Hälsan är Grön

Kolumn av Barbro Hedvall

2011-12-28T09:31:00.000-08:00

Har gått igenom högen med papper och urklipp som ska läsas när det finns luckor i livets schema. Några sådana luckor har jag haft under julen. Kan verkligen rekommendera läsning av en kolumn skriven av Barbro Hedvall med titeln "Carema är ordet för dagen".

Våld i nära relationer - motion i landstingsfullmäktige

2011-11-26T06:39:00.000-08:00

Igår var det internationella dagen för våld mot kvinnor. FN:s generalförsamling slog fast att ”våld mot kvinnor hindrar dem att uppnå jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening”.http://www.blogger.com/img/blank.gif

Tyvärr visar det sig att våld mot kvinnor inte har minskat utan ökat. Ser vi på statistik från Brottsförebyggande rådet såhttp://www.blogger.com/img/blank.gif har antalet anmälda brott när det gäller misshandel av kvinna ökat med 47% från 2000.

När det gäller anmälda fall om grov kvinnofridskränkning har de ökat med 118% och anmälningar som rör olaga ho mot kvinnor över 18 år har ökat med 31% för samma tidsperiod.

Socialstyrelsen säger; ”Våld i nära relationer drabbar framför allt kvinnor och våldsutövaren är oftast en man. Trots likabehandlingsprincipen och att även män utsätts för våld fokuserar både socialtjänstlagen och samhällets satsningar på våldsutsatta kvinnor. Att lyfta fram just kvinnorna är motiverat av syftet att ge skydd åt offer för könsrelaterat våld".

Mot bakgrund av detta har vår gruppledare, Catarina Engström, lämnat in en motion om vårdprogram för våld mot kvinnor i nära relationer för landstinget i Östergötland. Denna motion debatterades i landstingsfullmäktige förra onsdagen. Tanken med motionen är ett vårdprogram för alla landstingets verksamheter och inte som idag bara på akuten och kvinnokliniken.

Förslag till beslut var att motionen skulle anses besvarad då ett vårdprogram redan finns. Skillnaden är att miljöpartiet vill höja ambitionsnivån och ge all personal i vården kompetens och våga fråga om eventuell förekomst om våld i nära relationer.

Efter Catarina Engströms anförande startade en debatt som slutade med att alliansen insåg att motionen höll på att gå igenom. För att förhindra detta ändrade man åsikt och yrkade för återremiss. Detta innebär att motionen kommer åter att behandlas och det ska bli spännande att se hur motionen kommer att behandlas i sin come back på landstingsfullmäktige.

HBT-certifiering

2011-11-10T10:02:00.000-08:00

Idag om två veckor ska min motion om hbt-certifiering upp till beslut i landstingsfullmäktige.

Motion om ökad HBT – kompetens för anställda inom barn- och ungdomsklinikerna i Landstinget i Östergötland.

Mål 3 för Statens Folkhälsoinstitut är barn och ungas uppväxtvillkor. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska som fysiska hälsan.

I befolkningen som helhet är psykiska besvär en av de största orsakerna till ohälsa. I olika undersökningar har det visat sig att personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella har sämre hälsa än heterosexuella, och att detta står sig genom hela livet.

Att bryta normer kan leda till risker för utsatthet i den egna familjen, i skolan eller i föreningslivet. Att som ung behöva möta denna utsatthet kan leda till ohälsa.

RFSL Ungdoms studie Effekter av heteronormen från 2009 har 32 % av de utfrågade ungdomarna uppgett att de avstått från att gå ut någon gång med anledning av sin sexualitet eller könsidentitet. Många hbt-ungdomar mår bra, men andelen ungdomar som möter ifrågasättanden, kränkningar och våld – i hemmet, på gatan, i skolan och på andra platser i samhället – är betydligt högre än bland andra ungdomar. T ex har var femte homo- eller bisexuell ungdom har blivit slagen i hemmet av en vuxen. Det är dubbelt så många som andra ungdomar.

Den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsens utredning Hon, hen, han från år 2010 visar på en försämrad hälsa för homosexuella, bisexuella samt transpersoner. Utredningen pekar på tre utvecklingsområden: mötesplatser, myndigheters kompetens och ökad kunskap och satsningar i skolan.

Miljöpartiet de Gröna vill ha ett samhälle där alla känner sig lika välkomna oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Heteronormen leder till en oacceptabel diskriminering och uteslutning av människor som inte kan identifiera sig i den.

Sedan 2008 erbjuder RFSL vårdrelaterade arbetsplatser en hbt-certifieringsutbildning. Syftet med utbildningen är att öka hbt-personers tillgång till god vård. Tyngdpunkten i certifieringen är en förståelse för hur den heteronormativa grunden i vårt samhälle påverkar hbt-personers levnadsvillkor och hur den påverkar hbt-gruppen ur ett hälsoperspektiv.

Det tar i genomsnitt 6-8 månader att införa processen. Certifieringen gäller för två och kan sedan förnyas. All personal genomgår en utbildning i fyra steg under ledning av RFSL:s utbildare.

Landstingsfullmäktige föreslås besluta

att all personal vid barn- och ungdoms klinikerna i Landstinget i Östergötland som möter ungdomar ska genomgå RFSL:s hbt-certifiering.

Underskott i landstinget

2011-10-14T03:18:00.000-07:00

I gårdagens NT kunde vi läsa att landstinget i Östergötlands underskott beräknas hamna på minus 173 miljoner. Landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell (M) säger att: ”arbetet med kostnadsreducerande åtgärder måste fortsätta på alla nivåer. Den långsiktiga strateginhttp://www.blogger.com/img/blank.gif att nå ett nollresultat 2012 ligger fast”.

Det bör även nämnas att det redan finns ett beslut i landstingsfullmäktige att godkänna ett underskott på 115 miljoner kronor för verksamheterna. Det godkända underskotten var inget vi i Miljöpartiet ställde oss bakom.

Förklaringarna är att förbättringarna har tagit längre tid än förväntat och att kostnadsutvecklingen är för hög. Man pekar även på kostnaderna för läkemedel samt för att förbättra tillgängligheten ökat.

Man har således redan, från den styrande minoriteten, godkänt ett underskott på 115 miljoner kronor. Problemen med underskott var väl kända tidigare. Det var redan när beslutet togs i fullmäktige som en ansvarsfull politik skulle ha påbörjats.

Frågan är dock vad den styrande minoriteten egentligen vill med landstinget i Östergötland? I Norrköping ser vi hur den offentligt drivna primärvården eroderas bort. Hur länge ska den tillåtas erodera eller är svaret att den ska tillåtas erodera tills vi inte har någon offentligt driven primärvård kvar?

För att vara tydlig är vi i miljöparitet inte emot vårdval. Vi vill se fler olika typer av driftsformer, även kooperativ och stiftelser, för att öka valfriheten. Men som det är idag innebär en ”ökad valfrihet” en ökad valmöjlighet för privata företag att offentligt finansiera sin verksamhet.

Hur mycket har vårdvalet och upphandlingarna egentligen kostat?

Den styrande minoriteten pekar även på ökade kostnader för läkemedel. Många gånger beskrivs de ökade läkemedelskostnaderna i negativa termer och att dessa påverkar finansieringen i hög grad negativt. Men är det rätt att lyfta fram ökade läkemedelskostnader i diskussioner om underskott utan att samtidigt diskutera det värde som en ny form av behandling medför? I dag förs inte dessa diskussioner i landstinget på politisk nivå. Det innebär att det ligger ett antagande underförstått att de ökade läkemedelskostnaderna är till nytta och skapar ett ökat värde. Men vet vi det egentligen om vi inte vågar ta diskussionerna?

Har verksamheterna över huvudtaget ekonomiska möjligheter att få sin budget i balans eller är det snarare så att mer resurser behöver tillföras via en höjd skatt? Vad ska den offentliga vården erbjuda medborgarna och vad ska medborgarna betala själva? Dessa frågor behöver vi diskutera öppet med varandra för den väg vi går på just nu har bara ett slut, rakt ut över ruinens brant.

Regionalt utvecklingsprogram

2011-09-29T12:40:00.000-07:00

Har läst regionalt utvecklingsprogram (RUP) för första gången och har många tankar och funderingar kring innehållet i denna viljeriktning.

I utvecklingsprogrammet står bl a att ”Avsikten med ett regionalt utvecklingsprogram är att ange strategier för en eftersträvansvärd samhällsutveckling utifrån de förutsättningar som råder i regionen”.

Av alla orter som nämns i RUP nämns Linköping 10 gånger, Norrköping 10 gånger och Stockholm 3 gånger. Övriga orter i Östergötland 0 gånger förutom vid en karta på två olika sidor.

RUP är koncentrerad till områdets 2 största orter och är det denna utveckling som är eftersträvansvärd? Är utvecklingen mot enbart arbetsmarknadsområden eftersträvansvärd? Är utvecklingen mot Stockholm eftersträvansvärd?

Var är landsorten? Hur ska en utveckling garanteras även för dessa områden? Handlar inte det hela om hur man ser på landsbygden kontra staden? Vad är det för utveckling vi vill ha på staden och landet? Är det hållbart att vi bara bor i staden? Är det hållbart att ha serva en landsbygd och vad ska ingå i den servicen?

Vad är det egentligen vi vill utveckla? Är det människan som en arbetande människa eller är det människan som en social varelse? Hur kan man utveckla ekologin och sambandet mellan ekologin och människan?

Vidare står det att ”Den betydelse som RUP har för den regionala utvecklingen avgörs i praktiken främst av den betydelse som kommunerna och Landstinget på frivillig basis tillskriver ett regionalt utvecklingsprogram, samt i vilken utsträckning det understöds av statliga organ, det privata näringslivet och andra aktörer”.

Hur har det sett ut historiskt sett? Vilka använder sig av RUP i sina program och beslut? Hur stor tyngd har den egentligen? Blir detta till slut en pseudodiskussion som inte får någon större betydelse i verkligheten?

Tema kollektivtrafik

2011-09-22T03:54:00.000-07:00

http://www.blogger.com/img/blank.gif
Denna vecka har mycket handlat om kollektivtrafik. Just nu pågår den europeiska trafikantveckan som är en upplysningskampanj. Syftet är att motivera personer att ställa undan bilen och istället cykla, gå och åka kollektivtrafik så långt http://www.blogger.com/img/blank.gifdet går. I år fokuserar trafikantveckan på miljöanpassade alternativ till den fossilbränsledrivna bilen.

I Norrköping uppmärksammas trafikantveckan på olika sätt bl a genom att idag göra Prästgatan bilfri och istället för bilar på gatan kommer handlarna ta deras plats för denna dag.

I veckan höll Spira ett seminarium med Karolina Isaksson, forskare och filosofie doktor på VTI. Karolina Isaksson föreläste om hennes forskning och ämnet för dagen var: Transportpolitiska prioriteringar – hur påverkar det mitt vardagsliv?

