Inför en fetmaskatt!?

Det är ditt fel att du är tjock och fet och för detta ska du straffas genom en tjockisskatt. Det är mer eller mindre vad Stefan Hanna, centerpartistiskt kommunalråd i Uppsala, menar i sin blogg.

Företrädare för allianspartierna fortsätter visst även detta år i samma utstakade bana, nämligen att skuldbelägga individen och inte ta något samhälleligt ansvar. Nu är det de överviktiga som är i skottgluggen. Hur ska man då beskatta andra personer som inte gör ”de rätta valen”? Hur gör vi med rökare? Hur gör vi med de som äter för mycket socker? Hur gör vi med de som inte äter alls? Hur gör vi med dem som dricker för mycket alkohol? Hur gör vi med....listan kan göras hur lång som helst och det är helt uppenbart att det är ett idiotiskt förslag.

En av personerna som har bloggat om Aftonbladets artikel är moderaten Kent Persson. Han menar att vi inte längre passivt kan se på när fler och fler blir överviktiga. Han har en del förslag såsom fysisk aktivitet på recept, förstärkning av skolhälsovården samt att hitta attraktiva aktiviteter för överviktiga barn. Förslagen i sig är bra men utgår från att barnen redan är överviktiga. Genomgående i hans blogg är dock att det är individens ansvar och ”vi” behöver bara förklara hur man ska välja ”rätt”.

Det viktiga är att se det ökade problemet med övervikt och fetma som ett samhälleligt problem och att det är samhället som måste ta ett ansvar. Detta ansvar ska tas brett och involvera flera nämnder och nivåer.

Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet och vetenskaplig ledare vid Rikscentrum för barnfetma är upprörd. Han är upprörd över att barnfetma minskar i familjer som har det bättre ställt men att samma tendens inte märks hos mindre bemedlad familjer. Det är alltså en socioekonomisk fråga och inte en fråga om det individuella valet. Det första steget är alltså att minska klyftorna.

Därefter finns en uppsjö av åtgärder som vi måste ta itu med. För att nämna några exempel handlar det handlar om tillgång till grönområden när där du bor, att flickor och pojkar har samma tillgång till träningstider, att fortsätta utöka kollektivtrafiken och att beskatta socker högt och frukt lågt.

För alla politiker gäller det att ta sitt ansvar och se helheten samt att gemensamt göra allt för att minska de socioekonomiska klyftorna för hälsans skull.

Hund i vården

I Sverige används vårdhundar i flera kommuner och landsting. Därför har nu SIS startat ett projekt för att ta fram en svensk standard för vårdhundtjänster. Det innebär att det kommer att underlätta vd upphandling av hundtjänster och att dessa tjänster kommer att ske tryggt och bra.

Vårdhund används inom rehabilitering, äldrevård, demensvård och på hospice. Det dessa vårdhundar bidrar med är; minnesträning, finmotorik, fysisk träning, träning efter stroke, kognitiv träning och träning av social kompetens.

Just nu pågår ett projekt Örebro landsting om hundars betydelse i habilitering. En av deltagarna i projektet har, som mål med forskningen, habilitering på recept.

Det finns forskning som visar att hundar kan förbättra människors välmående och hälsa. Att äga en hund innebär en större risk att klara av en hjärtinfarkt och de har lägre blodtryck än de som inte äger en hund. Att få besök av en vårdhund på äldreboenden har visat att förskrivningen av lugnande läkemedel minskar.

Detta sammantaget gör att förhoppningen om hund i vården inom omsorgen snart är en realitet även i Norrköping. Ser också fram emot att få rösta i landstingsstyrelsen på vår förre gruppledare, Agneta Niklassons, motion om hund i vården även i landstinget.

Jag skriver som en väldigt klok man brukar avsluta sina mail med: ”enkla lösningar är det svåraste som finns”. I detta fall är lösningen enkel och det svåraste är väl att få andra med på tåget till en modern hälso- och sjukvård och omsorg med vårdhund för ökad hälsa och välbefinnande.

Bostadsplanering för bättre hälsa

Fysisk inaktivitet kostar samhället minst 6 miljarder varje år. Endast en liten ökning av den fysiska aktiviteten förbättrar folkhälsan samtidigt som den sparar in pengar.

Man kan påverka folkhälsan genom hur man väljer att bygga. Bor man i områden som lockar till promenader är man mer fysisk aktiv än om man bor i områden utan bra promenadstråk.

Det är framförallt tre grupper man borde rikta in sig på om man planerar att bygga ett nytt bostadsområde: barn, äldre och funktionshindrade. Dessa tre grupper är i högre grad än andra utsatta för hälsorisker.

