Prata med ungdomarna

Fryshuset har, under 3 år, besökt 120 kommuner och pratat med 7500 unga och vuxna som arbetar med unga. Oavsett om man bor i Norrland eller Skåne är grundproblemet, brist på kommunikation, det samma.

ohol Man är oroade för sitt eget, sina vänners och föräldrars drickande. 68% av de vuxna höll med om att alkoholen är ett stort problem. Ungdomar ser alltså alkoholen som ett större problem än vuxna och det kan ha flera orsaker, t ex att vuxna i grund och botten inte är närvarande när ungdomar dricker eller har kunskaper i hur lätt det är att få tag på alkohol. Men även om siffrorna skiljer sig mellan de unga och de vuxna är siffran 68% hög och alarmerande. För mig är det glädjande att Miljöpartiets kongress har sagt sitt tydliga nej till gårdsförsäljning. I Finland, där gårdsförsäljning finns, har man sett att alkoholkonsumtionen har ökat. Ett ökat bruk eller missbruk av alkohol är inget vi behöver.

Unga vill även ha bättre kontakt med vuxna. Man vill ha stöd och bekräftelse från vuxna samt, kanske lite förvånade, en ökad polisnärvaro. För mig innebär detta att dagens unga känner en stor otrygghet och vilsenhet i dagens samhälle. Ungdomarna menar även att vuxna pratar för mycket, lyssnar för lite och inte tar unga på allvar.

86% av de unga och vuxna anser att bristen på mötesplatser är ett väldigt stort problem. Ungdomsgrupperna säger att de mötesplatser som finns är skapade efter vad vuxna tror att eller tycker att unga ska ha och inte vad de unga vill ha. Har man inte en naturlig mötesplats skapas alternativa mötesplatser.

Idag är man många gånger en lyckad människa om man jobbar mycket, är ständigt nåbar och rusar mellan olika aktiviteter. Mellan sitt eget jobb, när man inte pratar i mobilen eller är uppkopplad och tar sig till sina egna aktiviteter skjutsar man barnen till sina aktiviteter. Men för vem skull gör man egentligen detta? Hur många föräldrar är delaktiga i sina barns fritidsaktiviteter? I Leksands softbollag har jag träffat två ”lagmammor”. De är aktiva i styrelsen, de tittar på matcherna, de skriver matchpotokoll, lagar mat till laget och känner tjejerna i laget. Jag önskar att fler mammor och pappor var som dessa kvinnor.

Att så många som 86% av de unga ser rasism som ett stort problem är en siffra som oroar mig då endast hälften av de vuxna ansåg att detta är ett problem. Vari består denna skillnad? Är vuxna mer toleranta eller finns det rasism som skiljer sig åt beroende på generation?

Vi behöver alla arbeta för att bygga broar mellan vuxna och ungdomar och börja med en aktivitet som många ha svårt för, nämligen att lyssna. Det borde inte vara så svårt då vi har två öron och en mun. Det är viktigt att vi faktiskt frågar de unga hur de mår och vad de behöver. Vi borde även ifrågasätta våra egna levnadsvanor och upphöra att tänka individualistiskt. Vi lever alla i ett samhälle och vi borde bli bättre på att ta ansvar och ha omsorg om varandra.

Det är redan i ung ålder som hälsan påverkas. Låt oss börja investera i framtiden och börja lyssna på varandra för en friskare befolkning och ett bättre samhälle.

Underkänt för landstingets miljöarbete

Insändare som publicerats i dagens Linköpings tidning.

Underkänt i landstingets miljöarbete

Ett systematiskt och genomtänkt miljöarbete borde vara en självklarhet för alla större verksamheter. Landstinget i Östergötland har goda ambitioner i form av en hel del bra mål och visioner, men det brister påtagligt i redovisning och uppföljning. Detta gör det svårt att bedöma hur det egentligen står till med miljöarbetet för länets största arbetsgivare.

För en tid sedan behandlades årsredovisningen, där en redovisning av miljön också ingår, i landstingsfullmäktige. En tydlig brist som också samtidigt är en slags alarmklocka är den låga svarsfrekvensen från de olika verksamhetsdelarna i landstinget. Endast 55% av verksamheten har valt att rapportera in sin följsamhet till uppställda mål och kvalitetsmått. Det är en brist eftersom det gör att hela miljöredovisning förlorar sitt värde som förmedlare av information om hur det står till, men är också alarmerande eftersom det säger något om hur lite politisk vikt de styrande partierna ger miljöfrågorna.

En annan väsentlig brist är att själva redovisningen i liten grad följer upp de väsentliga miljömålen, exempelvis att minska transporter, öka kollektivtrafikåkandet. I de fall de gör det saknas ofta skarpa och uppföljningsbara nyckelindikatorer. Istället handlar redovisningen om följsamheten till lågt ställda krav om att följa lagstiftning, exempelvis inom kemikaliehantering. Inte ens dessa krav lyckas man nå upp till på ett tillfredsställande vis.

Miljöpartiet vill se en väsentlig skärpning både vad gäller innehållet i landstinget miljöarbete och det sätt på vilket man följer upp vad man åstadkommit. Vi befinner oss i en tid där miljöfrågorna är verkliga ödesfrågor och där handlingskraft är avgörande för hur framtiden kommer att gestalta sig. Inte minst på klimatområdet måste ett genomgripande arbete ske, där MP menar att landstinget på sikt ska bli så kallat klimatneutralt. En första utgångspunkt för att kunna göra något är att vi får korrekt information om hur det står till i landstingets verksamheter. Det som görs idag är inte på långa vägar tillräckligt

Margareta Fransson(MP), ledamot landstingsstyrelsen
Catarina Engström(MP), gruppledare

Ett jag som kan bli ett nej

I det senaste nyhetsbrevet från Riksdag och Departement kan vi läsa att ”ett ja kan bli ett nej”. Det frågan handlar om är om Miljöpartiet ska byta inställning till gårdsförsäljning eller inte. För ett år sedan sa MP ”ja”. Jag har tidigare skrivit om riskerna med ett ”ja” till alkoholförsäljning. Några av riskerna är ökad alkoholkonsumtion, styrning av starka lobbygrupper som vill få oss att köpa alkohol samt försämrad folkhälsa.

I slutet av maj har MP kongress och nu lutar det åt att det istället blir ett ”nej” till gårdsförsäljning. Att frågan åter kommer upp på kongressen beror på att det råder tveksamhet om MP sade ”ja” till försäljning på tillverkningsstället eller via Systembolagets butiker. Flera medlemmar i MP har nu skrivit en motion om ett ”nej” till gårdsförsäljning. Partistyrelsen ställer sig bakom denna motion.

Staten är nu inne på sin andra utredning om gårdsförsäljningens vara eller icke-vara. Den senaste utredningen har kommit fram till att gårdsförsäljning går att förena med EU-regler och det svenska alkoholmonopolet.

Förslaget går ut på att tillverkarna ska sälja sina produkter men för att de utländska tillverkarna inte ska diskrimineras ska gårdsförsäljarna även få sälja andra tillverkares produkter.

Med ökat antal försäljningsställen finns det en risk att det är folkhälsan som kommer att diskrimineras. Jag hoppas verkligen att motionen går igenom i linje med motionärerna och partistyrelsens önskemål.