Studien byggde på intervjuer av fokusgrupper i Vadstena, Åtvidaberg och Ljura i Norrköping. Slutsatserna från studien var att; de lokala transporterna på små orter urholkas när man satsar på de större transporterna, även om många lever mobila liv är den lokala tillgängligheten viktigt samt att alla lever inte rörliga liv och alla önskar det inte heller.

I veckan var det ett extrainsatt landstingsfullmäktige för att fatta beslut om skatteväxling för regional trafik mellan Landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland. Bakgrunden är ett tidigare fattat beslut att landstinget från och med den 1/1 2012 blir kollektivtrafikmyndighet för all allmän regional kollektivtrafik inom länet och den länsöverskridande trafiken. Det innebär att landstinget övertar kommunernas kostnadsansvar för de inomkommunala trafiken och en skatteväxling görs mellan kommun och landsting.

I handlingarna i landstingsfullmäktige fanns även Regionalt utvecklingsprogram som är ute på remiss. Även här handlar mycket om kollektivtrafik med fokus på pendlingstrafik. Mer om detta program längre fram.

För att få människor att använda kollektivtrafik är faktorer som användbarhet och kunskap om kollektivtrafiken av stor betydelse men även restid. Det är nödvändigt att inte bara en gata som Prästgatan blev bilfri utan att en hel fil i Norrköping blev bilfri och att den filen bara trafikerades av kollektivtrafik. Som det är idag tillbringar man mindre tid på bussen mellan Norrköping och Linköping och mer tid på samma buss i Norrköpings innerstad. Med en bussfil förkortas restiden avsevärt.

I samband med frågan om regionförstoring, regionalt utvecklingsprogram och fokus på pendlingstrafik och arbetsmarknadsregioner får man inte glömma bort att det även finns förlorare. Detta skapar frågor som; hur blir även förlorarna vinnare?, Vad ska ingå i servicen på den lilla orten? Och hur skapar man en jämlik kollektivtrafik i Östergötland?

I valfrihetens förlovade land

2011-09-07T13:11:00.001-07:00

De borgerliga partierna började för ungefär 20 år sedan dela in välfärdssektorn i två delar, en ond och en god. För alla gällde det att, i valfrihetens namn, välja det rätta. På den onda sidan representeras av den offentligt finansierade välfärden och den goda av de privata alternativen.

De privata alternativen innebär en sund konkurrens, minskad byråkrati, effektivitet, stärkt kvalitet och ökad valfrihet. Allt som den offentligt finansierade sektorn inte är.

I dag skriver Dagens Nyheter om en forskarrapport som beskriver följderna av denna dualistiska syn. I hur hög grad har det blivit en sund konkurrens, minskad byråkrat, ökad effektivitet, stärkt kvalitet och ökad valfrihet?

Forskarrapportens slutsats är att det råder ”anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. Utifrån befintliga studier kan vi inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats”.

Det enda som har ökat kan väl i och för sig vara valfriheten. Men kan alla välja, kan alla förstå vad man ska välja och hur ger man möjligheter för alla medborgare att göra val?

Forskarna bakom rapporten kommer nu att träffa ledande företrädare för kommuner, landsting och privata aktörer med välfärdsforskare för att förbättra beslutsunderlaget för den fortsatta välfärdspolitiken. Ser fram emot denna rapport.

Frågor till Vrinnevilistan från Berit Malmqvist

2011-07-09T02:44:00.000-07:00

Berit Malmqvist ställer en del frågor till Vrinnevilistan i Folkbladet;

Sjukhuset är kvar men vad är det fyllt med?
-Alldeles för få hjärtspecialister, i Linköping är de nästan tio gånger fler.
-Alldeles för få vårdplatser, hälften av de US har.
-Vart tog äldrevården vägen?
-Vart tog rehabilitering efter stroke vägen?
-Var finns infektionsplatserna?
-Vad hände med psykiatrin?
-Vad hände med kravet på ett fullvärdigt Vrinnevisjukhus som Vrinnevilistan stred för tidigare?
-Vart tog striden vägen?
-Är det sant att makten korrumperar?

Frågorna är berättigade och jag kan bara hoppas att Berit Malmqvist får svar på sina frågor. Men lika tyst som Vrinnevilistan har varit tidgare, lika tyst lär det vara nu.

När det gäller psykiatrin kan jag svara att, från och med den 1 januari 2011, började det nya avtalet med Capio att gälla. Personer i behov av psykiatri ska nu kunna välja mellan den landstingsdrivna vården eller det privata alternativet. Det har visat sig att de flesta har valt att stanna i den landstingsdrivna vården.

Syftet var att öka valfriheten och tillgängligheten för denna patientkategori. Nu när man har valt att stanna i landstinget visar det sig att man har valt ”fel”. Tanken är nu att personal ska försöka få dessa patienter att välja ”rätt”. I detta fall det privata alternativet. Man är för valfrihet så länge man väljer vad som anses ”rätt”.

Samtidigt kostar denna valfrihet pengar för landstinget. Landstinget betalar pengar till Capio för vård som man i grund och botten inte får utförd. Vem är det då som utför vården? Det är landstinget som samtidigt har fått sina resurser nedskurna. Så inom den landstingsdrivna psykiatriska vården ska man nu göra mer men med mindre resurser.

Den styrande minoritetens svar på många av vårdens utmaningar är effektiviseringar. Det går att effektivisera vården i vissa hänseenden men det är ingen lösning som gäller i alla situationer. Hälso- och sjukvården utförs av människor som behandlar, omvårdar och hjälper människor i behov av vård. Effektiviseringen i en personalintensiv verksamhet har sina ramar och jag anser att vi många gånger har nått dessa ramar i flera av landstingets verksamheter.

Dags att införa en folkhälsolinje?

2011-07-04T04:30:00.000-07:00

Under den första dagen på Almedalsveckan satte Miljöpartiet fingret på ett växande problem: den ökande gruppen ”unga utanför”. Gruppen ”unga utanför” har varken ett arbete eller studerar.

Statens folkhälsoinstitut visar i sin rapport ”Barn och ungas hälsa” att den psykiska ohälsan har ökat markant i ungdomsgruppen. Ungdomar som behöver vård på grund av självskadande beteende och depressioner ökat. En trend som man inte ser i gruppen under 15 år.

Ungefär en av tio elever slutar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Många som slutar gymnasiet saknar behörighet till högskola. ”Det behövs åtgärder som är inriktade på att fler elever ska klara grundskolan och gymnasiet, samt på att unga lättare ska komma in på arbetsmarknaden” säger Sven Bremberg i rapporten.

Den ekonomiska förutsättningen för ensamstående föräldrar och ensamboende i åldern 20-29 år har försämrats. För barnens skull behöver ensamstående föräldrars ekonomi förbättras.

Hälsa grundläggs tidigt och en tidig försämrad hälsa tenderar att fortsätta även i vuxen ålder. Vi har alla ett ansvar att vända denna oroande trend. Fler beslut, om inte alla, borde fattas utifrån hälsokonsekvensbedömningar. Det som kanske kostar mycket idag kan vara en smart investering för framtiden.

Om cirka 10 år kommer 40-talisterna nå den vårdkrävande åldern +85, 60-talisterna kommer att gå i pension och gruppen i arbete ökar endast lite. Vår efterfrågan av, högre kvalitetskrav på och växande behov av välfärdstjänster kommer att bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med dagens skatter och avgifter. För att över huvudtaget ha råd med välfärdssamhället i framtiden måste vi börja att investera idag.

Det finns inte en enda lösning på den framtida finansieringen men en av det för mig viktigaste åtgärderna är att stärka satsningarna på en ökad folkhälsa. För det har vi alla ett gemensamt ansvar. För att kunna fatta välgrundade beslut måste de bedömas utifrån hälsokonsekvenser. Det är då vi kan få en vägledning på var och hur vi ska satsa våra pengar för framtiden.

Dagkirurgi i Finspång

2011-06-08T00:43:00.000-07:00

I går beslutade landstingsstyrelsen att behålla dagkirurgin i Finspång. Rättare sagt så beslutade den styrande minoriteten att behålla dagkirurgin medan vi i MP tillsammans med S och V inte deltog i omröstningen.

Man kan tycka att det var ett något märkligt ställningstagande av oss i oppositionen men det har sin förklaring som jag nu ska försöka ge er.

I underlaget för beslut fanns olika scenarior, ett var att behålla dagkirurgin i Finspång och ett var att flytta dagkirurgin till Vrinnevisjukhuset. Underlaget lämnade dock många frågor obesvarade. Frågor såsom; hur är hållbarheten i detta förslag? Hur kommer situationen se ut för utvecklingen av dagkirurgin om 5, 10 respektive 15 år?, Hur ser sjukhusorganisationen ut i en framtida region? I underlaget får vi information om att en del verksamhetsföreträdare önskar att utreda kapaciteten för dagkirurgin i länet först innan beslut tas. En sådan kapacitetsanalys har inte gjorts.

Som ledamot i landstingsstyrelsen har man ett ansvar. Det är svårt att fatta ett hållbart beslut om underlaget inte ger svar på de frågor man har.

Vi yrkade därför på återremiss på förslaget för vidare utredning och komplettering av dagkirurgins utveckling. De olika förslagen behöver belysas både i ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv när det gäller ekonomi samt för- respektive nackdelar från ett verksamhets- och medborgarperspektiv. Den framtida dagkirurgiska verksamheten behöver även undersökas från ett regionperspektiv.

På grund av underlaget var det svårt att avgöra vilket av alternativen behålla: dagkirurgin i Finspång eller flytta den till Vrinnevi som är det mest hållbara ekonomiska alternativet.

Jag vill vara väldigt tydliga med att vi inte har tagit ställning till om dagkirurgin ska vara kvar eller flytta. Den enda ställning vi har tagit är att om man vill ta sitt ansvar på allvar och fatta kloka beslut för östgötar och blivande regionmedborgare behöver vi ordentliga underlag.

Vad fick vi för 20 miljoner?

2011-06-06T01:45:00.000-07:00

Det privata vårdföretaget Capio driver sedan årsskiftet en stor del av den öppna psykatriska vården för vuxna i Linköping och Norrköping.

Den borgerliga majoriteten i landstinget, som styr tillsammans med Vrinnevilistan, ville med Capios inträde erbjuda en valfrihet för de psykiskt sjuka där det också finns privata alternativ till den landstingsdrivna vården.
Men efter fem månader visar det sig att nästan ingen av de psykiskt sjuka vill ha den nya aktören Capio som vårdgivare
Landstinget har upphandlat psykiatrisk vård från Capio för närmare 20 miljoner kronor. Men som läget är nu används inte den kapacitet som handlats upp.
Bara i Norrköping är det flera hundra patienter, varav ett 70-tal med tung diagnostik, som väljer bort det privata alternativet och i stället vill vara kvar i landstingets vård.

