måndag 9 april 2012

Landstinget miljöredovining, en sorglig läsning



Enligt Naturvårdsverket kommer Sverige att missa 14 av 16 miljömål med de förutsättningar som finns idag. Miljösituationen går att påverka bara viljan finns.

Förra tisdagen var det dags för miljöredovisningen för 2011 i landstingsstyrelsen. Den styrande minoriteten i vårt landsting saknar både vilja och ambitioner när det gäller miljöarbetet. Presenterar här vår protokollsanteckning i sin helhet.

Ärende 3:2
Miljöredovisning 2011 – LiÖ 2012-670


Vi kan konstatera att som redovisning betraktad har förbättringar gjorts sedan föregående år. Samtidigt kvarstår att de flesta mål inte är kvantifierbara och att de som är det har långt kvar till sin uppfyllelse. Det är för oss uppenbart att miljöarbetet behöver en starkare styrning och ledning genom hela organisationen.


Svarsfrekvensen
Vi noterar att svarsfrekvensen i miljöuppföljningen fortsätter att sjunka från redan låga 65% 2009 till 55% 2010 och i år endast hälften, 50%. Detta förhållande är djupt problematiskt inte bara då det undergräver trovärdigheten i uppföljningen utan också för att det pekar på ett påtagligt minskat miljöengagemang i verksamheten.


Målen är inte uppföljningsbara
Vi är också kritiska till att det i många fall saknas en beskrivning av i vilken mån målen är uppfyllda. Det saknas kvantifierbara och därmed uppföljningsbara nyckeltal, vilket innebär att man inte vet om målet är uppfyllt eller inte. Som exempel kan nämna i vilken utsträckning alternativa mötesformer har använts, vilken kunskap som finns om läkemedels miljöpåverkan, eller på vilket sätt landstinget främjar kollektivtrafikåkande, cykling och gång till arbetet.


Avfallshantering
Vi noterar att andelen avfall som återfinns fortsätter att minska, från 29% 2010 till 28% 2011. Därmed får målvärdet 50% 2012 anses vara tämligen svårnått. Det är otillfredsställande att det är okänt för miljöredovisningen vad som orsakat att andelen avfall som återvinns totalt sett har minskat. Poängen med uppföljning är att man ska ha en möjlighet att åtgärda problem som upptäcks. Det är glädjande att andelen matavfall minskar, framförallt genom återvinning till Biogas på US och Vin och att planer finns för LiM.

Energi
Vi kan konstatera att målet att ha 4% lägre energianvändning 2012 i förhållande till 2008 inte tycks vara på väg att nås. Mycket arbete har gjorts, görs och planeras men det är uppenbarligen inte tillräckligt. Glädjande är de ambitioner och planer som finns vad gäller solvärme och vindkraft

Farliga ämnen
Vi noterar att den positiva trenden med minskat antal utfasningsämnen är bruten och att det nu istället är fråga om en ökning med 17%. Samtidigt minskar förekomsten av dessa ämnen i landstingets produkter något, från 26 till 24%. Fortfarande är det naturligtvis helt oacceptabelt höga förekomster och en intensifiering av arbetet med att minska både antalet utfasningsämnen och dess förekomst är synnerligen påkallat.

Livsmedel
Även om det på totalen verkar som att målet för ekologiska livsmedel kommer att nås för 2012 är det oroväckande att de stora köken på US och ViN inte har kommit längre. Naturbruksgymnasiets 4% är förstås inte imponerande.


Läkemedel
Vi noterar det positiva pågående arbetet att minska kassationen av läkemedel genom bland annat införandet av gemensamma läkemedelsförråd. Vi är dock kritiska till att utgångspunkterna för måluppfyllelsen ändras från tid till annan dels med avseende på omfattningen(sjukhus, verksamhet, slutenvård), dels med avseende på jämförelseår(2007, 2009).

Trots minskningen av läkemedelskassation är det långt kvart till det nuvarande målvärdet och fler åtgärder måste till för att komma åt problematiken. Inte minst måste kunskapen om läkemedelsförskrivningen öka i samverkan med kommunerna för att öka spårbarheten.

Transporter
Vi noterar att antalet körda mil med egen bil i tjänsten fortsätter att öka, vilket går på tvärs emot målet att detta ska minska med 30%. Det är glädjande att miljöbilsanvändningen fortsätter att öka, men för att nå målet 100% 2012 krävs ett än mer systematiskt och målinriktat arbete.

onsdag 28 december 2011

Kolumn av Barbro Hedvall


Har gått igenom högen med papper och urklipp som ska läsas när det finns luckor i livets schema. Några sådana luckor har jag haft under julen. Kan verkligen rekommendera läsning av en kolumn skriven av Barbro Hedvall med titeln "Carema är ordet för dagen".

lördag 26 november 2011

Våld i nära relationer - motion i landstingsfullmäktige


Igår var det internationella dagen för våld mot kvinnor. FN:s generalförsamling slog fast att ”våld mot kvinnor hindrar dem att uppnå jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening”.http://www.blogger.com/img/blank.gif

Tyvärr visar det sig att våld mot kvinnor inte har minskat utan ökat. Ser vi på statistik från Brottsförebyggande rådet såhttp://www.blogger.com/img/blank.gif har antalet anmälda brott när det gäller misshandel av kvinna ökat med 47% från 2000.

