Attityder mot psykisk ohälsa

Hjärnkoll har gjort en undersökning om allmänhetens attityder och kunskaper till psykisk ohälsa. Undersökningen visar bland annat att över 25% av allmänheten har helt eller delvis negativ inställning till personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. De negativa attityderna handlar främst om att man inte vill ha psykiatriska verksamheter i bostadsområden eller enperson med psykisk sjukdom som granne eller kollega.

Av de utfrågade anser:

- 33% av de utfrågade menar att placering av psykiatrisk verksamhet är en fara för
lokalbefolkningen.

- 25% inte att de vill arbeta med någon med psykisk störning.

- 20% att de inte vill bjuda hem någon med psykisk sjukdom.

- 70% anser att de flesta personer med psykiska problem inte får professionell hjälp
inom sjukvården.

En gång sjuk, alltid sjuk. Så är den gängse uppfattningen om personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En gång sjuk, alltid sjuk stämmer inte då man uppskattar att var fjärde person någon gång upplever psykisk ohälsa. Om nu var fjärde svensk haft psykisk ohälsa och för alltid varit sjuk så är en fjärdedel av svenskarna utdömda.

De flesta som upplever psykisk ohälsa återfår hälsa utan men. Möjligtvis några osynliga ärr i själen. Attityderna om psykisk ohälsa har i stort sett varit oförändrad sedan länge. Det var och en kan göra är att bidra till att avdramatisera psykisk ohälsa och ifrågasätta attityderna. Stå upp för din medmänniska och var en vän. Det är även viktigt att vi arbetar strategiskt och långsiktigt med den psykiska ohälsan via vårdcentralerna och på elevhälsovården.

Förutom att ifrågasätta attityderna behöver vi även fundera på vad det är för samhälle vi vill leva i. Fler och fler lider av psykisk ohälsa och fortsätter vi i samma spår som vi göra nu blir psykisk ohälsa ännu vanligare. Låt den biologiska, sociala och kulturella varelsen som vi människor är få större plats och utymme i samhället än den idag påhittade prestationsinriktade individen.

Flyktingmedicin med fokus på hälsa

På Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping är profilområdena trauma och migration. De arbetar med flyktingar och andra invandrare ur olika synvinklar, två av dem är salutogent perspektiv och folkhälsoperspektiv.

Vad innebär ett salutogent perspektiv? Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på vad som orsakar sjukdom. Ordet kommer från Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi i Israel. Genom att fokusera på faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa kan vi modernisera synen på svensk hälso- och sjukvård. Genom att fokusera på det friska öppnar vi vägen till en ökad folkhälsa.

Hälsokommunikatörerna pratar flera olika språk. Vinsterna är inte bara att flyktingen kan prata på sitt hemspråk utan även den kulturella igenkänningsfaktorn. Vi vet att utrikesfödda har en sämre hälsa än inrikes födda. Många lider av psykisk ohälsa. I en del kulturer ses psykisk ohälsa som något skamligt och ska helst "gömmas undan". Genom att både prata samma språk och förstå hur man tänker kan man nå fram till individen och ge den hjälp och stöd som behövs.

En annan aspekt är att flyktingar ofta går från bra matvanor till sämre kosthållning när de kommer till Sverige. Många kommer från länder där läsk, godis och snabbmat inte finns. Här är det enkelt att skaffa sig ett sockerberoende då tillgången till socker finns överallt och är billigt. Det är viktigt att man, precis som hälsokommunikatörerna arbetar, fokuserar på diskussion istället för information.

I andra kulturer är man van vid tankesättet att man kan ta antibiotika även vid lättare åkommor, till exempel förkylning. När de väl kommer till Sverige möts de av en helt annan kultur och ett annat synsätt på förskrivning av antibiotika. Utan rätt kunskap och samtal kring de olika synsätten blir det lätt att man, vilket har hänt, åker till sitt hemland för att köpa upp ett eget "hemapotek". Det är här ytterst viktigt att ge kunskap om egenvård.

På det sätt som hälsokommunikatörerna arbetar, det vill säga genom fokusering på samtal istället för information, ökar individers insikt och kunskap om egenvård och ett hälsosammare livsstil. Målet är att titta på faktorer som bidrar till hälsa samt hur man bibehåller hälsa. Detta är det synsätt som vi i Miljöpartiet vill ska vara fokus i hela hälso- och sjukvården.

Folkhälsa för alla

Det bästa sättet att minska vårdköer är en friskare befolkning. Det ger också möjlighet att lägga mer resurser till de som verkligen behöver det.

För vårdcentralerna gäller att ju fler besök, desto mer pengar. Ska man arbeta med förebyggande vård måste det finnas tid. Det tar tid att samtala om livsstilsfrågor och ge människor råd och kunskap hur man kan förändra sig och sina levnadsvanor för att leva hälsosammare.

Det måste även ta tid då hela processen bygger på ett förtroende mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient.

Det som premieras för vårdcentralerna idag är besök. Ju fler besök, desto mer pengar. Man tjänar mer på många korta besök. I längden säger man även att man inte premierar folkhälsa.

Vårdcentralernas upptagningsområden är stora med medborgare i alla åldrar och med olika bakgrund, nationaliteter, språk, läs- och skrivkunskaper.

I höst kommer Socialstyrelsen ut med riktlinjer för bättre folkhälsa. Med mycket grönt i regering, landsting och kommuner kan vi tillsammans arbeta för en friskare befolkning.

Har samhället något ansvar för din hälsa?

Folkhälsa uppnås genom att kombinera individens behov och att samhället tar ansvar. I dag är individens behov fokuserat på valfrihet och integritet. Att vilja arbeta, vilja välja och vilja integritet är det som anses som det "normala". Genom att "välja rätt" skapar man även ett hälsosamt liv.

När ska fler våga erkänna samhällets ansvar som en bidragande orsak till ohälsa och vilket anvar samhället har för att främja hälsa?

Fortsätter den politiska inriktningen som den är idag kommer fler att vara i behov av vård. Flera kommer att drabbas av psykisk ohälsa, övervikt eller diabetes.

Det flesta partier pratar om folkhälsa som ett självklart mål. Problemen ligger i de olika vägval som de politiska partierna har val. Alliansen har valt att sätta ett tak för sjukförsäkringen och försöka "glömma bort" att det finns andra familjekonstellationer än den så kallade kärnfamiljen. Detta är två exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa. Alliansen har även ensidigt fokuserat på tillgänglighet i tid i sitt mål att korta vårdköerna. De har helt förbisett geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Detta är ett annat exempel på vägväl som INTE främjar folkhälsa.Alliansen kämpar för att gynna transporter och biltrafik som kommer att påverka klimatet. Detta är också ett exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa.

Ska man nå folkhälsa måste man dels stödja och hjälpa individer. Det ska vara lätt att göra rätt. Folkhälsa nås även genom att man först erkänner att samhället bidrar till ohälsa. Därefter måste man se folkhälsa ur ett helhetsperpsektiv, I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan för större eller mindre grupper. Genom att även se och ta samhällets ansvar kan vi alla leva i ett friskare Sverige. Det innebär även att vi kan lägga mer resurser på de som verkligen behöver det.