Texten är hämtad i sin helhet från Östnytts hemsida där man även kan se nyhetsinslaget. Gav upp att skriva en egen text efter flera försök för jag tenderade att skriva i vredesmod. Ilskan beror på att landstinget har satsat stora summor pengar på en misslyckad "valfrihet". Det här är pengar som skulle kunna ha använts till dem som verkligen behöver det, alltså patienterna istället för de privata företagen.

Prata med ungdomarna

2011-05-26T00:57:00.000-07:00

Fryshuset har, under 3 år, besökt 120 kommuner och pratat med 7500 unga och vuxna som arbetar med unga. Oavsett om man bor i Norrland eller Skåne är grundproblemet, brist på kommunikation, det samma.

ohol Man är oroade för sitt eget, sina vänners och föräldrars drickande. 68% av de vuxna höll med om att alkoholen är ett stort problem. Ungdomar ser alltså alkoholen som ett större problem än vuxna och det kan ha flera orsaker, t ex att vuxna i grund och botten inte är närvarande när ungdomar dricker eller har kunskaper i hur lätt det är att få tag på alkohol. Men även om siffrorna skiljer sig mellan de unga och de vuxna är siffran 68% hög och alarmerande. För mig är det glädjande att Miljöpartiets kongress har sagt sitt tydliga nej till gårdsförsäljning. I Finland, där gårdsförsäljning finns, har man sett att alkoholkonsumtionen har ökat. Ett ökat bruk eller missbruk av alkohol är inget vi behöver.

Unga vill även ha bättre kontakt med vuxna. Man vill ha stöd och bekräftelse från vuxna samt, kanske lite förvånade, en ökad polisnärvaro. För mig innebär detta att dagens unga känner en stor otrygghet och vilsenhet i dagens samhälle. Ungdomarna menar även att vuxna pratar för mycket, lyssnar för lite och inte tar unga på allvar.

86% av de unga och vuxna anser att bristen på mötesplatser är ett väldigt stort problem. Ungdomsgrupperna säger att de mötesplatser som finns är skapade efter vad vuxna tror att eller tycker att unga ska ha och inte vad de unga vill ha. Har man inte en naturlig mötesplats skapas alternativa mötesplatser.

Idag är man många gånger en lyckad människa om man jobbar mycket, är ständigt nåbar och rusar mellan olika aktiviteter. Mellan sitt eget jobb, när man inte pratar i mobilen eller är uppkopplad och tar sig till sina egna aktiviteter skjutsar man barnen till sina aktiviteter. Men för vem skull gör man egentligen detta? Hur många föräldrar är delaktiga i sina barns fritidsaktiviteter? I Leksands softbollag har jag träffat två ”lagmammor”. De är aktiva i styrelsen, de tittar på matcherna, de skriver matchpotokoll, lagar mat till laget och känner tjejerna i laget. Jag önskar att fler mammor och pappor var som dessa kvinnor.

Att så många som 86% av de unga ser rasism som ett stort problem är en siffra som oroar mig då endast hälften av de vuxna ansåg att detta är ett problem. Vari består denna skillnad? Är vuxna mer toleranta eller finns det rasism som skiljer sig åt beroende på generation?

Vi behöver alla arbeta för att bygga broar mellan vuxna och ungdomar och börja med en aktivitet som många ha svårt för, nämligen att lyssna. Det borde inte vara så svårt då vi har två öron och en mun. Det är viktigt att vi faktiskt frågar de unga hur de mår och vad de behöver. Vi borde även ifrågasätta våra egna levnadsvanor och upphöra att tänka individualistiskt. Vi lever alla i ett samhälle och vi borde bli bättre på att ta ansvar och ha omsorg om varandra.

Det är redan i ung ålder som hälsan påverkas. Låt oss börja investera i framtiden och börja lyssna på varandra för en friskare befolkning och ett bättre samhälle.

Underkänt för landstingets miljöarbete

2011-05-13T12:32:00.000-07:00

Insändare som publicerats i dagens Linköpings tidning.

Underkänt i landstingets miljöarbete

Ett systematiskt och genomtänkt miljöarbete borde vara en självklarhet för alla större verksamheter. Landstinget i Östergötland har goda ambitioner i form av en hel del bra mål och visioner, men det brister påtagligt i redovisning och uppföljning. Detta gör det svårt att bedöma hur det egentligen står till med miljöarbetet för länets största arbetsgivare.

För en tid sedan behandlades årsredovisningen, där en redovisning av miljön också ingår, i landstingsfullmäktige. En tydlig brist som också samtidigt är en slags alarmklocka är den låga svarsfrekvensen från de olika verksamhetsdelarna i landstinget. Endast 55% av verksamheten har valt att rapportera in sin följsamhet till uppställda mål och kvalitetsmått. Det är en brist eftersom det gör att hela miljöredovisning förlorar sitt värde som förmedlare av information om hur det står till, men är också alarmerande eftersom det säger något om hur lite politisk vikt de styrande partierna ger miljöfrågorna.

En annan väsentlig brist är att själva redovisningen i liten grad följer upp de väsentliga miljömålen, exempelvis att minska transporter, öka kollektivtrafikåkandet. I de fall de gör det saknas ofta skarpa och uppföljningsbara nyckelindikatorer. Istället handlar redovisningen om följsamheten till lågt ställda krav om att följa lagstiftning, exempelvis inom kemikaliehantering. Inte ens dessa krav lyckas man nå upp till på ett tillfredsställande vis.

Miljöpartiet vill se en väsentlig skärpning både vad gäller innehållet i landstinget miljöarbete och det sätt på vilket man följer upp vad man åstadkommit. Vi befinner oss i en tid där miljöfrågorna är verkliga ödesfrågor och där handlingskraft är avgörande för hur framtiden kommer att gestalta sig. Inte minst på klimatområdet måste ett genomgripande arbete ske, där MP menar att landstinget på sikt ska bli så kallat klimatneutralt. En första utgångspunkt för att kunna göra något är att vi får korrekt information om hur det står till i landstingets verksamheter. Det som görs idag är inte på långa vägar tillräckligt

Margareta Fransson(MP), ledamot landstingsstyrelsen
Catarina Engström(MP), gruppledare

Ett jag som kan bli ett nej

2011-05-02T10:07:00.000-07:00

I det senaste nyhetsbrevet från Riksdag och Departement kan vi läsa att ”ett ja kan bli ett nej”. Det frågan handlar om är om Miljöpartiet ska byta inställning till gårdsförsäljning eller inte. För ett år sedan sa MP ”ja”. Jag har tidigare skrivit om riskerna med ett ”ja” till alkoholförsäljning. Några av riskerna är ökad alkoholkonsumtion, styrning av starka lobbygrupper som vill få oss att köpa alkohol samt försämrad folkhälsa.

I slutet av maj har MP kongress och nu lutar det åt att det istället blir ett ”nej” till gårdsförsäljning. Att frågan åter kommer upp på kongressen beror på att det råder tveksamhet om MP sade ”ja” till försäljning på tillverkningsstället eller via Systembolagets butiker. Flera medlemmar i MP har nu skrivit en motion om ett ”nej” till gårdsförsäljning. Partistyrelsen ställer sig bakom denna motion.

Staten är nu inne på sin andra utredning om gårdsförsäljningens vara eller icke-vara. Den senaste utredningen har kommit fram till att gårdsförsäljning går att förena med EU-regler och det svenska alkoholmonopolet.

Förslaget går ut på att tillverkarna ska sälja sina produkter men för att de utländska tillverkarna inte ska diskrimineras ska gårdsförsäljarna även få sälja andra tillverkares produkter.

Med ökat antal försäljningsställen finns det en risk att det är folkhälsan som kommer att diskrimineras. Jag hoppas verkligen att motionen går igenom i linje med motionärerna och partistyrelsens önskemål.

Studiebesök på Hagebyvårdcentral

2011-04-17T10:26:00.000-07:00

Titeln borde kanske heta studiebesök på City Hälsan Norr för det är vad Hageby vårdcentral kommer att heta sen.

I huset sjuder det av verksamhet. Här finns primärvård, Rehab Öst, kuratorer, psykolog, samtalsmottagning, tandvård, öppen förskola och familjecentral.

De bestående intrycken av studiebesöket är vikten av att arbeta preventivt och att man här vågar tänka nytt. På vårdcentralen finns en psykolog som arbetar ”on demand”. Psykologen har 4 inbokade patienter per dag. Resten av arbetstiden finns han där för ”akutfall”. Det innebär, att om en läkare bedömer att patienten egentligen borde träffa en psykolog, kan patienten göra det samma dag och i samma hus. Psykologen arbetar aldrig med att avsluta själva behandlingen, såsom är regel idag, utan den fortsätter med frivilliga uppehåll. Detta sätt att arbeta för en psykolog och med en psykolog är unikt för Sverige. Metoden går ut på att ge patienten egna verktyg för att klara sin vardag.

Det man tycker sig märka är att sjukskrivningarna har minskat, likaså remisserna till psykiatrin. Man upplever dock svårigheter att hitta barn i behov av psykolog även om man försöker hitta vägar för att hitta dessa barn.

Vårdcentralen kommer att söka forskningspengar för att starta en livsstilsskola för vissa grupper. Det kan t ex vara kvinnor från andra länder som söker vård med en smärtproblematik. Det man gör är att försöka kartlägga olika sociala faktorer som påverkar hälsan i sitt förra hemland och hur dessa ser ut idag. På så sätt skapar man en karta över sitt liv och det hela blir väldigt tydligt. Utifrån denna karta kan man sedan läsa av vilka sociala faktorer som skapar ohälsa.

Ett annat sätt att jobba förebyggande är vårdcentralens rutin att ge alla diabetespatienter ett recept på fysisk aktivitet eller att själva kunna skatta sina vanor när det gäller tobak och motion i livsstilsdatorn.

Vårdcentralens förebyggande arbete med både kropp och själ samt insikten att dessa två komponenter påverkar varandra är det mest bestående intrycket av studiebesöket. Vidare att vi, som sitter i landstingsfullmäktige, måste bli bättre på att efterfråga mjuka värden och inte bara ensidigt fokusera uppföljning och återkoppling i tid.

Jag är glad över att denna vårdcentral finns i Norrköping.

Återinför arbetstidsmodellerna

2011-04-13T11:30:00.000-07:00

Igår var det möte med landstingsstyrelsen. Flera medborgarförslag fanns på dagordningen och ett av dem var ett önskemål om att återinföra arbetstidsmodellerna.

Det finns flera olika arbetstidsmodeller och den så kallade 3-3 modellen är nog den mest kända. För att omfattas av arbetstidsmodeller måste man arbeta minst 75% och arbeta på obekväm arbetstid. Som regel innebär modellerna en arbetstidsförkortning.

Arbetstidsmodellerna i Landstinget Östergötland togs bort hösten 2009 för att spara pengar. Vid tiden för beslutet saknades en kalkyl för hur mycket man skulle spara och vilka konsekvenser som borttagande av modellerna skulle kunna innebära.

