Replik på debattinlägg

Marie Morell (M) landstingsstyrelsen i Östergötland skrev ett debattinlägg i Folbladet 100811. Mitt (opublicerade) svar är;

Marie Morell (M), landstingsråd, skriver i Folkbladet om det återupprättade Vrinnevisjukhuset. Hon skriver även att alliansen har arbetat hårt för att korta ner väntetiderna, mycket tack vare ”kömiljarden”. Hon avslutar debattinlägget med att säga att vårdens personal vet bättre hur vården bäst utformas och att alliansen vet bättre än (S), (V) och (MP) som vill höja skatten.

Alliansen ser gärna ”kömiljarden” som bidragande orsak till att köerna har minskat. Flera landsting har löst problemet genom att man inrättat en ”frivillig” kö. De som har ställt sig i den frivilliga kön är de som vill ha vård på ett visst sjukhus men inte krävt att få vård på annat sjukhus när tiden för vårdgarantin gått ut. De människor som står i denna kö räknas inte in när man summerar vårdköer. Hur många står i denna ”frivilliga” kö i Östergötland?

I Östergötland finns även många andra ofrivilliga köer som alliansen pratar tyst om. Det är läkaren på akuten som köar i telefon för att få en sängplats till patienter, det är journaler som köar för att få bli utskrivna av den stressade vårdadministratören, det är sjuksköterskor som köar för att få jobb i Norge. Det här är några exempel på köer som vi behöver lägga mer resurser på för att minska.

Det finns även sjukdomstillstånd som står i kö för att över huvud taget bli uppmärksammade. Jag tänker bland annat på den ökade psykiska ohälsan. Vi vet idag att fler och fler drabbas av psykisk ohälsa men att resurserna saknas. I kön för att få mer resurser står även missbruks- och beroendevården. Samtidigt som våra äldre köar för att få vad de behöver, nämligen ett anpassat mottagande på våra sjukhus.

Det hälsofrämjande synsättet har även det köat länge nog för att få ta plats i den moderna hälso- och sjukvården. Det effektivaste sättet att arbeta bort köer är att satsa på en ökad folkhälsa för samtliga personer i Östergötland. En friskare befolkning innebär att man kan ge mer resurser till de personer som verkligen behöver vård.

Menar vi allvar med att minska alla köer i vården behöver mer resurser tillföras, mer resurser i form av en höjd skatt. Frågar man människor på våra gator och torg är det flesta överens om att de kan tänka sig en höjd skatt för att förbättra vården. För 50 öre kan vi östgötar vara med och utveckla och förbättra vården och minska alla köer. Med mer resurser kan vi östgötar vara med och investera i folkhälsan, en investering i en friskare och bättre framtid.

Margareta Fransson (MP)
kandidat till landstingsfullmäktige

Man får det man mäter

Alliansens hälso- och sjukvårdspolitik har mest fokuserat på tillgänglighet i tid. "Vårdköerna har kortats, mycket tack vare kömiljarden". "Patienter får äntligen träffa en läkare, mycket tack vare etableringen av nya vårdcentraler". Denna retorik har upprepats så många gånger att många nu ser det som ett faktum som inte går att förneka.

Alliansen har gjort det väldigt lätt för sig för då de bara har fokuserat på den tidsmässiga tillgängligheten. De kan, med sanna eller fingerade siffror, visa på minskade köer och tätare läkarbesök. De har gjort det lätt för sig att slå sig för bröstet och yvas över en "lyckad" hälso- och sjukvårdspolitik. Man får det man mäter och se vad bra vi har varit.

I den lyckade vårdpolitiken får man även det man inte mäter. Exempel är hög arbetsbelastning, överfulla akutkliniker, fler svenska sjuksköterskor på sjukhus i Norge, ojämlik vård, minskad geografisk tillgänglighet och gräddfiler. Summan av det hela är att de negativa effekterna av alliansens politik är större än de positiva effekterna. Alltså har de fört en misslyckad hälso- och sjukvårdspolitik.

