Dataprogram fixar bemanningen

Matias Urenda visar i en avhandling hur man kan lösa problemet med sjuksköterskebemanning. Genom att mäta i minuter patienters varierande vårdbehov kan man få fram ett bemanningstal.

Jag välkomnar alla försök till nytänk inom vården men ser att det återstår en del problem att lösa innan vi får fram en rättvis modell för hur sjuksköterskebemanningen ska se ut.

Det grundläggande problemet är att man som sjuksköterska har flytande gränser för vad som ingår och vad som inte ingår i yrkesrollen. Att man har olika roller beroende på avdelningens inriktning är en självklarhet. Det jag menar är att rollerna har flytande gränser beroende på andra faktorer. Det är hur sjuksköterskan ser på sin egen roll, det beror på vad läkaren har för syn på sjuksköterskan, vad undersköterskan tycker ingår i rollen. Detta visar att sjuksköterskan inte har klara, bestämda och definerade arbetsuppgifter. Så länge som arbetsuppgifterna inte är klart definierade är dörren för egnas och andras tolkningar fortfarande vidöppen.

En hög vårdtygnd för patienten innebär även en stor del dokumentation, jag undrar hur man lägger in detta när man planerar bemanning?

Har patienterna hög vårdtygnd följer oftast en hög "vårdtyngd" för anhöriga. Jag undrar om detta ingår i datastimuleringen?

Jag har tagit del av och deltagit i flera tidsstudier på sjukhus. Vid en tidsstudie var sjuksköterskans stapel för "icke-arbetsrelaterad tid" väldigt hög. Vid en närmare granskning visade det sig att den icke-arbetsrelaterade tiden var väntan. Man väntade på att läkaren skulle komma för att ronda. Stapeln blev mindre då man införde fasta rondtider. Har man över huvudtaget titta på kringliggande faktorer vid simulering av sjuksköterskebemanning?

När man ska besluta om bemanning för en yrkesgrupp behöver man först skriva en väl genomarbetat arbetsbeskrivning för yrket. Denna arbetsbeskrivning ska vara förankrad på arbetsplatsen och involvera andra yrkesgrupper. För att arbetsbeskrivningen ska fungera fullt ut måste även en guidning för prioritering finnas med.

Använder man vårdtyngd som en varibel behöver man ta med alla yrkesgrupper och studera hur en eller flera yrkesgrupper påverkar och påverkas av varandra.

Vårdtyngd är även starkt kopplat till patientens behov och det förutsätter att man arbetar i den patientnära vården. Så är det inte idag många gånger. För att det ska fungera behöver förändringar ske inom hälso- och sjukvården. Förslag på förändringar är; införandet av sjuksköterskesekreterare, schemalagda telefontider där anhöriga kan kontaktas, en avsatt person som tar emot alla samtal och schemalagda administrativa dagar.