I svaret till förslag till beslut i gårdagens landstingsstyrelse kan vi läsa att: ”kostnaderna har minskat och att produktionen har ökat”. Än idag vet vi inte vad vi har vunnit ekonomiskt med att ta bort arbetstidsmodellerna. Sen förstår jag inte riktigt kopplingen mellan avvecklandet av arbetstidsmodeller och en ökad produktion. Hur stor roll har egentligen själva borttagandet av arbetstidsmodellerna för en ökad produktion?

Tanken var att man skulle göra en konsekvensanalys i efterhand och efter lite letande i gamla protokoll kan man, i en minnesanteckning från personalstrategiska beredningen 091026, läsa att: ”konsekvenserna av de kostnadsreducerade åtgärderna är sämre arbetsmiljö för de anställda”.

Om detta är hela konsekvensanalysen vill jag ha osagt men man har i alla fall kunnat konstatera att arbetsmiljön för de anställda har blivit sämre. Om man har en dåligt arbetsmiljö kommer det att kosta pengar i form av sämre hälsa för de anställda. En sämre hälsa för de anställda innebär en lägre effektivitet.

När man tog beslutet att avveckla arbetstidsmodellerna var det för att ”skicka signaler” om att ekonomin var dålig. Frågan är väl hur man har lyckats med detta signalsystem när landstinget än idag går med minus?

I akutkliniken verksamhetsplan för 2011 ser vi att det under 2010 anställdes många nya sjuksköterskor då många erfarna valde att säga upp sig i en frustration över avskaffandet av 3-3. Detta ger ökade kostnader för rekrytering och inskolning.

Man har ensidigt tittat på arbetstidsmodellernas borttagande utan att göra en kalkyl över hur mycket man har sparat eller vad det kan få för konsekvenser. Man har bara fokuserat på vad man kan spara utan att titta på den faktiska vinsten eller förlusten och vägt dessa mot varandra.

Miljöpartiet lämnade igår ett yrkande om att bifalla motionen. Vi anser att det var ett misstag att avveckla arbetstidsmodellerna. Modellerna är ett sätt att kompensera personalen för oregelbunden och obekväm arbetstid genom att säkra återhämtning för personalen. Genom att ta bort arbetstidsmodellerna har även landstinget minskat sin attraktivitet som arbetsgivare.

Vi måste börja att skifta fokus från att jaga statliga pengar till en god personalpolitik. Det är ju personalen som är vår största resurs!

Krig mot antibiotika

2011-04-06T09:35:00.000-07:00

I DN skriver Otto Kars, professor i infektionssjukdomar, att det måste till en global kraftansträngning mot antibiotikaförskrivning som i sin tur skapar resistenta bakterier.

Förekomsten av resistenta bakterier ökar snabbt och leder till att behandlingsmöjligheterna minskar. Minskar inte spridningen kan detta få allvarliga konsekvenser.

Vad behöver då göras? Detta problem måste attackeras från flera håll. Ett steg är att ändra vår attityd till antibiotika vid olika krämpor. Har man suttit i telefonrådgivning på en vårdcentral vet man om att många fnyser åt råd om egenvård såsom till exempel tranbärsjuice. Vi har många gånger en övertro på läkemedel och en misstro till gamla huskurer.

Att använda handsprit och följsamhet till klädregler för hälso- och sjukvårdsperonsal till 100% är ett annat viktigt steg. Är man patient och ser hälso- och sjukvårdspersonal med långa ärmar ska man säga stopp. Än så länge har jag inte sett en avvikelse i landstingets avvikelsesystem som gäller brist i följsamhet till rutiner när det gäller kläder men det kanske kommer?

Men det hela handlar inte bara om personalen utan även om politik. Vi behöver se över platssituationerna på våra sjukhus i länet. Platserna är idag för få vilket leder till överbeläggningar och en stressad arbetssituation.

Att se över och noggrant överväga upphandlingar av städ på våra sjukhus är ett krav. Det är viktigt att de som städar har en rimlig arbetsbelastning och bra arbetsredskap.

Ett annat viktigt steg är att ifrågasätta ersättningsmodeller som den i Stockholm. Vårdcentralerna får betalt per besök. Det innebär att korta besök med nöjda ”kunder” ger mer pengar i fickan än multisjuka patienter som tar längre tid i anspråk. Det har visat sig att det förskrivs mer antibiotika och viagra i Danderyd än i Botkyrka. Det är knappast troligt att det beror på att man är sjukare i Danderyd eller att samtliga med erektil dysfunktion råkar bo där. Det handlar mer om en köpstark kundkrets.

Läkemedelsindustrin måste även bana vägen och ta sitt ansvar. Marknadsför era produkter med lite klokskap tack!

Ägande innebär ett ansvar

2011-03-28T10:42:00.000-07:00

Lyssnar på fullmäktigedebatten via Radio Norrköping. Ämnet som debatteras är ägande i offentlig eller privat regi?

Kom att tänka på en artikel om Jakob von Uexkull. Han sålde sin privata frimärkssamling och grundade Right livelihood award, även kallad det alternativa nobelpriset.

En av de första pristagarna var den norske författaren Erik Damman. Nyfikenheten tog honom till Samoa då han hade hört att man på Samoa inte var så intresserade av privat ägande. Väl där kunde Erik Damman konstatera att människorna på Samoa inte var olika människor i andra delar av världen förutom de sociala reglerna.

På Samoa hyllades de människor som arbetade för det gemensamma. De som satte sig själva i första rummet blev socialt utfrysta.

Jakob von Uexkull anser att den som är rikast är inte den som har mest utan den som utför något för jordens överlevnad. Men vi kommer allt längre och längre bort från tänket på vår nästa eller nästa generation i dag.

Han är inte emot privat ägande men anser att ägande inte ger en människa rätt att göra vad han eller hon vill med sin egendom. Att äga innebär även ett ansvar. I det ansvaret ligger att trygga sin barn och sina barnbarns framtid. En framtid som innefattar en hållbar utveckling.

Miljöpartiet är för valfrihet i vården och vi vill ha en mångfald av utövare men vi vill även bana väg för en hållbar utveckling för framtiden. Det viktiga är att alla känner ett ansvar för kommande generationer och ser längre än till sin egen plånbok.

Jämför vi med länder, inom och utom Europa, drivs mycket av vården i privat regi. Det finns dock en stor skillnad. I Sverige ägs vården i en hög andel av privata aktiebolag. Det innebär att du och jag betalar en del av våra skattepengar till ägarnas vinster. I andra länder, t ex USA och Holland, ägs en stor del av sjukhusen av företag UTAN ett vinstdrivande syfte.

Att ägande innebär ett ansvar för medmänniskor och framtiden är för mig självklart. Vinsten ska man återinföra till verksamheten för t ex kompetensutveckling av personalen, förebyggande hälsovård eller forskning om man nu inte väljer att skänka en del till de som har det sämre.

Naprapati

2011-03-21T12:00:00.001-07:00

I DN kan vi läsa om en studie som visar att naprapati fungerar bättre än erkänd och rekommenderad behandling och rygg- och ncksmärta.

I studien, som är utförd av Karolinska institutet, deltog 409 patienter med smärta i rygg och/eller nacke sedan minst två veckor. De som deltog hade endast vad som kallas ospecifika besvär. Patienter med t ex diskbråck eller akut pisksnärtskada deltog inte i studien.

Efter 12 veckor upplevde 57% av patienterna, som behandlats av naprapat, att deras tillstånd blivit ”väldigt mycket förbättrat”. För den andra gruppen, som inte fick naprapatbehandling men däremot den rekommenderade behandlingen rådgivning och information, var samma siffra 13%.

När det gäller minskning av smärta var siffrorna även i denna skattning bättre för dem som genomgått naprapatbehandling.

Det finns idag 900 naprapater i Sverige och det är 7 landsting som har värdavtal med naprapater.

Kommer studier som denna att öka acceptansen för naprapatbehandling? Kommer fler landsting vilja teckna vårdavtal? Och vad kommer Högskoleverkets rapport till Jan Björklund innebära?

Högskoleverket skriver i sin rapport att naprapatutbildningen ska avvecklas och ingå som en ny påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster.

Idag blir man färdig naprapat efter 4 års studier. Dessa studieår följs av ett års praktik och när praktiken är avslutad kan man ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen.

Om förslaget i denna rapport blir ett beslut hur kommer då naprapatins framtid se ut? Kommer det ändå att skapas specialistsjukgymnaster? För alla som ser naprapati som alternativ medicin, kommer ni att ändra åsikt om naprapati? Kommer naprapaterna att fortsätta vara en självständig yrkeskår och istället få stöd från det offentliga utbildningsväsendet.

Det ska bli spännande att följa diskussionerna kring denna fråga.

Sjukvården och besparingar

2011-03-15T12:23:00.000-07:00

Dagens Medicin är en nyhetstidning som riktar sil till personal inom hälso- och sjukvården.

Går man in på deras hemsida idag slås man av olika krav och förslag på besparingar. I Blekinge har man ett underskott som måste justeras. Det förslag som har lagt fram är att endast en av Blekinges två akutmottagningar ska få ge intensivvård.

Vårdförbundets ordförande i Blekinges kommentar, till att 300 tjänster ska bort i Blekinge, är att det är vården som får betala för hyrläkare, köpt vård och läkemedelskostnader. Vidare säger hon att: :vi kan inte påverka det ekonomiska resultatet men det är på oss besparingarna läggs”.

I Uppsala måste 100 miljoner sparas. Det man fokuserar på är att minska personalkostnaderna. Antar, precis som en kommentator till artikeln gör, att man fortfarande ska ha samma produktion men med färre händer i vården.

I Ludvika väljer man att ställa in ett möte mellan personal och landstingsråd på grund av ”hätsk stämning”. De upprörda känslorna beror på besparingsplaner som innebär anställningsstopp, inköpsstopp, höjda patientavgifter, minskning av antalet stafettläkare och stora nedläggningar av Ludvika lasarett.

Ekonomin i vårt landsting är ansträngd och det finns enheter som inte klarar sin budget. Vad kommer att hända här?

Det finns inga lätta genvägar att ta för att få ekonomin i balans. Det är många faktorer som samspelar och påverkar varandra. Vi behöver dock ha en öppen diskussion om tre viktiga frågor.

Den första handlar om Hälso- och sjukvårdens portalparagraf §2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vad menas med att den som har det största behovet skall gå först?

Vad får vården kosta och vad är vi beredda att betala? Om vi idag inte har råd med vården hur ska vi ha råd med vården i framtiden? I dag blir allt fler äldre och äldre vilket leder till att behoven kommer att öka. Hur ska vården finansieras om 20 år?

Vad är det som skapar hälsa respektive ohälsa? Egentligen har vi mycket kunskap om vad som främjar hälsa och vad som bidrar till ohälsa. Varför gör vi inte mer åt vår kunskap?

