Hund i vården

I Sverige används vårdhundar i flera kommuner och landsting. Därför har nu SIS startat ett projekt för att ta fram en svensk standard för vårdhundtjänster. Det innebär att det kommer att underlätta vd upphandling av hundtjänster och att dessa tjänster kommer att ske tryggt och bra.

Vårdhund används inom rehabilitering, äldrevård, demensvård och på hospice. Det dessa vårdhundar bidrar med är; minnesträning, finmotorik, fysisk träning, träning efter stroke, kognitiv träning och träning av social kompetens.

Just nu pågår ett projekt Örebro landsting om hundars betydelse i habilitering. En av deltagarna i projektet har, som mål med forskningen, habilitering på recept.

Det finns forskning som visar att hundar kan förbättra människors välmående och hälsa. Att äga en hund innebär en större risk att klara av en hjärtinfarkt och de har lägre blodtryck än de som inte äger en hund. Att få besök av en vårdhund på äldreboenden har visat att förskrivningen av lugnande läkemedel minskar.

Detta sammantaget gör att förhoppningen om hund i vården inom omsorgen snart är en realitet även i Norrköping. Ser också fram emot att få rösta i landstingsstyrelsen på vår förre gruppledare, Agneta Niklassons, motion om hund i vården även i landstinget.

Jag skriver som en väldigt klok man brukar avsluta sina mail med: ”enkla lösningar är det svåraste som finns”. I detta fall är lösningen enkel och det svåraste är väl att få andra med på tåget till en modern hälso- och sjukvård och omsorg med vårdhund för ökad hälsa och välbefinnande.

Bostadsplanering för bättre hälsa

Fysisk inaktivitet kostar samhället minst 6 miljarder varje år. Endast en liten ökning av den fysiska aktiviteten förbättrar folkhälsan samtidigt som den sparar in pengar.

Man kan påverka folkhälsan genom hur man väljer att bygga. Bor man i områden som lockar till promenader är man mer fysisk aktiv än om man bor i områden utan bra promenadstråk.

Det är framförallt tre grupper man borde rikta in sig på om man planerar att bygga ett nytt bostadsområde: barn, äldre och funktionshindrade. Dessa tre grupper är i högre grad än andra utsatta för hälsorisker.

Vilka faktorer påverkar då ett aktivare liv i staden och ökar på så sätt folkhälsan? Exempel på faktorer är; närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar, barnomsorg och skolor. Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service. Småskalig och varierande bebyggelse. Blandning av bostäder verksamheter och servicefunktioner samt tillgång till mötesplatser.

För mig betyder det mycket att man har valt att bygga ut spårvägen till Hageby och snart vidare mot Navestad. Jag skulle gärna se en linje 4 ut mot Lindö och Abborreberg.

När det gäller grönområden kan vi nog bli ännu bättre i Norrköping. Att göra Skeppsholmen till en stor hundrastgård vore en dröm för mig. Likaså att fler invånare skulle ha möjlighet att odla egna grönsaker nära sitt ordinära boende, kanske till och med på taken.

För barnen som går i förskola och skola önskar jag att man river upp den till stora delar asfalterade skolgården och ersätter det med sand och gräs. Skolgårdarna ska självklart planeras med barnen för att ta tillvara på deras önskemål och behov.

Satsa på fler idrottsanläggningar eller rusta upp dem som redan finns är även det ett önskemål men då framförallt i Norrköpings ytterområden som Hageby, Eneby och Klockaretorpet.

Att sen kunna gå och handla råvaror hos den lokala torghandeln är ett bättre alternativ än att ta bilen till storköpen utanför staden. Det är bättre både för våra lokala producenter men även för hälsan.

Himmelstalundsbadet ska även i fortsättningen kosta gratis. Det är en självklarhet att barnen inte ska behöva betala inträde där.

Vilka förslag har ni för att förbättra den stadsmiljö som finns idag så att den blir mer grön och locar till fysisk aktivitet?

Vad blir resultatet av gårdsförsäljning?

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att se över möjliga konsekvenser av gårdsförsäljning av alkohol. I den analys som Statens folkhälsoinstitut har gjorts beräknas en ökning av alkoholbutikstätheten till 50-125 % och generösare öppettider än vad Systembolaget har. Öppettiderna kommer då att öka från dagens 47 timmar i veckan till 71 timmar i veckan.

