt äldre och många lider av flera sjukdomar. Vi behöver ett anpassat mottagande på akuten för våra äldre och multisjuka. En anpassning inte bara i mottagandet på sjukhusen utan även efter individens behov. Vi behöver även satsa på bra mat i skolor och äldreboenden. Maten ska vara hemlagad med närproducerade produkter. God och näringsriktig kost är en förutsättning för hälsa. Att ha en bredare syn på behandlingsmetoder innebär en modernisering av hälso- och sjukvården. Genom t ex fysisk aktivitet på recept visar vi att läkemedel inte alltid är lösningen för ökad hälsa.

Vill du vara med att investera i framtiden? Vill du var med och bidra till en ökad folkhälsa i Östergötland? Lägg din röst på Miljöpartiet om du vill vara med.

Straffa lagförbrytare!

Är medveten om att hårdare straff för de som begår lagbrott inte är lösningen men i vissa fall känns det okey att göra undantag. Är beredd att göra undantag för de som bryter mot Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf; 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Vi har nu en hälso- och sjukvårdpolitik som premierar kommersiella intressen framför vård på lika villkor. För de privata aktörerna är målet alltid vinst och vinsten som mål är överordnat målet god hälsa och vård på lika villkor.

Vi har nu en hälso- och sjukvårdspolitik som anser att etableringsfrihet är av godo. De nya vårdcentralerna anläggs i områden med bättre socioekonomisk status och mindre vårdbehov. Det leder till att områden med sämre socioekonomisk status och större vårdbehov får minskade resurser. Etableringsfriheten ger vård på olika villkor och är snarare av ondo.

Vi har nu en hälso- och sjukvårdspolitik som betalar ersättning efter mottagna besök hos läkare. Man väljer hellre "lätta" patienter då multisjuka tar för lång tid och inte genererar så mycket pengar.

Det är lätt att sälja ut offentligt driven vård men väldigt svårt att med politiska beslut omvandla privat drift till offentlig.

Vi måste få en majoritet i riksdag och regering som inser att det snart är försent att ge en god vård på lika villkor om vi fortsätter som det ser ut idag.

Tydligt ledarskap i vården

Norrköpings Tidningar skriver åter om arbetsmiljön på akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I slutet av juni anmäldes akutkliniken till Arbetsmiljöverket av sjuksköterskor. Arbetsmiljöverket hotade med ett vite om man inte vidtog åtgärder. De åtgärder som nu tas till är ett tydligt ledarskap och närvarande ledarskap på så sätt att man vet vet som kan nås när.

Har många gånger funderat på just kombinationen sjuksköterska och ledarskap. Som sjuksköterska är du arbetsledare och ska planera och genomföra vården. I utbildningen pratas det väldigt lite om ledarskap och ledarskapsteorier. Man går från att vara student en dag till att helt plötsligt leda en grupp utan att ha så mycket kött på benen.

Det bästa vore en utbildning med flera block om ledarskap, gruppsykologi och reflektion över sitt ledarskap på praktikplatser.

I senaste numret av Omvårdnadsmagasinet berättar Elisabeth Carlson om bristen på tid till reflektion för handledare till sjuksköterskestudenter. Man är mest fokuserad på att se till att studenten får vara med på praktiska övningar. Tänk vad bra det hade varit om man, som student, fått lära sig ledarskap på utbildningen, fått chans att pröva sig fram på sin praktikplats och sedan utvärderat sitt ledarskap med sin handledare. Sjuksköterskan som arbetsledare får idag ett alldeles för litet utrymme och är en resurs som idag kastas bort.

Det som istället betonas under utbildningen är sjuksköterskans roll som spindeln i nätet. Det känns fortfarande som om man ska vara en Florence Nightingale. Vad innebär egentligen att vara "spindeln i nätet"? Det är att nedgradera sjuksköterskans kompetens att hela tiden betona den samordnande funktionen. Det finns en viss samordnande funktion som sjuksköterska men man är mer arbetsledare.

Det är hög tid att modernisera utbildningen för sjuksköterskor och satsa mer tid och resurser i utbildningen och på praktikplatserna för sjuksköterskans arbetsledande roll. Det skapar även en grund för goda ledare i vården.

Medborgardialog, en bortglömd resurs?

Landstingspolitik är en komplex sammansättning av flera frågor. Frågor som berör allt från personalpolitik till kollektivtrafik och sjukvård. Glappet mellan landstingspolitiken och medborgarnas åsikter om landstinget gör rätt saker till rätt pris behöver minska. Medborgaredialoger lever i skymundan många gånger när man fattar politiska beslut och är en ovärderlig resurs som får för lite uppmärksamhet.