8 mars, en dag att uppmärksamma

2011-03-07T10:59:00.000-08:00

Internationella kvinnodagen har sina rötter från 1910 och 1977 antog FN en resolution som uppmuntrar alla andra att uppmärksamma denna dag. Vad är det då vi uppmärksammar? Det som uppmärksammas är ojämställdhet och kvinnors situation i hela världen.

Förra året korades Island som världens mest jämställda land i World Economics Forums lista. Därefter kom Norge och Finland. Sverige placerade sig på 4:e plats.

Trots av vi i Sverige hamnar högt upp på denna lista finns det fortfarande mycket kvar att göra. Ett exempel är könsfördelningen i bolagsstyrelser.

I Näringsdepartementets verksamhetsberättelse kan vi läsa att 49% av alla styrelsemedlemmar är kvinnor. Maud Olofsson är stolt över de redovisade siffrorna.

Rapport har granskat hela det statliga bolagskoncernerna och då visar det sig att endast 31% är kvinnor.

Miljöpartiet har sedan länge debatterat frågan om hur könsfördelningen i bolagsstyrelser ska bli mer jämställd. Ett sätt att säkerställa en jämnare könsfördelning är med hjälp av lagstiftning om kvotering. En del anser att lagstiftning inte är ett alternativ då det är en ägarfråga. Om vi nu ska acceptera det faktum, att det är en ägarfråga, kommer vi att få vänta till Internationella kvinnodagens 200 år jubileum innan representationen närmar sig 50-50 i de privata styrelserna.

För oss i Miljöpartiet är kvotering inget mål men ett medel för att nå ett mål. Ett medel för att ge kvinnor samma möjligheter som män. Ett medel att bredda kompetensen. Ett medel för att modernisera Sverige.

Mer AKM till folket

2011-03-02T12:02:00.000-08:00

Igår sammanträdde landstingsstyrelsen i Östergötland. Ett av ärendena som behandlades var betänkandet ”Kompetens och ansvar” från Socialdepartementet. I betänkandet finns riktlinjer när det gäller behörighet för olika yrkesgrupper, från specialistsjuksköterskor till tandhygienister.

I sitt betänkande föreslår Socialstyrelsen att ett register ska tas fram för AKM (alternativ och komplementärmedicin). Tanken är att ett register ska upprättas för de som utövar alternativa behandlingsformer, de som vill registrera sig måste vara medlem i en yrkesorganisation inom AKM-området, konsumentverket ska administrera registret och en nationell informationsinsats bör genomföras när registret införs.

Varför är det föreslagna registret en bra idé? Det handlar om att göra det enklare för alla att göra medvetna val. Det handlar också om att ta det första steget för att lyfta upp AKM upp från källaren till ljuset för att belysa och prata om dessa alternativa behandlingsformer för att avarterna ska försvinna. Registret kan även bidra till att tydliggöra för allmänheten vad det är som räknas till hälso- och sjukvård och vad som inte räknas dit.

Enligt det förslag som fick gehör under landstingsstyrelsen ska ett register inte införas. I svaret skriver man att registret kan vara vilseledande för konsumenter.

Miljöparitet reserverade sig. Vi menar att ett register faktiskt skulle underlätta medvetna val, bidrar positivt på kvaliteten samt leder konsumenterna från vilsenhet till klarhet.

Buss till Lindö......

2011-02-23T03:26:00.000-08:00

I NT debatt skriver idag Stefan Hagfeldt (M) att Miljöpartiets kommunalråd Mattias Stenberg inte ger honom några svar om frågan om kollektivtrafik, eller snarare brist på bussar till Lindö.

För två år sedan ondgjorde sig Stefan Hagfeldt om situationen för bilister mellan Lindö och innerstan. Nu är det nya tider och ett nytt kommunalråd så idag är det bussarna som han fokuserar på.

I debattartikeln skriver Stefan Hagfeldt att Mattias Stenberg varvar personangrepp med att lägga ord i min mun som han aldrig har sagt. Samtidigt skriver han i artikeln att ”vilket Mattias Stenberg tydligen instämmer i?” samt ….”anser tydligen Mattias bara vara i sin ordning”. Själv har jag lärt mig att inte kasta sten i glashus.

Mattias Stenberg svar till Stefan Hagfeldt är att: Mitt ansvarsområde är större än bara en enda busslinje och bara en enda stadsdel. Norrköpings kommun sträcker sig från Arkösund till Skärblacka, inte bara från Lindö till Repslagaregatan. Vi har över trettio busslinjer som går till olika stadsdelar och orter, inte bara en.

Vidare svarar Mattias Stenberg att: Jag har ansvar för över 130 000 människor som bor i Norrköpings kommun, inte bara de 5 000 som bor i Lindö. I staden har även Hageby, Eneby, Klockaretorpet, Vilbergen och alla andra stadsdelar behov av kollektivtrafik, det har man på landsbygden också. Kanske till och med större behov än i Lindö, där andelen bilar och mängden pengar per hushåll är högst i hela staden.

Jag har lyssnat på den direktsända debatten från kommunfullmäktige denna mandatperiod och själv hört Stefan Hagfeldt prata om bussen till Lindö. Det han har sagt om kollektivtrafiken i denna stad handlar bara om EN stadsdel, nämligen Lindö. Vill Stefan Hagfeldt på riktigt föra en diskussion om kollektivtrafiken borde han göra det med HELA kommunen som utgångspunkt. Inte bara den stadsdel han själv bor i. Och, precis som Stefan Hagfeldt själv påpekar i debattartikeln, ska alla medborgare behandlas lika enligt kommunallagen.

Mattias Stenberg svarar även att:Ingen skulle vara lyckligare än jag om vi kunde satsa mer pengar på kollektivtrafiken i Norrköping, men vi har de ekonomiska förutsättningarna vi har och då gäller det att få ut så mycket som möjligt av dem. Jag noterar också att Stefan Hagfeldts prat om att ”slå vakt” om kollektivtrafiken inte återspeglar sig i något budgetförslag Moderaterna lagt. Däremot utlovas det ofta skattesänkningar som skulle innebära ännu större neddragningar. Det är lätt att lova saker om man inte behöver ta ansvar.

Detta pekar på att det är en enskild individ som driver en enskild fråga. Menade han allvar eller det parti han tillhör allvar med att utöka kollektivtrafiken borde det finnas med i budgeten.

För er som vill läsa vidare föreslår jag att ni tittar på Mattias Stenberg interpellationssvar till Stefan Hagfeldt eller jämför tidtabeller på Östgötatrafikens hemsida.

Vård till papperslöa

2011-02-17T07:43:00.001-08:00

Hur sammanfattar jag ett elva timmar långt landstingsfullmäktige? Just nu är det framförallt ett ämne som surrar i huvudet och det är att Östergötland är sämst i Europa på att ge papperslösa vård? Vi är alltså inte bara sämst i Sverige utan även i Europa.

Det blev uppenbart att den styrande minoriteten gömmer sig bakom en tolkning av lagen. Samma lag som flera landsting i detta land vald att tolka helt annorlunda. Medans de flesta ger de papperslösa vård utan att fundera på rättslig status har vi valt att neka medmänniskor i Östergötland vård.

I lagen står det att papperslösa har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå. Är det någon som kan förklara vad vård som inte kan anstå betyder? Det är professionen som i det enskilda fallet ska avgöra om det är vård som inte kan anstå eller inte. Samtidigt har professionen skyldighet att bota och lindra.

Det är även professionen som skuldbeläggs av den styrande minoriteten för att det inte har tagit till sig information om hur och vad man ska göra. Som vanligt försöker den styrande minoriteten förklara sig okyldigt, lägga skulden på andra och svära sig själva fria.

Man väljer alltså att låta en rättslig status komma före den enskilda människans behov av vård. Man väljer alltså att bryta mot mänskliga rättigheter. Man väljer alltså att neka medmänniskor vård.

För er som klickar på länken kan jag informera att den gråhåriga mannen i slutet av inslaget inte är Sverigedemokrat utan hälso- och sjukvårdens ordförande Lasse Petterson (Vrinnevilistan).

Läs även Emil Broberg (V) blogg.

Ranking av sjukhusen i Östergötland

2011-02-10T01:29:00.000-08:00

I Norrköpings Tidningar och Folkbladet kan vi läsa att US Linköping är Sveriges bästa sjukhus och att Vrinnevisjukhuset i Norrköping placerar sig på plats 24 medan Motala sjukhus parkerar på plats 41

Undersökningen är gjord av Health Consumer Powerhouse.
På deras hemsida står det att de är Europas ledande analys- och informationsföretag när det gäller hälso- och sjukvårdsinformation för vårdkonsumenten. Företaget menar att de analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar resultatet i form av konsumentinformation.

I NT säger företagets utvecklingschef, Arne Björnberg; ”att ranka Sveriges bästa sjukhus 2010 är ett experiment för att se vilket resultatet blir om vi väger samman data till en rangordnande jämförelse på sjukhusnivå”.

I Folkbladet säger Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Lasse Pettersson Vrinnevilistan: ”den här statistiken säger en hel del. Men man måste ta den med en nypa salt”.

Utifrån den presenterade statistiken har han följande att säga när det gäller rankingen för Vrinnevisjukhuset: det är inget nytt problem att hjärtsjukvården ligger långt ner på listan på och att problemet inte handlar om resurser utan kompetenser. Vidare att det är konstigt att strokevården hamnar så långt ned i rankingen och att problemet för akutmottagning beror på att det är för många Norrköpingsbor som söker akutvård även när det inte behövs. Att så många söker sig till akuten beror på, menar Lasse Pettersson, att det är så svårt att komma till primärvården.

Som vanligt väljer Lasse Pettersson att skjuta över ansvaret på andra. Om det nu är svårt att få en tid på vårdcentralen är det därför man väljer att nedmontera den landstingsdrivna primärvården i Norrköping?

Företaget grundades och leds av Johan Hjertqvist. Han har tidigare varit vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet, landstingspolitiker och kommunalråd. Dessutom var han chef för Timbro Hälsa. När den lades ned blev den istället Health Consumer Powerhouse. Timbro är en marknadsliberal tankesmedja. Det är långt ifrån en neutral undersökning som vi får ta del av.

Kontentan av detta är att informationen som har givits är konsumentinformation och att den ska ses som ett experiment enligt företaget själva. Enligt hälso- och sjukvårdens ordförande ska den ”tas med en nypa salt”.

Frågan är hur Vrinnevilistan och alliansen kommer att använda informationen när de passar dem i landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsfullmäktige? Återkommer till er läsare med rapporter.

Upplevelser från landstingsstyrelsen

2011-02-01T08:06:00.000-08:00

Idag har jag för första gången suttit som Miljöpartiets representant i landstingsstyrelsen. Känslan jag har i kroppen efter mötets avslutande är uppgivenhet. Känslan beror på att den sittande minoriteten beslutade att lägga ned vårdcentralerna Väven och Kungsgatan samt distriktssköterskemottagningen i Navestad.

Det blev idag uppenbart att vårdvalet får stora konsekvenser för den landstingsdrivna verksamheten om man inte från början har förmågan från politiskt håll att anpassa sig till nya situationer.

Den nya situationen innebär att man måste hålla sig i framkant när det gäller profilering och nytänk för att först och främst behålla listade patienter men även för att få nya listade. Förlorar man listade patienter förlorar man pengar. Går man med underskott får man inte, enligt den nya lagen, förflytta pengar från en kassa till en annan. Mer eller mindre innebär detta att man går i konkurs.

Hade den politiska styrningen brytt sig om de landstingsdrivna vårdcentralerna hade de även varit mer pådrivande i utvecklingen. Konsekvensen av dagens beslut är att vi i Norrköpings innerstad bara har en alternativ driftsform att välja mellan, den privata.

Vad händer om inte tillräckligt antal listar sig på de vårdcentraler som finns kvar i landstingets regi? Vad kommer att hända i primärvården Linköping? Vad händer med tillgängligheten för en god och säker vård?

Nedläggning av mottagning i Navestad

2011-01-28T10:26:00.000-08:00

”Alla är helt förtvivlade”. Uttalandet är från en distriktssköterska på mottagningen i Navestad. Samma mottagning som den styrande minoriteten planerar att lägga ned. En stor del av diskussionen har hittills handlat om vårdcentralerna Väven och Kungsgatan. Distriktssköterskemottagningen är nästan bortglömd i debatten om förändringarna inom primärvården för Norrköping.

En del av förtvivlan beror på hur beslutet om omorganiseringen levererades. Som en för tidig julklapp, två dagar innan julafton, fick man beskedet om att alla skulle fösas ihop på Kungsgatan. Dock hade informationen läckt ut i tidningen först. Mer detaljerad information fick man inte.

Idag är distriktssköterskemottagningen en integrerad del i området Navestad. I området har distriktssköterskorna egen mottagning. Det är under mottagningstid som distriktssköterskan oftast har användning för sin förskrivningsrätt av vissa läkemedel. På mottagningstid träffar man t ex barn med prickar men man utför även såromläggningar, ger vaccinationer eller skötsel av komplicerade inopererade infarter för läkemedel.

Distriktssköterskan springer ofta på bedömningar och akuta hembesök. Tack vare att man är en integrerad del av området får de som behöver snabb hjälp och personkännedomen är hög. Förutom renodlad hälso- och sjukvård hjälper man t ex de äldre med att boka tider via vårdcentralens tidsbokning eller att hämta mediciner som är slut.

I den föreslagna omstruktureringarna ska det inte finnas någon mottagning kvar i Navestad. Det innebär att de patienter som förut kunde träffa en distriktssköterska nu måste träffa en läkare. Det ger en ökad belastning på läkarna som i sin tur innebär färre bokningsbara luckor i besöksschemat för de som behöver hjälp. Detta skapar längre vårdtider till vårdcentralens läkare. Det finns en risk att man hellre åker till akutmottagningen för att få hjälp. En akutmottagning på Vrinnevisjukhuset som redan har en hög arbetsbelastning.

De privata vårdcentralerna kommer att ha kvar sina distriktssköterskor. Har de landstingsdrivna vårdcentralerna inga distriktssköterskor är de mindre attraktiva för boende i Norrköping. Detta beror på att flera boende i området Navestad hellre listar sig på en vårdcentral med distriktssköterskor än utan. Detta förslag gynnar de privata vårdgivarna medan det missgynnar landstingsdrivna vårdcentraler.

Förslaget innehåller en kommunalisering av hemsjukvården 2014. All personal kommer då att utgå från Kungsgatan. Det innebär att de boende i Navestad kommer att få vänta längre på en distriktssköterska än idag. Det innebär även att personkännedomen kommer att minska med fler personer i tjänst. Kontinuiteten i vården riskerar att försämras. Det innebär även ett ökat bilberoende till och från områden som i sin tur försämrar för miljön. Med det ökade avståndet kommer körtiden bakom ratten till och från patienter innebära mindre tid för att hinna med fler hembesök.

En farhåga på mottagningen är att distriktssköterskans kompetens kommer att urvattnas och inte användas på rätt sätt i och med den föreslagna kommunaliseringen av vården och flytt till Kungsgatan. Tanken är att man ska utföra basal hemsjukvård. För att klara av basal hemsjukvård behöver man egentligen inte distriktssköterskekompetens. Det är ungefär på samma sätt som den läkare som är utbildad i sitt hemland men i Sverige kör taxi.

Hur har den styrande minoriteten egentligen tänkt? Vill man försämra hälso- och sjukvården för oss boende i Norrköping för att kortsiktigt spara pengar? Var är dialogen med de som arbetar i verksamheterna?

Vrinnevilistan och tystnaden

2011-01-26T10:44:00.000-08:00

På Vrinnevilistans hemsida läser jag att partiet bildades ur den proteststorm som rådde i den östra länsdelen 2005 i och med de förändringsförslag som fanns för Vrinnevisjukhuset.

2005 var deras största valfråga att säkra Vrinnevisjukhuset som akutsjukhus. Målet för denna mandatperiod är att bevaka att det man har skapat inte raseras.

Är det därför som Vrinnevilistans företrädare är tysta nu när vi i landstingsstyrelsen ska fatta beslut om en eventuell nedläggning av två vårdcentraler i Norrköpings innerstad? Man har fått det man velat och det är gott så? Var är dessa verksamhetsföreträdare i debatten idag? Varför är det så tyst från deras håll?

Jag klickade mig fram till Vrinnevilistans partiblogg för att se vad de skriver om förslaget om nedläggningen av vårdcentralerna. Det jag kan se är att det senaste blogginlägget är från 100131. Det är en summering skriven av Lasse Pettersson om de gångna fyra åren tillsammans med alliansen.

I denna summering kan man läsa citatet: ”Det började lite knackigt att VC skulle auktoriseras men det verkade inte vara någon som hade koll på vad som hände på tjänstemananivå, i alla fall inte (VL) jag. Det handlade mest om att råden skulle åka runt och dela ut tårtor”. Lasse Pettersson, du kan väl ändå inte mena allvar med denna mening? Är detta en av anledningarna till att underlagen för beslut är så pass skrala och att det saknas framförhållning?

Inför valet 2010 skriver de att ”vården behöver din röst”. Vad vården behöver är inte bara en röst utan alternativ som vågar ta ansvar och vågar lyssna på medborgare i landstinget Östergötland i fler frågor än en.

Att de är ett enfrågeparti står även det på hemsidan. En av företrädarna sa, under vår första utbildningsdag för oss nya i landstingsfullmäktige, att hon nu förstår att man som landstingspolitiker ansvara för hela Östergötland. Ska denna insikt ta 4 år?

Det är tydligt att Vrinnevilistans företrädare enbart var intresserade av att rädda sin egen arbetsplats. Nu, när primärvården i centrala Norrköping riskerar att försämras, lyser de med sin frånvaro.

Tillgänglighet - för vem?

2011-01-23T01:08:00.000-08:00

”Ökad tillgänglighet har blivit det bärande argumentet för en marknadsanpassning av vården. Men vem är det man vill gynna? Var finns den kritiska diskussionen om detta sjukvprdens mål och att privatisera skulle vara det enda sättet att uppnå det?” Frågan ställdes för snart fyra år sedan av Bengt Järhult i Läkartidningen.

De senaste åren har alliansen fokuserat på endast en aspekt av sjukvården, nämligen tillgängligheten. När det gäller tillgängligheten har man brutit ned betydelsen av ordet till att bara mena tillgänglighet i tid. Man har helt förbisett att tillgänglighet även inbegriper geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet.

Det förslag som kommer upp i landstingsstyrelsen den 1 februari innebär att man lägger ner vårdcentralen Väven och vårdcentralen Kungsgatan. Det innebär att man försämrar den geografiska tillgängligheten för många invånare i Norrköping.

Innanför promenaderna kommer vårdcentralerna Medicinskt centrum och Öster Tull finnas kvar. Båda dessa drivs i privat regi.

Samtidigt har vi fri etableringsrätt idag i Östergötland. Det vi vet idag är att det kommer att finnas två privata vårdcentraler innanför promenaderna men hur ser det ut i morgon? Nedläggningen av Vävens vårdcentral innebär att det finns färdiga lokaler att flytta in i för ett privat vårdföretag. Hur många privata vårdcentraler kommer denna nedläggning generera?

I Stockholm har antalet privatläkare koncentrerats till innerstaden. Många som arbetspendlar och parkerar sin bil i innerstaden har listat sig på en av dessa privata alternativ. Med två privata vårdcentraler i Norrköpings City kan ökningen av listade patienter fortsätta att öka. Detta ger mer pengar i deras plånbok men mindre i den offentligt drivna verksamheten. Det är en oroande trend att de offentliga får betala för den privata verksamheten.

Att ensidigt fokusera tillgängligheten i tid kostar pengar. Det ger en öppning för vård driven i privat regi till förmån för den offentligt drivna sjukvården.

I debatten nedläggningen av vårdcentraler i Norrköping saknas helt det som för mig är viktigast: primärvårdens uppgift. Vi borde fokusera mer på hur vi ska investera för framtiden istället för att kortsiktigt spara pengar. Den bästa investeringen vi kan göra är att arbete med den förebyggande vården som en del av en ökad folkhälsa. Här har primärvården en betydande roll. Denna investering kommer att spara pengar och är mer ekonomiskt hållbart för kommande generationer.

Straffavgift på barn

2011-01-15T10:20:00.000-08:00

Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. I detta fall finns det inget att skratta åt över huvudtaget så valet är enkelt. Den styrande minoriteten i landstinget i Östergötland har nu kommit på att man ska ta ut straffavgift för barn som uteblir från besök hos läkare eller tandläkare.

Att hälso- och sjukvården ska vara gratis är praxis i landstinget i Östergötland. Nu vill man ändra på detta och införa en straffavgift. Att alltid använda piska istället för morot verka vara alliansens motto.

Tidigare har man använt en slags straffavgift för att ”nöjesåka” ambulans till sjukhuset. Detta för att en företrädare för Vrinnevilistan fått höra från ”verksamheten” att nöjesåkande var ett stort problem. Den straffavgiften är numera borttagen. Det innebär att man måste hitta intäkter någon annanstans ifrån för att höja skatten går ju absolut inte.

Nej, då är det bättre, anser den styrande minoriteten, att införa olika avgifter i vården för att bekosta vården. Avgifter som alla kan ha råd med. Men alla har inte råd. Det finns många i vårt landsting som måste göra val mellan mat eller räkningar.

Avgiften för ambulanstransporter föregick utan någon ordentlig utredning. Jag antar att detta förslag har gått igenom den styrande minoritetens stormaskiga nät utan närmare översyn för hur har man annars kunnat lyfta frågan?

Går inte denna avgiftsökning igenom finns en risk att man tittar på andra möjligheter att öka egna avgifter i vården. Att höja taket för högkostnadsskyddet är en förändring som jag befarar kan kommer.

