Studiebesök på Hagebyvårdcentral

Titeln borde kanske heta studiebesök på City Hälsan Norr för det är vad Hageby vårdcentral kommer att heta sen.

I huset sjuder det av verksamhet. Här finns primärvård, Rehab Öst, kuratorer, psykolog, samtalsmottagning, tandvård, öppen förskola och familjecentral.

De bestående intrycken av studiebesöket är vikten av att arbeta preventivt och att man här vågar tänka nytt. På vårdcentralen finns en psykolog som arbetar ”on demand”. Psykologen har 4 inbokade patienter per dag. Resten av arbetstiden finns han där för ”akutfall”. Det innebär, att om en läkare bedömer att patienten egentligen borde träffa en psykolog, kan patienten göra det samma dag och i samma hus. Psykologen arbetar aldrig med att avsluta själva behandlingen, såsom är regel idag, utan den fortsätter med frivilliga uppehåll. Detta sätt att arbeta för en psykolog och med en psykolog är unikt för Sverige. Metoden går ut på att ge patienten egna verktyg för att klara sin vardag.

Det man tycker sig märka är att sjukskrivningarna har minskat, likaså remisserna till psykiatrin. Man upplever dock svårigheter att hitta barn i behov av psykolog även om man försöker hitta vägar för att hitta dessa barn.

Vårdcentralen kommer att söka forskningspengar för att starta en livsstilsskola för vissa grupper. Det kan t ex vara kvinnor från andra länder som söker vård med en smärtproblematik. Det man gör är att försöka kartlägga olika sociala faktorer som påverkar hälsan i sitt förra hemland och hur dessa ser ut idag. På så sätt skapar man en karta över sitt liv och det hela blir väldigt tydligt. Utifrån denna karta kan man sedan läsa av vilka sociala faktorer som skapar ohälsa.

Ett annat sätt att jobba förebyggande är vårdcentralens rutin att ge alla diabetespatienter ett recept på fysisk aktivitet eller att själva kunna skatta sina vanor när det gäller tobak och motion i livsstilsdatorn.

Vårdcentralens förebyggande arbete med både kropp och själ samt insikten att dessa två komponenter påverkar varandra är det mest bestående intrycket av studiebesöket. Vidare att vi, som sitter i landstingsfullmäktige, måste bli bättre på att efterfråga mjuka värden och inte bara ensidigt fokusera uppföljning och återkoppling i tid.

Jag är glad över att denna vårdcentral finns i Norrköping.

Återinför arbetstidsmodellerna

Igår var det möte med landstingsstyrelsen. Flera medborgarförslag fanns på dagordningen och ett av dem var ett önskemål om att återinföra arbetstidsmodellerna.

Det finns flera olika arbetstidsmodeller och den så kallade 3-3 modellen är nog den mest kända. För att omfattas av arbetstidsmodeller måste man arbeta minst 75% och arbeta på obekväm arbetstid. Som regel innebär modellerna en arbetstidsförkortning.

Arbetstidsmodellerna i Landstinget Östergötland togs bort hösten 2009 för att spara pengar. Vid tiden för beslutet saknades en kalkyl för hur mycket man skulle spara och vilka konsekvenser som borttagande av modellerna skulle kunna innebära.

I svaret till förslag till beslut i gårdagens landstingsstyrelse kan vi läsa att: ”kostnaderna har minskat och att produktionen har ökat”. Än idag vet vi inte vad vi har vunnit ekonomiskt med att ta bort arbetstidsmodellerna. Sen förstår jag inte riktigt kopplingen mellan avvecklandet av arbetstidsmodeller och en ökad produktion. Hur stor roll har egentligen själva borttagandet av arbetstidsmodellerna för en ökad produktion?

Tanken var att man skulle göra en konsekvensanalys i efterhand och efter lite letande i gamla protokoll kan man, i en minnesanteckning från personalstrategiska beredningen 091026, läsa att: ”konsekvenserna av de kostnadsreducerade åtgärderna är sämre arbetsmiljö för de anställda”.