Medborgardialogen ger svar på frågor som hur fungerar vår organisation idag och vad behöver vi utveckla?

Som politiker bör man fråga sig vilka frågor som passar för dialog men även vilka frågor som inte passar samt varför. Ska medborgarna ha inflytande i en fråga från start till mål eller är medborgardialogen, i en specifik fråga, ett verktyg av flera för beslutsunderlag?

En viktig roll för landstinget är brukardialogen som skapar möjligheter för flera grupper som ibland har svårt att komma till tals i samhället. Det kan t ex vara undomar som har erfarenheter av att växa upp med missbrukande föräldrar. Genom dialogen får de styrande insikt i olika gruppers behov för att fatta beslut som leder till ökat välbefinnande. Det ligger sedan en utmaning i att föra ut informationen till alla medborgare hur, med dialogen som bas, politikerna har fattat beslut.

Förutom att vara en kunskapsresurs och underlag för beslut bidrar medborgar- och brukardialoger till att öka delaktighet och inflytande. Just delaktighet och inflytande är Folkhälsoinstitutets målområde 1 för att främja en ökad folkhälsa.

Ett systematiskt arbete med medborgar- och brukardialoger ger vinster i form av; ökat inflytande, bra kunskapsunderlag, legitimitet för de fördtroendevalda och kvalitetslyft i de politiska besluten.

Öka det systematiska medborgardialogarbetet för en bättre politik.

SVBK existerar ännu

SVBK är en förkortning som står för sveda, värk och brännkärring. Förr skrevs ordet även in i journalen och har använts för att "diagnosticera" kvinnor med smärtproblematik utan känd orsak. Förkortningen i journaltext har upphört beroende på att man som patient nu har rätt att läsa sin journal och att det finns fler kvinnliga läkare.

Men även om SVBK inte skrivs ut i text så verkar benämningen leva kvar både i tolkning av lagtexter och hos Försäkringskassan. Nya siffror visar att det är svårare för kvinnor än män att få sina arbetsskador godkända.

Monica Svanholm, ansvarig för arbetsskadeförsäkringen på Försäkringskassan, skyller på lagstiftningen. Svend Erik Mathiassen, forskare på belastningsskador i Gävle, anser inte att Försökringskassan kan skylla ifrån sig på lagstiftningen. Han menar att Försäkringskassan har ett ansvar för hur man praktiserar lagstiftningen. Man kan bara hoppas att Monica Svanholm slutar att skylla ifrån sig och gör en översyn över sin egen verksamhet och attityder.

Många av de kvinnor som inte får sina arbetsskador godkända jobbar inom vården. De har under flera år lyft tungt under oergonomiska förhållanden. Sjukhusen är många gånger inte planerade efter den verksamhet som ska rymmas i lokalerna vilket leder till trånga utrymmen mellan sängar. Att då peka ut en särskild händelse som leder till skadan eller värken är svårt.

Har sedan tidigare skrivit om tvättsäcksprojektet som belyser könsassymetrin inom vården. Kvinnor bemöts inte bara ojämlikt av Försäkringskassan utan även av vården.

Det är nu hög tid att både vården och Försäkringskassan utreder sig själva när det gäller bemötande och behandling. Alla verksamheter borde genomsyras av ett genusperspektiv och normkritik för att utjämna ojämlikheterna och den strukturella diskrimineringen. I ett moderniserat Sverige råder både jämlikhet och jamställdhet.

Utöka skolhälsovården

– Jag glömmer aldrig en pojke i nian som visade lysande resultat vid begåvningstestet. Jag frågade honom hur han själv trodde att det hängde ihop med att han hade IG i nästan alla ämnen. ”Hur tror du att jag ska kunna tänka på ekvationer och sådant när jag inte vet vilken fyllgubbe som sitter med morsan vid köksbordet när jag kommer hem?” svarade han. Texten är från Dagens Nyheter som rapporterar om Skolinspektionens granskning av kommunernas särskoleplacering.

Psykologen Eva Tideman välkomnar granskningen och menar att resultatet av det begåvningstest som utförs för att utröna behov av särskola inte är ett facit utan måste kompletteras och tolkas. Eva Tideman menar att man även måste väga in barnet psykosociala bakgrund. Det kan röra sig om ett barn som kommer från ett krigsdrabbat land eller från en familj med missbruksproblem.