Det som är beklämmande är att man försöker införa avgifter för hälso- och sjukvård som riskerar att utestänga människor i lägre socioekonomiska grupper. Samma grupper som har en dokumenterad sämre hälsa än människor i högre socioekonomiska grupper. Man blir på ett sätt dubbelt bestraffad. Att sedan, som i detta förslag, straffa barn känns cyniskt.

Har de över huvudtaget funderat över vilka konsekvenser detta beslut kan få för barnen?

Läs även Emil Brobergs blogg.

Vardagshjältar

2011-01-06T08:11:00.000-08:00

Vilken bemanning är lämplig för våra äldre och dementa som bor på boende? Den frågan har Stiftelsen äldrecentrum sökt svara på. För mig, som jobbar på ett av våra boenden i staden, var en av bilagorna det som väckte mest intresse då den beskriver i stora delar en undersköterskas dag under sin arbetstid.
I bilagan står att: ”bemanningen ska vara så att de boende får den vård- och omsorg de behöver
utifrån vars och ens behov samt att personalen har en god arbetsmiljö”.

De krav
som ställs på ett vård- och omsorgsboende inklusive gruppboende är följande:

Omvårdnad
Övergripande: Bemanningen ska tillgodose en god vård och omsorg.
Kommentarer till kraven:
Den boende får
 vakna i sin egen takt Det är rimligt att tro att inte alla vill ha hjälp
med sin personliga hygien samtidigt. Alla bör
dock ha fått hjälp senast klockan 10.30
 vila på dagen om han/hon vill Om den boende får vila 30-45 minuter på
dagen kan han/hon vara uppe längre på
kvällen och sova bättre på natten
(förhoppningsvis utan sömnmedicin)
 ha egna toalettartiklar
 får hjälp att köpa toalettartiklar
 gå på toaletten vid behov även om han/hon är
inkontinent. Detta bör ske minst inför varje måltid.
 Hjälp med hjälpmedel vid inkontinens
 vara uppe så länge han/hon vill på kvällen Vilket innebär även efter klockan 21.00
 ha någon som tröstar på natten vid oro t.ex.
 ha privata kläder inkl underkläder
 hjälp att tvätta kläder
 hjälp att märka kläder (om anhöriga inte finns
som kan göra det)
 tillsyn dygnet runt
Den boende får hjälp med (när personen inte kan själv)
 personlig hygien inkl tvätta sig vid byte av
inkontinenshjälpmedel 25
 dusch Varje dag om personen vill
 nagelvård Var 14: de dag
 fotvård En gång/månad
 hårvård En till två gånger/vecka
 rakning Varje dag
 tandborstning Morgon och kväll

Kost och måltider
Bemanningen ska tillgodose den äldres behov av kost och nutrition.
 frukost enligt önskemål
 Serveras mellan klockan 07.00 och 10.00
Den boende äter frukost i lägenheten eller i
gemensam matsal enligt önskemål.
 lunch mitt på dagen
 Serveras 12-13.
Lunchen levereras kall till boendet och ska
värmas av personalen.
De flesta boende äter tillsammans i matsal.
Den boende som vill äta i sin lägenhet ska ha
möjlighet att göra det.
 middag
 Serveras tidigast kl. 17.
Middagen levereras kall till boendet och ska
värmas av personalen.
De flesta boende äter tillsammans i matsal.
Den boende som vill äta i sin lägenhet ska ha
möjlighet att göra det.
 mellanmål; förmiddag, eftermiddag och kväll Mellanmål kan bestå av kaffe med bröd, frukt,
kall soppa eller annat som den boende önskar.
 Dryck vid behov
 möjlighet att få något att äta på natten om det
är svårt att sova
t.ex. en smörgås och ett glas mjölk eller annan
dryck, soppa eller liknande.
 näringsriktig kost
 tugganpassad kost
 dietkost eller annan anpassad kost
 sitta vid dukat bord
 tid att äta Beräknad tidsåtgång om man ska äta i lugn
och ro minst 30 minuter vid lunch och middag
 hjälp att äta om personen inte kan äta själv Beräknad tid minst 30 minuter per person,
beredskap för att det kan ta betydligt längre tid
 högtider uppmärksammas med högtidens
specifika mat
 nattfastan får inte överstiga 11 timmar och
måltiderna ska vara utspridda över dagen26

Vardagsliv
Bemanningen ska tillgodose behov av ett vardagsliv. Med det menar vi sådant
som utöver omvårdnaden och måltider bidrar till att skapa meningsfullhet och
innehåll i de äldres liv.
Den boende får utifrån sitt eget önskemål och intresse delta i
 utevistelse
 promenader
Utevistelse dagligen
Promenad två gånger/vecka, cirka ½ timme,
tidsåtgång totalt cirka en timme/gång.
 läsa tidning/bok
 lyssna på uppläsningar
Varje dag i 20-30 minuter i grupp eller enskilt
Bra förmiddagsaktivitet
 kulturupplevelser En gång/månad, någon som kommer och
underhåller eller få vara med på något i
samhället utanför boendet.
 Musikupplevelser Se ovan.
Dagligen kan musik spelas på boendet som en
aktivitet som personalen gör tillsammans med
de boende.
 Samvaro med kaffedrickning Minst 1 gång/dag, boende och personal
tillsammans
 egen tid med kontaktperson I snitt en timme/vecka ”bara sitta och prata”
eller kontakt tillsammans med närstående.
T.ex. sitta ner en timme i lägenheten och göra
något som den boende hellre vill göra, (se på
foton, spela spel, läsa, prata e.d.).
 fira sin födelsedag
 fira andras födelsedagar
 fira högtider
 annat som personen själv vill

Den enskildes inflytande
Bemanningen ska ge den äldre utrymme till inflytande och delaktighet. Vid
demensboende gäller det även den enskildes företrädare, såsom anhörig, annan
närstående eller god man.
Den boende får utifrån sina behov och önskemål
 delta i planering av sin omsorg och vård
 hjälp med hantering av fickpengar om närstående/god man inte gör det
 bo kvar vid aggression
 bo kvar vid oro
 möjlighet att prata om sina tankar

Personalen har följande arbetsuppgifter utöver det direkta omvårdnadsarbetet
 dokumentation
 delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter
 planering, genomförandeplan, dagliga sociala aktiviteter osv.
 vård och skötsel av gemensamma utrymmen och utrustning
 köksarbete, förbereda måltider
 ta hand om disk m.m.
 beställa varor och ta emot varor
 möten för allmän information
 informationsöverföring mellan arbetspassen
 utvecklingsarbete
 fortbildning
 kontakter med anhöriga/närstående
 kontakter med biståndshandläggare
 beställer färdtjänst
 följer med till läkare och tandläkare
 tvätt och städning
Ur personalens perspektiv ska bemanningen tillgodose krav på
 Goda arbetsmiljöförhållanden
 Attraktiva arbetsvillkor, t.ex. sträva efter att det ska vara heltidstjänster så
långt det är möjligt

Till detta tillkommer renodlade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Många gånger är bemanningen inte så god som man hade önskat. Allt detta ska även utföras med ett gott bemötande. Hur många av er skulle egentligen klara av det? Hur många skulle klara av detta varje dag?

Jag uppskattar våra undersköterskor i kommunen. Ni gör en fantastisk dag för våra äldre!

Inför en fetmaskatt!?

2011-01-02T08:03:00.000-08:00

Det är ditt fel att du är tjock och fet och för detta ska du straffas genom en tjockisskatt. Det är mer eller mindre vad Stefan Hanna, centerpartistiskt kommunalråd i Uppsala, menar i sin blogg.

Företrädare för allianspartierna fortsätter visst även detta år i samma utstakade bana, nämligen att skuldbelägga individen och inte ta något samhälleligt ansvar. Nu är det de överviktiga som är i skottgluggen. Hur ska man då beskatta andra personer som inte gör ”de rätta valen”? Hur gör vi med rökare? Hur gör vi med de som äter för mycket socker? Hur gör vi med de som inte äter alls? Hur gör vi med dem som dricker för mycket alkohol? Hur gör vi med....listan kan göras hur lång som helst och det är helt uppenbart att det är ett idiotiskt förslag.

En av personerna som har bloggat om Aftonbladets artikel är moderaten Kent Persson. Han menar att vi inte längre passivt kan se på när fler och fler blir överviktiga. Han har en del förslag såsom fysisk aktivitet på recept, förstärkning av skolhälsovården samt att hitta attraktiva aktiviteter för överviktiga barn. Förslagen i sig är bra men utgår från att barnen redan är överviktiga. Genomgående i hans blogg är dock att det är individens ansvar och ”vi” behöver bara förklara hur man ska välja ”rätt”.

Det viktiga är att se det ökade problemet med övervikt och fetma som ett samhälleligt problem och att det är samhället som måste ta ett ansvar. Detta ansvar ska tas brett och involvera flera nämnder och nivåer.

Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet och vetenskaplig ledare vid Rikscentrum för barnfetma är upprörd. Han är upprörd över att barnfetma minskar i familjer som har det bättre ställt men att samma tendens inte märks hos mindre bemedlad familjer. Det är alltså en socioekonomisk fråga och inte en fråga om det individuella valet. Det första steget är alltså att minska klyftorna.

Därefter finns en uppsjö av åtgärder som vi måste ta itu med. För att nämna några exempel handlar det handlar om tillgång till grönområden när där du bor, att flickor och pojkar har samma tillgång till träningstider, att fortsätta utöka kollektivtrafiken och att beskatta socker högt och frukt lågt.

För alla politiker gäller det att ta sitt ansvar och se helheten samt att gemensamt göra allt för att minska de socioekonomiska klyftorna för hälsans skull.

Hund i vården

2010-12-28T10:43:00.000-08:00

I Sverige används vårdhundar i flera kommuner och landsting. Därför har nu SIS startat ett projekt för att ta fram en svensk standard för vårdhundtjänster. Det innebär att det kommer att underlätta vd upphandling av hundtjänster och att dessa tjänster kommer att ske tryggt och bra.

Vårdhund används inom rehabilitering, äldrevård, demensvård och på hospice. Det dessa vårdhundar bidrar med är; minnesträning, finmotorik, fysisk träning, träning efter stroke, kognitiv träning och träning av social kompetens.

Just nu pågår ett projekt Örebro landsting om hundars betydelse i habilitering. En av deltagarna i projektet har, som mål med forskningen, habilitering på recept.

Det finns forskning som visar att hundar kan förbättra människors välmående och hälsa. Att äga en hund innebär en större risk att klara av en hjärtinfarkt och de har lägre blodtryck än de som inte äger en hund. Att få besök av en vårdhund på äldreboenden har visat att förskrivningen av lugnande läkemedel minskar.

Detta sammantaget gör att förhoppningen om hund i vården inom omsorgen snart är en realitet även i Norrköping. Ser också fram emot att få rösta i landstingsstyrelsen på vår förre gruppledare, Agneta Niklassons, motion om hund i vården även i landstinget.

