Det hållbara samhället vilar på tre ben, det ekologiska, ekonomiska och det sociala. Men vad menas egentligen med social hållbarhet?
Än så länge finns ingen definition av social hållbarhet som alla kan skriva under på men det pågår ett arbetet för att fylla ordet "social hållbarhet" med ett innehåll. Svaret kan ligga i frågan; hur vill vi att vårt sociala, kulturella och politiska liv ska se ut? Svaren har ett brett spektrum som berör arbetsliv, samhörighet, socioekonomi, barnomsorg, fritid, stadsplanering, hälsa och allt annat som uppfyller våra behov.
Hur vet man då när man har uppnått målet socialt hållbart samhälle? Vilka indikatorer har vi tillgång till idag? Hur mäter vi subjektiva känslor?
Ser man till hälsans bestämningsfaktorer ingår många faktorer som påverkar vår hälsa. Ålder, kön och arv är faktorer av betydelse men går inte att påverka. Därefter finns socialt stöd och nätverk. De psykosociala resurserna påverkar i sin tur de levnadsvanor som vi utvecklar och kan påverka själva. Nästa nivå är livsvillkor som t ex möjligheter till arbete. Längst ut finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Alla dessa nivåer påverkar folkhälsan och interagerar med varandra. Dessa bestämningsfaktorer visar även på att det är ett samspel mellan individens egna ansvar och samhällets ansvar.
Det bästa verktyget för att mäta måluppfyllelsen ett social hållbart samhälle är grad av folkhälsa bland medborgarna. Ska vi fortsätta att stå för ett hållbart samhälle, ekologiskt, ekonomiskt OCH socialt behöver vi ge mer plats åt hälsans bestämningsfaktorer i den politiska debatten och, vid varje politiskt beslut, göra hälsokonsekvensanalyser.
Det socialt hållbara samhället är lika med folkhälsa och folkhälsoarbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar