Vem är ersättningen till för?

Läser Peter Andersson (S) blogg om sjukvården i Stockholm. Han skrivet om att det, i ett tjänsteutlåtande, föreslås att företaget Legevisitten ska få ett godkännande att frångå vårdavtalet att driva Ormängens vårdcentral.

Vad är anledningen till att företaget föreslås frångå vårdavtalet? Jo, de listade patienterna är alldeles för många och alldeles för dyra. Företaget själv skrivet i sin ansökan: "Underlaget är inte tillräckligt och åldersspridningen är för liten. Regelbokens olika krav på produktionsnivåer går inte att hålla då merparten av de listade är äldre och vårdkrävande.

Man anser alltså att ålderspridningen är för liten, dvs det är mest äldre i upptagningsområdet. Man anser alltså att de listade är vårdkrävande; dvs det tar för långt tid, har flera sjukdomar och är inte lönsamma för vårdcentralen.

Idag ersätts vårdcentralerna i Stockholmsområdet efter antalet läkarbesök. För att få ersättning vill vårdcentralerna har listade patienter som a) behöver läkarvård och b) behöver endast korta besök.
När det gäller behov av läkarvård maximerar man vinsten genom att ta bort sjuksköterskebesök och slussar det mesta till en läkare. Behovet av korta besök gör att de äldre och multisjuka ses som icke-lönsamma. De människor som kommer i kläm är just de människor som är i störst behov av vård.

Det är en cynisk hälso- och sjukvårdspolitik som drivs av alliansen.

Satsa på framtiden

Socialstyrelsen har gjort en granskning av hela vårdkedjan som ansvara för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Denna granskning visar att kedjan är löst sammanfogad. För barnet innebär detta en risk att helt bli utan vård.

Orsaken till att kedjan endast är löst sammanfogad beror på att kommunerna och landstingen ger otydliga eller inga uppdrag alls till verksamheterna.

”Vi har tidigare konstaterat en rad problem och brister inom den vård som ska finnas för barn och unga med psykisk ohälsa och sjukdom. Detta är en grupp som mår allt sämre. Vi ser fler utåtagerande pojkar och självskadande flickor. De psykiska problemen bland barn i asyl- och migrationssituationer ökar. Därför genomförde Socialstyrelsen en omfattande tillsyn av hela den vårdkedja som har ansvar för den här gruppen” säger enhetschef Birgitta Hagström.

Det är många aktörer som är inblandade och det ställer höga krav på samverkan. En samverkan som i detta fall verkar saknas helt eller delvis. Det är många som hamnar mellan stolarna på grund av den bristande samverkan och det är väldigt många som far illa.

Vi måste satsa mer på de barn och ungdomar som har en psykisk ohälsa. Att det ska vara svårt att samverka känna som ett enkelt problem att lösa bara viljan finns. Det är alldeles för enkelt att skjuta över problemet till någon annan instans än att ta hand om det själv. Detta beror även på att det saknas både tid och personalresurser.

Att det idag inte satsas mer resurser på barn och ungdomar anser jag är ofattbart. Varje krona vi satsar idag är ju ingen utgift utan en investering i framtiden.

Vårdgarantin är för dem som är unga, friska och högljudda

Vårdgarantin leder till att unga, friska och högljuda patienter prioriteras framför äldre och kroniskt sjuka. Denna slutsats har ortopedläkare kommit fram till som citeras i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Att unga, friska och högljuda patienter prioriteras beror på att vårdgarantin kan bli stelbent. Då man ska vara garanterad att träffa en läkare inom en viss tidsrymd kan detta leda till att patienter med större behov får vänta på sin tur. De får köa trots att de är sjukare.

Det är även lättare för unga, friska och högljudda att ligga på när det gäller vårdgarantin. Dessa människor har lättare att sätta sig in i regelverket.

Författarna till artikeln menar att man måste tydligt visa vem som ansvarar för vad när det gäller vårdgarantin. Vilket ansvar har politikerna och vilket ansvar har hälso- och sjukvårdspersonalen? Detta är inte klarlagt idag och öppnar upp för olika tolkningar och attityder till vårdgarantin.

För mig är det viktigaste att man nu kan konstatera att vårdgarantin inte verkar hjälpa dem som är i störst behov av vård. Vem för deras talan när tidsperspektivet verkar vara den förhärskande urvalsmetoden.

För att kunna ge de patienter som har störst behov hjälp behöver vi öppet prata om prioriteringar. Det gäller att ge de patienter med störst vårdbehov vård och omsorg före de patienter som har ett mindre vårdbehov.

Minska barngrupperna för ett hållbarare samhälle

Det finns många skäl till att minska storleken på barngrupperna i förskola och skola. Nu har Diana Karlsson, forskare vid Högskolan i Skövde, visat att små barngrupper även minskar spridningen av antibiotikaresistenta pneumokockerbakterier.

Innan antibiotika gjorde sitt intåg var dödligheten hög i olika infektioner som orsakas av pneumokockinfektioner. Nu börjar bakterien kämpa för sin överlevnad genom att utveckla resistens mot antibiotika.

En lösning på problemet, säger Diana Karlsson, är små barngrupper i förskolan. Hon har gjort simuleringar med barngrupper som minskat från 16,7 barn till 13,4 barn per grupp. Resultatet visade att mängden pneumokocker i samhället sjönk med nästan 80%.

De ovan nämnd siffrorna på barngrupperna är det antal barn i medeltal som fanns per grupp år 2006 och 1985.

Barn i förskoleåldern bär ofta på pneumokocker utan att vara sjuka. Den mängd antibiotika som förskrivs är till förskolebarn. Kombinationen av mycket bakterier och hög antibiotikaförbrukning leder till att andelen antibiotikaresistenta pneumokocker är hög.

Undersökningen visar även att det inte bara räcker med att minska förskrivningen av antibiotika utan fler åtgärder måste till säger Diana Karlsson. Som exempel föreslår hon vaccinering eller mindre barngrupper.