Som det ser ut idag är elevhälsovården eftersatt. Det är ytterst viktigt att man satsar på elevernas hälsa genom att öka resurserna till skolan. Den psykiska ohälsan som drabbar en del barn behöver mötas tidigt för att ge barnet en så god start i livet som möjligt. Psykiskt ohälsa bland barn och ungdomar ökar och ska vi göra något åt situationen måste vi börja tidigt. Ett sätt att börja är att anställa fler personer inom skolhälsovården och att aktivt arbeta med budskap till eleverna att de har rätt att få den hjälp de behöver.

För många vårdplatser ?!

Bara en av sex sjukhussängar kvar står det i dagens Svenska Dagblad. Det innebär att vi har en effektiv sjukhusorganisation. Att vi är friskare än övriga världen. Vården i Sverige är bäst på att bota sjuka. Vi får även tillfälle att köpa in ambulanshelikoptrar för transport till de sjukhus som finns kvar.

Göran Stiernstedt, avdelningschef för vård och omsorg, SKL, menar att det finns en gräns för hur några vårdplatser vi kan ha men att det går att effektivisera sjukvården ännu mer.

Socialstyrelsen och Läkarförbundet anser att neddragningarna har gått för långt.

Om vi hade tillräckligt med vårdplatser skulle vi inte se nyheter om sängar i korridoren, hot om vite eller överbeläggningar med fara för patientsäkerheten. Så länge liknande nyheter existerar kan man inte anse, som alliansen, att det finns tillräckligt med vårdplatser.

Sverige har idag lägst antal vårdplatser i hela OECD. Få antal vårdplatser i har lett till överbeläggningar som i sin tur leder till att läkare på akuten tillbringar sin "patienttid" med att ringa till avdelningar för att leta platser, att patienter slussas mellan sjukhus och avdelningar, att patienter får ligga i korridorer eller sköljrum, överbelastad personal och risker för felbehandlingar och minskad patientsäkerhet.

Det behövs fler vårdplatser på våra sjukhus och det behövs tre fullvärdiga sjukhus i Norrköping, Linköping och Motala.

Ge mer plats för det tredje benet!

Det hållbara samhället vilar på tre ben, det ekologiska, ekonomiska och det sociala. Men vad menas egentligen med social hållbarhet?

Än så länge finns ingen definition av social hållbarhet som alla kan skriva under på men det pågår ett arbetet för att fylla ordet "social hållbarhet" med ett innehåll. Svaret kan ligga i frågan; hur vill vi att vårt sociala, kulturella och politiska liv ska se ut? Svaren har ett brett spektrum som berör arbetsliv, samhörighet, socioekonomi, barnomsorg, fritid, stadsplanering, hälsa och allt annat som uppfyller våra behov.

Hur vet man då när man har uppnått målet socialt hållbart samhälle? Vilka indikatorer har vi tillgång till idag? Hur mäter vi subjektiva känslor?

Ser man till hälsans bestämningsfaktorer ingår många faktorer som påverkar vår hälsa. Ålder, kön och arv är faktorer av betydelse men går inte att påverka. Därefter finns socialt stöd och nätverk. De psykosociala resurserna påverkar i sin tur de levnadsvanor som vi utvecklar och kan påverka själva. Nästa nivå är livsvillkor som t ex möjligheter till arbete. Längst ut finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Alla dessa nivåer påverkar folkhälsan och interagerar med varandra. Dessa bestämningsfaktorer visar även på att det är ett samspel mellan individens egna ansvar och samhällets ansvar.

Det bästa verktyget för att mäta måluppfyllelsen ett social hållbart samhälle är grad av folkhälsa bland medborgarna. Ska vi fortsätta att stå för ett hållbart samhälle, ekologiskt, ekonomiskt OCH socialt behöver vi ge mer plats åt hälsans bestämningsfaktorer i den politiska debatten och, vid varje politiskt beslut, göra hälsokonsekvensanalyser.

Det socialt hållbara samhället är lika med folkhälsa och folkhälsoarbete.

Stödjande miljöer, friska människor

Rubriken är från ett av kapitlen i Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Det är en kommision som tillsattes för 4 år sedan av dåvarande genraldirektören för WHO, Lee Jong-Wook. Syftet är att med en bred ansats minska de globala hälsoskillnaderna.

Kommissionen rekommenderar att;

- förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
- angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser
- utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämnings faktorer och utveckla människors medvetande om dessa.

Miljöpartiet vill skapa gröna och sköna städer med stadskärnor som ljuder av människors sorl och lek istället för motorljud. Reslutatet blir en bättre luft, minskat buller och mer liv. Att sätta stopp för externhandeln innebär även andra vinster såsom bättre hälsa.