Det är kommunerna som kommer att ge tillstånd om öppettider. Idag har de som säljer alkohol generösa öppettider och det troligaste är att dessa generösa öppettider även kommer att gälla för gårdsförsäljare.

För en del kommuner kan gårdsförsäljning även innebära en turistmagnet då man, i samband med försäljning, även kan erbjuda provsmakning, kurser eller föreläsningar. För att detta ska fungera som en turistmagnet är kvälls- och helgöppet en förutsättning.
I Finland lättade man efter ett par år när det gäller öppettider och 2006 fick gårdsförsäljare tillåtelse att ha öppet 365 dagar per år. Flera studier visar att ökade öppettider innebär en ökad konsumtion av alkohol.

En risk är att vinstintresset kommer att vara förhärskande över folkhälsan. Både Svenska Bryggeriförbunden och Vin- och sprittillverkarna argumenterar mot den försäljningsbegränsning som finns. Detta leder till att vi inom några år kan se en ökning av försäljningstaket.

Ökade försäljningsställen för alkohol har i flera studier visat en ökning av våld, barnmisshandel eller – försummelse, leversjukdomar och högt blodtryck för att nämna några.

Det finns även en risk att konsumenter ökar sin alkoholkonsumtion. Systembolaget har tagit in gårdstillverkares alkoholdrycker men dessa är dyra och utgör ingen direkt konkurrens. Med gårdsförsäljning medföljer en ”nyhet” då varan säljs direkt. I forskningslitteraturen finns inget stöd för att man ersätter Systembolagets drycker med gårdsförsäljarnas utan snarare tvärtom. Man köper alltså mer alkohol.

För att gårdsförsäljare ska locka till sig köpare kommer reklamen för alkohol att ändra karaktär. Vi kommer att få se mer alkoholreklam. Vi vet att reklam påverkar attityder och inställningar i en negativ inriktning för hälsan.

Gårdsförsäljning kommer således att innebära fler möjligheter att köpa alkohol, både när det gäller antal ställen och generösare öppettider. Det kan även innebära att starka lobbygrupper tillåts påverka försäljningsbegränsning så att man får sälja större volymer alkohol än vad som är föreslaget idag. Dessutom ökar reklam för alkohol med medföljande förändringar i negativ riktning för hälsan. Det som i första anblicken kan ses som en åtgärd i rätt riktning och som kommer att öka arbetstillfällen och turism kommer att leda till en försämring för folkhälsan. Frågan är hur mycket är vi beredda att betala för vår bekvämlighet? En ökad folkhälsa är den smartaste investeringen vi kan göra för oss själva och samhället. Det är en investering som vi måste lägga mer resurser på. Vi måste alltså göra tvärt om mot vad vi gör idag, skapar lagar som försämrar folkhälsan och på sikt kostar mer pengar än vad det smakar.

Vem är ersättningen till för?

Läser Peter Andersson (S) blogg om sjukvården i Stockholm. Han skrivet om att det, i ett tjänsteutlåtande, föreslås att företaget Legevisitten ska få ett godkännande att frångå vårdavtalet att driva Ormängens vårdcentral.

Vad är anledningen till att företaget föreslås frångå vårdavtalet? Jo, de listade patienterna är alldeles för många och alldeles för dyra. Företaget själv skrivet i sin ansökan: "Underlaget är inte tillräckligt och åldersspridningen är för liten. Regelbokens olika krav på produktionsnivåer går inte att hålla då merparten av de listade är äldre och vårdkrävande.

Man anser alltså att ålderspridningen är för liten, dvs det är mest äldre i upptagningsområdet. Man anser alltså att de listade är vårdkrävande; dvs det tar för långt tid, har flera sjukdomar och är inte lönsamma för vårdcentralen.

Idag ersätts vårdcentralerna i Stockholmsområdet efter antalet läkarbesök. För att få ersättning vill vårdcentralerna har listade patienter som a) behöver läkarvård och b) behöver endast korta besök.
När det gäller behov av läkarvård maximerar man vinsten genom att ta bort sjuksköterskebesök och slussar det mesta till en läkare. Behovet av korta besök gör att de äldre och multisjuka ses som icke-lönsamma. De människor som kommer i kläm är just de människor som är i störst behov av vård.

Det är en cynisk hälso- och sjukvårdspolitik som drivs av alliansen.