Vi måste börja att mäta både hårda och mjuka områden om vi över huvud taget ska behålla en hög standard i vården, om alla ska få en vård på lika vilkor och om all vårdpersonal ska trivas. Då alliansen inte ser till helheten måste vi väljare göra det och rösta för en helhetssyn på vården.

"Hej!
Jag heter Filippa Reinfeldt och är talesperson för Moderaterna i sjukvårdsfrågor. En viktig fråga för mig är att alla människor ska få känna sig trygga. Trygghet kan handla om att man känner sig lugn och trygg i skolan, på jobbet eller på väg hem sent en kväll. Men trygghet kan också vara att veta att du inte blir allvarligt sjuk av den mat du äter".

Texten är från McDonalds brickunderlägg i Stockholm. Detta är Filippa Reinfeldt sätt att göra reklam för moderaterna och sig själv som talesperson för matallergifrågor. Filippa har certifierat McDonalds som den första restaurangkedjan som får Astma- och allergiförbundets tryggare -mat certifiering. Certifieringen går ut på att man skriver exakt på baksidan av kvittot vad maten innehåller och att personalen är utbildad i allergifrågor.

På frågan hur astma- och allergiförbundet kan garantera, att gästerna inte får allergiska reaktioner, efter att de är certifierade skriver de följande på deras hemsida: "vi utfärdar inga sådana garantier. Certifieringen innebär att restaurangen har ett robust och pålitligt system för att så långt det är möjligt undvika att gäster drabbas av allergiska reaktioner. Ansvaret för detta delas av restaurangen och gästen. Restaurangen visar med certifieringen att den tar sin del av ansvaret".

McDonalds mat är rik på fett, socker och salt och fattig på fibrer, vitaminer och mineraler. Denna typ av kost orsakar sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet också att fetma bland barn och ungdomar ökar.

Claude Marcus, chef för Rikscentrum för Barnfetma på Karolinska universitetssjukhuset, möter ofta barn som har förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar eller insulinresistens.Studier visar att 15-30% av barnen i Svergie är överviktiga eller feta idag. En del av orsaken är stillasittande. En annan del är den felaktiga kosten.

Även om personalen är utbildad i frågor om matallergi på McDonalds och även om innehållet skrivs ut exakt på deras kvitton är den mat de serverar en fara för barns hälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatsresturang. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en mat som utsätter barn för ohälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatskedja som har menyer som vänder sig till barn.

Sätt inte fotboja på eleven.

Varför skolkar elever? Det finns en mängd olika orsaker till att elever väljer att skolka. Man kan passa på när det är en vikarierande lärare, vara utsatt för grupptryck eller känna sig orkeslös på grund av en ohållbar situation i hemmet.

Folkpartiets Jan Björklund vill att skolk skrivs in i betyget. Det är ytterligare ett sätt att skuldbelägga individen, en attityd som har genomsyrat alliansens politik sedan länge. Genom att skuldbelägga individen vill man samtidigt ta bort ansvaret från samhället. Skuldbeläggandet på individen riskerar att följa med resten av livet som en fotboja.

Det jag vill se mer av i dagens skola är en satsning på flera pegagoger i skolan och att eleverna får en individanpassad pedagogik. Undervisningen som den är idag bygger på gamla vanor och tar liten hänsyn till barn med speciella behov. Speciella behov i form av anpassad undervisning till barn med koncentrationssvårigheter eller anpassad undervisning till högpresterande barn. Det behövs även fler vuxna individer i skolan och på skolgården.

Det viktigaste är att fråga varför eleven skolkar, inte stämpla eleven. Det viktigaste är att skolan ger en bra start i liviet och inte blir en tidig utslagsplats. För att hjälpa utsatta barn behöver skolhälsovården utökas. Vi måste bemöta den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i ett tidigt skede.