Rödgrön överenskommelse i Östergötland

Idag har vi presenterat den rödgröna överenskommelsen om landstingspolitik den kommande mandatperioden i landstinget Östergötland.

Vi har en heltäckande politik för hela länet och vi vill framför allt lyfta fram några prioriterade områden.

Dessa områden är: fler äldre ska få vård i hemmet, satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, jämlik vård, klimatneutral landsting och satsningar på kollektivtrafik.

Vi blir allt äldre och äldre. Med stigande ålder följer även, i vissa fall, ökade sjukdomar. Det leder att äldre har behov av kontakt med sjukvården. I dag jobbar man mycket med "snabba vägar in". Vi vill hellre att man gör tvärt om, alltså snabba vägar ut. Med snabba vägar ut menar jag att personal åker till respektive persons hem. En frisk läkare tar sig lättare till en sjuk patient.

När det gäller satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping handlar det om en etablering av ett behandlings- och kunskapscentrum för missbrukare. Just missbrukarvården har länge varit eftersatt i Norrköping.

Vården idag är ojämlik. Den som har störst plånbok får idag en bättre vård och bättre medicin. Detta trots att personer med lägre socioekonomisk status har ett större behov av hälso- och sjukvård och har en sämre hälsa. Det är landstinget i Östergötland man ska tänka på när man vill ha ett föredöme för en jämlik vård.

Med en rödgrön majoritet kommer vi att kunna lämna en hållbar värld till våra barn och barnbarn genom målet klimatneutralt landsting. Vi vill satsa på en mat som är ekologisk och närproducerad. Det skapar även förutsättningar för att utveckla näringslivet.

Om ett litet tag kommer östgöten transportera sig oftare, mer miljövänligt och effektivt över hela länet.

För Östergötland i framtiden!

Läs även Mats Johanssons (S) , Joakim Hörsings (MP) och Emil Brobergs blogg.

Kultur, slöseri med skattepengar?

Enligt kommunallagen, som gäller både för kommuner och landsting, ansvarar landstinget för hälso- och sjukvård samt tandvård för barn upp till 20 års ålder. Dessa utgifter är obligatoriska. Frivilliga verksamheter är kultur, utbildning och turism. Kommun och landsting har ett gemensamt obligatoriskt ansvar för regional och lokal kollektivtrafik.

I gårdagens DN beskriver Timbro hur landstingen slösar pengar på subventionerade fritidssysselsättningar för vuxna människor. Budskapet är att landstingen slösar och att landstingen slösar på onyttiga aktiviteter.

Ett av de landsting som har kontrollerats är Östergötland. Har man valt att titta på Östergötland för att visa att om man slutar slösa pengar på onödiga aktiviteter så behövs ingen skatteökning?

De pengar som satsas på kultur, fritid och turism är bara en bråkdel av landstingets pengar. Det är bättre att se landstingets frivilliga satsningar som just satsningar, istället för slöseri. Satsningar i arbetstillfällen och inkomster.

En aktiv fritid är en av bestämningsfaktorerna för hälsa. Satsningen innebär även en prevention mot ohälsa. Alltså en besparing för vården. Om nu varje medborgare ska betala för sin kultur själv står vi inför ett ojämlikt samhälle för alla har inte råd.

En fortsatt satsning på en aktiv fritid är en lönsam affär för alla!

Var går våra skattepengar?

Läser en tidning utgiven av SKL (Sveriges kommuner och landsting) från 2009. Där presenteras en undesökning gjord av Synnovate, som har frågat 1000 personer om vem som ansvarar för vård, skola och omsorg.

En tredjedel av de utfårgade vet inte om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Risken är att man inte riktigt vet vad det är man röstar på i kommun- och landstingsval.

Undersökningen visar även att många inte vet om hur stor del av skattepengarna som går till vård, skola och omsorg. Hälften av de utfrågade trodde att mindre än 40% av kommunens och landstingets budget gick till vård, skola och omsorg.

Detta visar att många inte vet om hur stor del av kommunens och landstingets budget som går till vår välfärd. Om man inte vet om hur stor del av pengarna som går till välfärden blir det även enkelt att prata om skattesänkningar. Ser man inte kopplingen skatt och välfärd är det lättare att bara se till sin egen plånbok.

Jag undrar även hur många det är som vet om att de flest politiker arbetar med politik på sin fritid? Jag undrar hur många det är som vet om att man själv kan bli aktiv? Jag undrar hur många som är stolta över att få betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd?

Massundersökningar skapar masspsykos!

Företaget Vegatus erbjuder sina friska kunder genomgå en hel undersökning för att tidigt upptäcka sjukdomar. De riktar framför allt in sig på att upptäcka cancer i tidigt stadium men även hjärt- och kärlsjukdomar samt rent allmänt.

För det facila priset 5000 kronor får man en årlig hälsokontroll med grundläggande blodprover samt tester för tidiga tecken på 200 olika cancertyper. Visar sen proverna på en allvärlig sjukdom går man vidare med andra analyser och röntgen. Får man misstanken bekräftad skrivs en remiss till landstinget. Röntgen och andra analyser måste göras i många fall då blodprovssvaren kan ge ett avvikande värde fast det bara beror på en enkel infektion.

Även om man har en analys med sig i bagaget innebär inte detta att de kan "flytta" in på sjukhusen på en gång utan de behandlas som alla andra säger företrädare för landstinget.

Det finns inte heller några samband mellan massundersökningar och minskad dödlighet. Det ser inte företaget som något problem då de inte garanterar något men att tidig upptäckt ökar chansen för en lyckad behandling. Men det finns ändå risk för överdiagnosticering.

Priset så är 5000 kronor mycket pengar. Alla har inte de pengarna så det är bara höginkomsttagare som kan unna sig denna lyx. En lyx som inte heller har visat sig ha vetenskapligt stöd. Det är väl snarare så att personer betalar summan för att stilla en oro. Det är ett cyniskt sätt att lura människor på pengar.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan man också ha koll på själv genom egenkontroller. Det finns en risk att man blir en passiv kund istället för en aktiv patient.