Om detta är hela konsekvensanalysen vill jag ha osagt men man har i alla fall kunnat konstatera att arbetsmiljön för de anställda har blivit sämre. Om man har en dåligt arbetsmiljö kommer det att kosta pengar i form av sämre hälsa för de anställda. En sämre hälsa för de anställda innebär en lägre effektivitet.

När man tog beslutet att avveckla arbetstidsmodellerna var det för att ”skicka signaler” om att ekonomin var dålig. Frågan är väl hur man har lyckats med detta signalsystem när landstinget än idag går med minus?

I akutkliniken verksamhetsplan för 2011 ser vi att det under 2010 anställdes många nya sjuksköterskor då många erfarna valde att säga upp sig i en frustration över avskaffandet av 3-3. Detta ger ökade kostnader för rekrytering och inskolning.

Man har ensidigt tittat på arbetstidsmodellernas borttagande utan att göra en kalkyl över hur mycket man har sparat eller vad det kan få för konsekvenser. Man har bara fokuserat på vad man kan spara utan att titta på den faktiska vinsten eller förlusten och vägt dessa mot varandra.

Miljöpartiet lämnade igår ett yrkande om att bifalla motionen. Vi anser att det var ett misstag att avveckla arbetstidsmodellerna. Modellerna är ett sätt att kompensera personalen för oregelbunden och obekväm arbetstid genom att säkra återhämtning för personalen. Genom att ta bort arbetstidsmodellerna har även landstinget minskat sin attraktivitet som arbetsgivare.

Vi måste börja att skifta fokus från att jaga statliga pengar till en god personalpolitik. Det är ju personalen som är vår största resurs!

Krig mot antibiotika

I DN skriver Otto Kars, professor i infektionssjukdomar, att det måste till en global kraftansträngning mot antibiotikaförskrivning som i sin tur skapar resistenta bakterier.

Förekomsten av resistenta bakterier ökar snabbt och leder till att behandlingsmöjligheterna minskar. Minskar inte spridningen kan detta få allvarliga konsekvenser.

Vad behöver då göras? Detta problem måste attackeras från flera håll. Ett steg är att ändra vår attityd till antibiotika vid olika krämpor. Har man suttit i telefonrådgivning på en vårdcentral vet man om att många fnyser åt råd om egenvård såsom till exempel tranbärsjuice. Vi har många gånger en övertro på läkemedel och en misstro till gamla huskurer.

Att använda handsprit och följsamhet till klädregler för hälso- och sjukvårdsperonsal till 100% är ett annat viktigt steg. Är man patient och ser hälso- och sjukvårdspersonal med långa ärmar ska man säga stopp. Än så länge har jag inte sett en avvikelse i landstingets avvikelsesystem som gäller brist i följsamhet till rutiner när det gäller kläder men det kanske kommer?

Men det hela handlar inte bara om personalen utan även om politik. Vi behöver se över platssituationerna på våra sjukhus i länet. Platserna är idag för få vilket leder till överbeläggningar och en stressad arbetssituation.

Att se över och noggrant överväga upphandlingar av städ på våra sjukhus är ett krav. Det är viktigt att de som städar har en rimlig arbetsbelastning och bra arbetsredskap.

Ett annat viktigt steg är att ifrågasätta ersättningsmodeller som den i Stockholm. Vårdcentralerna får betalt per besök. Det innebär att korta besök med nöjda ”kunder” ger mer pengar i fickan än multisjuka patienter som tar längre tid i anspråk. Det har visat sig att det förskrivs mer antibiotika och viagra i Danderyd än i Botkyrka. Det är knappast troligt att det beror på att man är sjukare i Danderyd eller att samtliga med erektil dysfunktion råkar bo där. Det handlar mer om en köpstark kundkrets.

Läkemedelsindustrin måste även bana vägen och ta sitt ansvar. Marknadsför era produkter med lite klokskap tack!