När det gäller anmälda fall om grov kvinnofridskränkning har de ökat med 118% och anmälningar som rör olaga ho mot kvinnor över 18 år har ökat med 31% för samma tidsperiod.

Socialstyrelsen säger; ”Våld i nära relationer drabbar framför allt kvinnor och våldsutövaren är oftast en man. Trots likabehandlingsprincipen och att även män utsätts för våld fokuserar både socialtjänstlagen och samhällets satsningar på våldsutsatta kvinnor. Att lyfta fram just kvinnorna är motiverat av syftet att ge skydd åt offer för könsrelaterat våld".

Mot bakgrund av detta har vår gruppledare, Catarina Engström, lämnat in en motion om vårdprogram för våld mot kvinnor i nära relationer för landstinget i Östergötland. Denna motion debatterades i landstingsfullmäktige förra onsdagen. Tanken med motionen är ett vårdprogram för alla landstingets verksamheter och inte som idag bara på akuten och kvinnokliniken.

Förslag till beslut var att motionen skulle anses besvarad då ett vårdprogram redan finns. Skillnaden är att miljöpartiet vill höja ambitionsnivån och ge all personal i vården kompetens och våga fråga om eventuell förekomst om våld i nära relationer.

Efter Catarina Engströms anförande startade en debatt som slutade med att alliansen insåg att motionen höll på att gå igenom. För att förhindra detta ändrade man åsikt och yrkade för återremiss. Detta innebär att motionen kommer åter att behandlas och det ska bli spännande att se hur motionen kommer att behandlas i sin come back på landstingsfullmäktige.

torsdag 10 november 2011

HBT-certifiering


Idag om två veckor ska min motion om hbt-certifiering upp till beslut i landstingsfullmäktige.

Motion om ökad HBT – kompetens för anställda inom barn- och ungdomsklinikerna i Landstinget i Östergötland.


Mål 3 för Statens Folkhälsoinstitut är barn och ungas uppväxtvillkor. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska som fysiska hälsan.

I befolkningen som helhet är psykiska besvär en av de största orsakerna till ohälsa. I olika undersökningar har det visat sig att personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella har sämre hälsa än heterosexuella, och att detta står sig genom hela livet.

Att bryta normer kan leda till risker för utsatthet i den egna familjen, i skolan eller i föreningslivet. Att som ung behöva möta denna utsatthet kan leda till ohälsa.

RFSL Ungdoms studie Effekter av heteronormen från 2009 har 32 % av de utfrågade ungdomarna uppgett att de avstått från att gå ut någon gång med anledning av sin sexualitet eller könsidentitet. Många hbt-ungdomar mår bra, men andelen ungdomar som möter ifrågasättanden, kränkningar och våld – i hemmet, på gatan, i skolan och på andra platser i samhället – är betydligt högre än bland andra ungdomar. T ex har var femte homo- eller bisexuell ungdom har blivit slagen i hemmet av en vuxen. Det är dubbelt så många som andra ungdomar.

Den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsens utredning Hon, hen, han från år 2010 visar på en försämrad hälsa för homosexuella, bisexuella samt transpersoner. Utredningen pekar på tre utvecklingsområden: mötesplatser, myndigheters kompetens och ökad kunskap och satsningar i skolan.

Miljöpartiet de Gröna vill ha ett samhälle där alla känner sig lika välkomna oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Heteronormen leder till en oacceptabel diskriminering och uteslutning av människor som inte kan identifiera sig i den.

Sedan 2008 erbjuder RFSL vårdrelaterade arbetsplatser en hbt-certifieringsutbildning. Syftet med utbildningen är att öka hbt-personers tillgång till god vård. Tyngdpunkten i certifieringen är en förståelse för hur den heteronormativa grunden i vårt samhälle påverkar hbt-personers levnadsvillkor och hur den påverkar hbt-gruppen ur ett hälsoperspektiv.

Det tar i genomsnitt 6-8 månader att införa processen. Certifieringen gäller för två och kan sedan förnyas. All personal genomgår en utbildning i fyra steg under ledning av RFSL:s utbildare.

Landstingsfullmäktige föreslås besluta

att all personal vid barn- och ungdoms klinikerna i Landstinget i Östergötland som möter ungdomar ska genomgå RFSL:s hbt-certifiering.