I kommissionens rapport kan vi läsa att ett ökat bilberoende och ett ökat markanvändande för att underlätta bilismen och skapa hinder för utbyggnad av kollektivtrafik medför en minskad fysisk aktivitet. Hur man väljer att forma staden har en mycket avgörande roll för folkhälsan då val av stadsplanering påverkar invånarnas beteende.

En stad med grönområden, närhet till servicefunktioner, torgförsäljning med närproducerad frukt och grönsaker, lekparker och god luft är alla exempel som bidrar till en ökad folkhälsa och borde vara norm överallt.

Sveriges bästa sommarjobb!

My Byström och Martin Ullner har nog Sveriges roligaste sommarjobb. De åker omkring på boenden i Vellinge och Höllviken för att lära de äldre att spela Wii.

Wii spelandet innebär att äldre och äldre äldre får möjlighet att träna fysiskt, öva på sin finmotorik och träna koncentration. Datorspelandet skapar även en gemensam aktivitet för de boende som man kan samtala om och som sprider glädje.

I längden innebär denna träningsform hälsovinster i form av mindre stela muskler, mindre smärta och minskat behov av läkemedel.

Dessutom får äldre och äldre äldre kontakt med ungdomar. En kontakt som idag sällan finns. Att mötas i glädje över generationsgränser- kan det bli så mycket bättre?

Landstinget i Östergötland ger klartecken till sprutbytesprogram!

Exklusivt i papperstidningen i Norrköpings Tidningar står idag att ett enat landsting låter kommuner i Östergötland inrätta sprutbytesprogram för narkomaner. Det innebär att de verksamheter i landstinget som vill får ansöka hos Socialstyrelsen om ett sprutbytesprogram. Motionen kommer från Sara Frank (V).

Östergötland blir nu ett av få landsting i Sverige som, precis som Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet, inser att ett sprutbytesprogram är ett klok sätt att förhindra smittsamma sjukdomar.

Man måste utgå från att narkomani är en sjukdom precis som diabetes, starr och alkoholism. En sjukdom som inte bara går att förbjuda och som måste mötas med flera olika behandlingsmetoder. Att ge sprutnarkomaner smittskydd samtidigt som man öppnar dörrar för ett förtroende för sjukvården och andra myndigheter för narkomaner där förtroendet är rejält sargat.

Ursula Thieneman, verksamhetschef på Beroendekliniken i Norrköping, säger att ordet sprutbytesprogram egentligen är missvisande då hon ser det som ett hälsoprojekt. Hon menar att sprutnarkomaner har samma rätt till hälsa som alla andra. "Hälsoprojektet" blir då ett sätt att nå individer som normalt sätt inte tar kontakt med vården.

Klimat och miljösmart landsting!

Vi vill att den klimatpåverkan som sker i landstinget idag skall minska kommande mandatperiod. Det innebär att vi behöver ta reda på hur mycket landsinget verksamheter påverkar miljö och klimat. Målet är ett klimatneutralt landsting.

För att uppnå målet klimatneutralt landsting måste höga miljökrav ställas i upphandlingen. Upphandling som berör allt, från miljöbilar och medicinteknisk apparatur till närproducerad mat och arbetskläder i ekologiskt material.

Min vision är ett landsting där fysisk aktivitet på recept, hund i vården, årliga läkemedelsgenomgångar, grön rehabilitering är naturliga inslag i landstingets verksamhet mot en klimatneutral och miljösmart hälso- och sjukvård.

Grön rehabilitering

Går ofta ut med hunden på Djurön utanför Norrköping. Fascineras ofta över att man under promenaden möter ekskog, öppen mark med fritt betande kor, lövskog och, till slut, gran och tall.

Naturen är en plats där man kan hämta energi och ger en stressad kropp en stunds vila och ro. Det är därför inspirerande att läsa om trädgårdsterapi på Gröna Rehab i Göteborg och SLUS; terapiträdgård i Alnarp. På dessa platser finns behandlingsmöjligheter för personer som drabbats av utmattningssyndrom och varit sjukskrivna under en längre period.

Trädgårdsterapi är utvärderat och forskningsbaserat. Enligt verksamhetsledare på Gröna Rehab i Göteborg har 75% av de personer som genomgått programmet återgått i någon form av aktivitet efteråt. De övriga 25% hade någon annan underliggande sjukdom.