Vilka faktorer påverkar då ett aktivare liv i staden och ökar på så sätt folkhälsan? Exempel på faktorer är; närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar, barnomsorg och skolor. Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service. Småskalig och varierande bebyggelse. Blandning av bostäder verksamheter och servicefunktioner samt tillgång till mötesplatser.

För mig betyder det mycket att man har valt att bygga ut spårvägen till Hageby och snart vidare mot Navestad. Jag skulle gärna se en linje 4 ut mot Lindö och Abborreberg.

När det gäller grönområden kan vi nog bli ännu bättre i Norrköping. Att göra Skeppsholmen till en stor hundrastgård vore en dröm för mig. Likaså att fler invånare skulle ha möjlighet att odla egna grönsaker nära sitt ordinära boende, kanske till och med på taken.

För barnen som går i förskola och skola önskar jag att man river upp den till stora delar asfalterade skolgården och ersätter det med sand och gräs. Skolgårdarna ska självklart planeras med barnen för att ta tillvara på deras önskemål och behov.

Satsa på fler idrottsanläggningar eller rusta upp dem som redan finns är även det ett önskemål men då framförallt i Norrköpings ytterområden som Hageby, Eneby och Klockaretorpet.

Att sen kunna gå och handla råvaror hos den lokala torghandeln är ett bättre alternativ än att ta bilen till storköpen utanför staden. Det är bättre både för våra lokala producenter men även för hälsan.

Himmelstalundsbadet ska även i fortsättningen kosta gratis. Det är en självklarhet att barnen inte ska behöva betala inträde där.

Vilka förslag har ni för att förbättra den stadsmiljö som finns idag så att den blir mer grön och locar till fysisk aktivitet?

Vad blir resultatet av gårdsförsäljning?

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att se över möjliga konsekvenser av gårdsförsäljning av alkohol. I den analys som Statens folkhälsoinstitut har gjorts beräknas en ökning av alkoholbutikstätheten till 50-125 % och generösare öppettider än vad Systembolaget har. Öppettiderna kommer då att öka från dagens 47 timmar i veckan till 71 timmar i veckan.

Det är kommunerna som kommer att ge tillstånd om öppettider. Idag har de som säljer alkohol generösa öppettider och det troligaste är att dessa generösa öppettider även kommer att gälla för gårdsförsäljare.

För en del kommuner kan gårdsförsäljning även innebära en turistmagnet då man, i samband med försäljning, även kan erbjuda provsmakning, kurser eller föreläsningar. För att detta ska fungera som en turistmagnet är kvälls- och helgöppet en förutsättning.
I Finland lättade man efter ett par år när det gäller öppettider och 2006 fick gårdsförsäljare tillåtelse att ha öppet 365 dagar per år. Flera studier visar att ökade öppettider innebär en ökad konsumtion av alkohol.

En risk är att vinstintresset kommer att vara förhärskande över folkhälsan. Både Svenska Bryggeriförbunden och Vin- och sprittillverkarna argumenterar mot den försäljningsbegränsning som finns. Detta leder till att vi inom några år kan se en ökning av försäljningstaket.

Ökade försäljningsställen för alkohol har i flera studier visat en ökning av våld, barnmisshandel eller – försummelse, leversjukdomar och högt blodtryck för att nämna några.

Det finns även en risk att konsumenter ökar sin alkoholkonsumtion. Systembolaget har tagit in gårdstillverkares alkoholdrycker men dessa är dyra och utgör ingen direkt konkurrens. Med gårdsförsäljning medföljer en ”nyhet” då varan säljs direkt. I forskningslitteraturen finns inget stöd för att man ersätter Systembolagets drycker med gårdsförsäljarnas utan snarare tvärtom. Man köper alltså mer alkohol.

För att gårdsförsäljare ska locka till sig köpare kommer reklamen för alkohol att ändra karaktär. Vi kommer att få se mer alkoholreklam. Vi vet att reklam påverkar attityder och inställningar i en negativ inriktning för hälsan.

Gårdsförsäljning kommer således att innebära fler möjligheter att köpa alkohol, både när det gäller antal ställen och generösare öppettider. Det kan även innebära att starka lobbygrupper tillåts påverka försäljningsbegränsning så att man får sälja större volymer alkohol än vad som är föreslaget idag. Dessutom ökar reklam för alkohol med medföljande förändringar i negativ riktning för hälsan. Det som i första anblicken kan ses som en åtgärd i rätt riktning och som kommer att öka arbetstillfällen och turism kommer att leda till en försämring för folkhälsan. Frågan är hur mycket är vi beredda att betala för vår bekvämlighet? En ökad folkhälsa är den smartaste investeringen vi kan göra för oss själva och samhället. Det är en investering som vi måste lägga mer resurser på. Vi måste alltså göra tvärt om mot vad vi gör idag, skapar lagar som försämrar folkhälsan och på sikt kostar mer pengar än vad det smakar.