Klimat och miljösmart landsting!

Vi vill att den klimatpåverkan som sker i landstinget idag skall minska kommande mandatperiod. Det innebär att vi behöver ta reda på hur mycket landsinget verksamheter påverkar miljö och klimat. Målet är ett klimatneutralt landsting.

För att uppnå målet klimatneutralt landsting måste höga miljökrav ställas i upphandlingen. Upphandling som berör allt, från miljöbilar och medicinteknisk apparatur till närproducerad mat och arbetskläder i ekologiskt material.

Min vision är ett landsting där fysisk aktivitet på recept, hund i vården, årliga läkemedelsgenomgångar, grön rehabilitering är naturliga inslag i landstingets verksamhet mot en klimatneutral och miljösmart hälso- och sjukvård.

Grön rehabilitering

Går ofta ut med hunden på Djurön utanför Norrköping. Fascineras ofta över att man under promenaden möter ekskog, öppen mark med fritt betande kor, lövskog och, till slut, gran och tall.

Naturen är en plats där man kan hämta energi och ger en stressad kropp en stunds vila och ro. Det är därför inspirerande att läsa om trädgårdsterapi på Gröna Rehab i Göteborg och SLUS; terapiträdgård i Alnarp. På dessa platser finns behandlingsmöjligheter för personer som drabbats av utmattningssyndrom och varit sjukskrivna under en längre period.

Trädgårdsterapi är utvärderat och forskningsbaserat. Enligt verksamhetsledare på Gröna Rehab i Göteborg har 75% av de personer som genomgått programmet återgått i någon form av aktivitet efteråt. De övriga 25% hade någon annan underliggande sjukdom.

Det finns forskning som visar att trädgårdar har en stressminskande effekt. En annan orsak till det lyckade resultatet kan vara det faktum att man träffar andra som befinner sig i samma situation. I konceptet med grön rehabilitering ingår t ex stresshantering, kroppskännedom, lära sig ett nytt förhållningssätt och gränssättning.

Endast läkemedel är inte alltid det enda alternativet som finns för läkning och/eller bot. Att rehabilitera människor med utmattningssyndrom med grön rehablitering är ett bra alternativ. Det är viktigt att se till hela människan och ha tilltro till människans egna läkningsförmåga. Att se helheten och samtidigt individuella lösningar är grunden för Grön Hälsa. Ser fram emot att driva införandet av grön rehabilitering i Östergötland efter valet!

Barnfattigdom nära dig!

Hur många barn som växer upp nu har sett en ko i hagen?

Rädda Barnens årsrapport från 2008 visar att barnfattigdomen har stabiliserats i Sverige men det finns skillnader i den relativa fattigdomen för tre grupper; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.

Oavsett om man lever i Sverige, Peru, Mexico, Niger, Indien eller Australien ska inte barn diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation.

Fattigdom är ett relativt begrepp och i Sverige är fattigdom, enligt Rädda Barnen, andelen barn som lever i familjer som får försörjningsstöd och/eller har låg inkomststandard. Alltså så pass låg att man inte kan täcka de nödvändigaste utgifterna. Det kan innebära för ett barns del att man inte har råd att se en film på bio eller delta i idrottsföreningar.

Sveriges kommuner och landsting har kommit överens med regeringen om en satsning för att stärka barns rättigheter. Första steget är att göra en kartläggning tillsammans med Barnombudsmannen. Kartläggningen ska sedan vara en grogrund för en handlingsplan för hur barns rättigheter kan stärkas i kommun och landsting. Kartläggningen ska vara klar i år och sträcka sig fram till 2013.

Rädda Barnen har även i en rapport från 2004 visat på ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet. Vi har flera barn som riskerar att drabbas av ohälsa redan i ung ålder. Här finns flera områden där man behöver förstärkning; god och näringsrik mat i skolor för att säkerställa att i allafall ett mål mat om dagen är energi- och näringsrik, tillgång till bad i kommunal regi med gratis inträde, nära tillgång till parker och grönområden, god planering av bostadsområden för att minimera segregerade områden, solidariskt finansierad vård, förstärka skolhälsovården för att möta barnens behov i ett tidigt stadium, ge ensamstående föräldrar stöd med dagis som är öppet dygnet runt för att nämna några områden.

Målet måste vara att skapa ett samhälle där alla instanser samarbetat för att uppnå en jämlik hälsa.

Tvättsäcksprojektet; om genusskillnader i vården.

Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än tvättsäckarna hos damerna?

Frågan kom från en sjuksköterska på en hudklinik på Danderyds sjukhus och föranledde en närmare undersökning, ett tvättsäcksprojekt.

Reslutatet av projektet visade skillnader i ordinerad behandling för psoriasis och eksem för män och kvinnor. Män fick oftare hjälp med att smörja in behandlande salva på mottagningen och oftare ljusbehandling. I samband med behandling användes mottagningens duschrum och därför blev herrarnas tvättsäck full snabbare än kvinnornas.

Kvinnorna ordinerades oftare egenvårdsbehandling och avslutade ljusbehandlingen tidigare än männen, därför behövde man inte tömma kvinnornas tvättsäck lika ofta som männens.

Psoriasis är lika vanligt hos män som hos kvinnor medan handeksem drabbar fler kvinnor än män.

I projektet undersökte man även; patientantalet för respektive kön, användadet av psoriasisförbundets egna anläggning, apotektets statistik över utlämnade preparat och jämförelser med Stockholms läns landsting.

Resultatet visade att stora könsskillnader i behandling av kvinnor och män fanns på hudkliniken. Om kvinnor behandlades med samma antal behandlingar per individ som männen skulle resurserna till kvinnor öka med 61%. Detta innebär att kvinnorna subventionerar hudklinikens budget för behandling. Om man skulle behandla männen på samma sätt som kvinnorna skulle man spara in pengar.

Behandling utförs normal sett på en mottagning som har öppet kontorstid. Det leder till att männen är frånvarande under sin egna arbetstid medan kvinnorna, som ordinerades egenvård, utför sin behandling efter arbetstid.

Skulle man göra en genusundersökning på fler områden inom t ex hälso- och sjukvården skulle man hitta fler exempel på en ojämlik vård mellan könen och hur genusassymetri kan fördyra eller bespara pengar.