Det finns forskning som visar att trädgårdar har en stressminskande effekt. En annan orsak till det lyckade resultatet kan vara det faktum att man träffar andra som befinner sig i samma situation. I konceptet med grön rehabilitering ingår t ex stresshantering, kroppskännedom, lära sig ett nytt förhållningssätt och gränssättning.

Endast läkemedel är inte alltid det enda alternativet som finns för läkning och/eller bot. Att rehabilitera människor med utmattningssyndrom med grön rehablitering är ett bra alternativ. Det är viktigt att se till hela människan och ha tilltro till människans egna läkningsförmåga. Att se helheten och samtidigt individuella lösningar är grunden för Grön Hälsa. Ser fram emot att driva införandet av grön rehabilitering i Östergötland efter valet!

Barnfattigdom nära dig!

Hur många barn som växer upp nu har sett en ko i hagen?

Rädda Barnens årsrapport från 2008 visar att barnfattigdomen har stabiliserats i Sverige men det finns skillnader i den relativa fattigdomen för tre grupper; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.

Oavsett om man lever i Sverige, Peru, Mexico, Niger, Indien eller Australien ska inte barn diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation.

Fattigdom är ett relativt begrepp och i Sverige är fattigdom, enligt Rädda Barnen, andelen barn som lever i familjer som får försörjningsstöd och/eller har låg inkomststandard. Alltså så pass låg att man inte kan täcka de nödvändigaste utgifterna. Det kan innebära för ett barns del att man inte har råd att se en film på bio eller delta i idrottsföreningar.

Sveriges kommuner och landsting har kommit överens med regeringen om en satsning för att stärka barns rättigheter. Första steget är att göra en kartläggning tillsammans med Barnombudsmannen. Kartläggningen ska sedan vara en grogrund för en handlingsplan för hur barns rättigheter kan stärkas i kommun och landsting. Kartläggningen ska vara klar i år och sträcka sig fram till 2013.

Rädda Barnen har även i en rapport från 2004 visat på ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet. Vi har flera barn som riskerar att drabbas av ohälsa redan i ung ålder. Här finns flera områden där man behöver förstärkning; god och näringsrik mat i skolor för att säkerställa att i allafall ett mål mat om dagen är energi- och näringsrik, tillgång till bad i kommunal regi med gratis inträde, nära tillgång till parker och grönområden, god planering av bostadsområden för att minimera segregerade områden, solidariskt finansierad vård, förstärka skolhälsovården för att möta barnens behov i ett tidigt stadium, ge ensamstående föräldrar stöd med dagis som är öppet dygnet runt för att nämna några områden.

Målet måste vara att skapa ett samhälle där alla instanser samarbetat för att uppnå en jämlik hälsa.

Tvättsäcksprojektet; om genusskillnader i vården.

Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än tvättsäckarna hos damerna?

Frågan kom från en sjuksköterska på en hudklinik på Danderyds sjukhus och föranledde en närmare undersökning, ett tvättsäcksprojekt.

Reslutatet av projektet visade skillnader i ordinerad behandling för psoriasis och eksem för män och kvinnor. Män fick oftare hjälp med att smörja in behandlande salva på mottagningen och oftare ljusbehandling. I samband med behandling användes mottagningens duschrum och därför blev herrarnas tvättsäck full snabbare än kvinnornas.

Kvinnorna ordinerades oftare egenvårdsbehandling och avslutade ljusbehandlingen tidigare än männen, därför behövde man inte tömma kvinnornas tvättsäck lika ofta som männens.

Psoriasis är lika vanligt hos män som hos kvinnor medan handeksem drabbar fler kvinnor än män.

I projektet undersökte man även; patientantalet för respektive kön, användadet av psoriasisförbundets egna anläggning, apotektets statistik över utlämnade preparat och jämförelser med Stockholms läns landsting.

Resultatet visade att stora könsskillnader i behandling av kvinnor och män fanns på hudkliniken. Om kvinnor behandlades med samma antal behandlingar per individ som männen skulle resurserna till kvinnor öka med 61%. Detta innebär att kvinnorna subventionerar hudklinikens budget för behandling. Om man skulle behandla männen på samma sätt som kvinnorna skulle man spara in pengar.

Behandling utförs normal sett på en mottagning som har öppet kontorstid. Det leder till att männen är frånvarande under sin egna arbetstid medan kvinnorna, som ordinerades egenvård, utför sin behandling efter arbetstid.

Skulle man göra en genusundersökning på fler områden inom t ex hälso- och sjukvården skulle man hitta fler exempel på en ojämlik vård mellan könen och hur genusassymetri kan fördyra eller bespara pengar.