Jag skriver som en väldigt klok man brukar avsluta sina mail med: ”enkla lösningar är det svåraste som finns”. I detta fall är lösningen enkel och det svåraste är väl att få andra med på tåget till en modern hälso- och sjukvård och omsorg med vårdhund för ökad hälsa och välbefinnande.

Bostadsplanering för bättre hälsa

2010-12-27T10:26:00.000-08:00

Fysisk inaktivitet kostar samhället minst 6 miljarder varje år. Endast en liten ökning av den fysiska aktiviteten förbättrar folkhälsan samtidigt som den sparar in pengar.

Man kan påverka folkhälsan genom hur man väljer att bygga. Bor man i områden som lockar till promenader är man mer fysisk aktiv än om man bor i områden utan bra promenadstråk.

Det är framförallt tre grupper man borde rikta in sig på om man planerar att bygga ett nytt bostadsområde: barn, äldre och funktionshindrade. Dessa tre grupper är i högre grad än andra utsatta för hälsorisker.

Vilka faktorer påverkar då ett aktivare liv i staden och ökar på så sätt folkhälsan? Exempel på faktorer är; närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar, barnomsorg och skolor. Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service. Småskalig och varierande bebyggelse. Blandning av bostäder verksamheter och servicefunktioner samt tillgång till mötesplatser.

För mig betyder det mycket att man har valt att bygga ut spårvägen till Hageby och snart vidare mot Navestad. Jag skulle gärna se en linje 4 ut mot Lindö och Abborreberg.

När det gäller grönområden kan vi nog bli ännu bättre i Norrköping. Att göra Skeppsholmen till en stor hundrastgård vore en dröm för mig. Likaså att fler invånare skulle ha möjlighet att odla egna grönsaker nära sitt ordinära boende, kanske till och med på taken.

För barnen som går i förskola och skola önskar jag att man river upp den till stora delar asfalterade skolgården och ersätter det med sand och gräs. Skolgårdarna ska självklart planeras med barnen för att ta tillvara på deras önskemål och behov.

Satsa på fler idrottsanläggningar eller rusta upp dem som redan finns är även det ett önskemål men då framförallt i Norrköpings ytterområden som Hageby, Eneby och Klockaretorpet.

Att sen kunna gå och handla råvaror hos den lokala torghandeln är ett bättre alternativ än att ta bilen till storköpen utanför staden. Det är bättre både för våra lokala producenter men även för hälsan.

Himmelstalundsbadet ska även i fortsättningen kosta gratis. Det är en självklarhet att barnen inte ska behöva betala inträde där.

Vilka förslag har ni för att förbättra den stadsmiljö som finns idag så att den blir mer grön och locar till fysisk aktivitet?

Vad blir resultatet av gårdsförsäljning?

2010-12-19T10:34:00.000-08:00

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att se över möjliga konsekvenser av gårdsförsäljning av alkohol. I den analys som Statens folkhälsoinstitut har gjorts beräknas en ökning av alkoholbutikstätheten till 50-125 % och generösare öppettider än vad Systembolaget har. Öppettiderna kommer då att öka från dagens 47 timmar i veckan till 71 timmar i veckan.

Det är kommunerna som kommer att ge tillstånd om öppettider. Idag har de som säljer alkohol generösa öppettider och det troligaste är att dessa generösa öppettider även kommer att gälla för gårdsförsäljare.

För en del kommuner kan gårdsförsäljning även innebära en turistmagnet då man, i samband med försäljning, även kan erbjuda provsmakning, kurser eller föreläsningar. För att detta ska fungera som en turistmagnet är kvälls- och helgöppet en förutsättning.
I Finland lättade man efter ett par år när det gäller öppettider och 2006 fick gårdsförsäljare tillåtelse att ha öppet 365 dagar per år. Flera studier visar att ökade öppettider innebär en ökad konsumtion av alkohol.

En risk är att vinstintresset kommer att vara förhärskande över folkhälsan. Både Svenska Bryggeriförbunden och Vin- och sprittillverkarna argumenterar mot den försäljningsbegränsning som finns. Detta leder till att vi inom några år kan se en ökning av försäljningstaket.

Ökade försäljningsställen för alkohol har i flera studier visat en ökning av våld, barnmisshandel eller – försummelse, leversjukdomar och högt blodtryck för att nämna några.

Det finns även en risk att konsumenter ökar sin alkoholkonsumtion. Systembolaget har tagit in gårdstillverkares alkoholdrycker men dessa är dyra och utgör ingen direkt konkurrens. Med gårdsförsäljning medföljer en ”nyhet” då varan säljs direkt. I forskningslitteraturen finns inget stöd för att man ersätter Systembolagets drycker med gårdsförsäljarnas utan snarare tvärtom. Man köper alltså mer alkohol.

För att gårdsförsäljare ska locka till sig köpare kommer reklamen för alkohol att ändra karaktär. Vi kommer att få se mer alkoholreklam. Vi vet att reklam påverkar attityder och inställningar i en negativ inriktning för hälsan.

Gårdsförsäljning kommer således att innebära fler möjligheter att köpa alkohol, både när det gäller antal ställen och generösare öppettider. Det kan även innebära att starka lobbygrupper tillåts påverka försäljningsbegränsning så att man får sälja större volymer alkohol än vad som är föreslaget idag. Dessutom ökar reklam för alkohol med medföljande förändringar i negativ riktning för hälsan. Det som i första anblicken kan ses som en åtgärd i rätt riktning och som kommer att öka arbetstillfällen och turism kommer att leda till en försämring för folkhälsan. Frågan är hur mycket är vi beredda att betala för vår bekvämlighet? En ökad folkhälsa är den smartaste investeringen vi kan göra för oss själva och samhället. Det är en investering som vi måste lägga mer resurser på. Vi måste alltså göra tvärt om mot vad vi gör idag, skapar lagar som försämrar folkhälsan och på sikt kostar mer pengar än vad det smakar.

Vem är ersättningen till för?

2010-12-16T02:09:00.000-08:00

Läser Peter Andersson (S) blogg om sjukvården i Stockholm. Han skrivet om att det, i ett tjänsteutlåtande, föreslås att företaget Legevisitten ska få ett godkännande att frångå vårdavtalet att driva Ormängens vårdcentral.

Vad är anledningen till att företaget föreslås frångå vårdavtalet? Jo, de listade patienterna är alldeles för många och alldeles för dyra. Företaget själv skrivet i sin ansökan: "Underlaget är inte tillräckligt och åldersspridningen är för liten. Regelbokens olika krav på produktionsnivåer går inte att hålla då merparten av de listade är äldre och vårdkrävande.

Man anser alltså att ålderspridningen är för liten, dvs det är mest äldre i upptagningsområdet. Man anser alltså att de listade är vårdkrävande; dvs det tar för långt tid, har flera sjukdomar och är inte lönsamma för vårdcentralen.

Idag ersätts vårdcentralerna i Stockholmsområdet efter antalet läkarbesök. För att få ersättning vill vårdcentralerna har listade patienter som a) behöver läkarvård och b) behöver endast korta besök.
När det gäller behov av läkarvård maximerar man vinsten genom att ta bort sjuksköterskebesök och slussar det mesta till en läkare. Behovet av korta besök gör att de äldre och multisjuka ses som icke-lönsamma. De människor som kommer i kläm är just de människor som är i störst behov av vård.

Det är en cynisk hälso- och sjukvårdspolitik som drivs av alliansen.

Satsa på framtiden

2010-12-07T10:37:00.000-08:00

Socialstyrelsen har gjort en granskning av hela vårdkedjan som ansvara för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Denna granskning visar att kedjan är löst sammanfogad. För barnet innebär detta en risk att helt bli utan vård.

Orsaken till att kedjan endast är löst sammanfogad beror på att kommunerna och landstingen ger otydliga eller inga uppdrag alls till verksamheterna.

”Vi har tidigare konstaterat en rad problem och brister inom den vård som ska finnas för barn och unga med psykisk ohälsa och sjukdom. Detta är en grupp som mår allt sämre. Vi ser fler utåtagerande pojkar och självskadande flickor. De psykiska problemen bland barn i asyl- och migrationssituationer ökar. Därför genomförde Socialstyrelsen en omfattande tillsyn av hela den vårdkedja som har ansvar för den här gruppen” säger enhetschef Birgitta Hagström.

Det är många aktörer som är inblandade och det ställer höga krav på samverkan. En samverkan som i detta fall verkar saknas helt eller delvis. Det är många som hamnar mellan stolarna på grund av den bristande samverkan och det är väldigt många som far illa.

Vi måste satsa mer på de barn och ungdomar som har en psykisk ohälsa. Att det ska vara svårt att samverka känna som ett enkelt problem att lösa bara viljan finns. Det är alldeles för enkelt att skjuta över problemet till någon annan instans än att ta hand om det själv. Detta beror även på att det saknas både tid och personalresurser.

Att det idag inte satsas mer resurser på barn och ungdomar anser jag är ofattbart. Varje krona vi satsar idag är ju ingen utgift utan en investering i framtiden.

Vårdgarantin är för dem som är unga, friska och högljudda

2010-12-02T08:54:00.000-08:00

Vårdgarantin leder till att unga, friska och högljuda patienter prioriteras framför äldre och kroniskt sjuka. Denna slutsats har ortopedläkare kommit fram till som citeras i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Att unga, friska och högljuda patienter prioriteras beror på att vårdgarantin kan bli stelbent. Då man ska vara garanterad att träffa en läkare inom en viss tidsrymd kan detta leda till att patienter med större behov får vänta på sin tur. De får köa trots att de är sjukare.

Det är även lättare för unga, friska och högljudda att ligga på när det gäller vårdgarantin. Dessa människor har lättare att sätta sig in i regelverket.

Författarna till artikeln menar att man måste tydligt visa vem som ansvarar för vad när det gäller vårdgarantin. Vilket ansvar har politikerna och vilket ansvar har hälso- och sjukvårdspersonalen? Detta är inte klarlagt idag och öppnar upp för olika tolkningar och attityder till vårdgarantin.

För mig är det viktigaste att man nu kan konstatera att vårdgarantin inte verkar hjälpa dem som är i störst behov av vård. Vem för deras talan när tidsperspektivet verkar vara den förhärskande urvalsmetoden.

För att kunna ge de patienter som har störst behov hjälp behöver vi öppet prata om prioriteringar. Det gäller att ge de patienter med störst vårdbehov vård och omsorg före de patienter som har ett mindre vårdbehov.

Minska barngrupperna för ett hållbarare samhälle

2010-12-01T10:21:00.000-08:00

Det finns många skäl till att minska storleken på barngrupperna i förskola och skola. Nu har Diana Karlsson, forskare vid Högskolan i Skövde, visat att små barngrupper även minskar spridningen av antibiotikaresistenta pneumokockerbakterier.

Innan antibiotika gjorde sitt intåg var dödligheten hög i olika infektioner som orsakas av pneumokockinfektioner. Nu börjar bakterien kämpa för sin överlevnad genom att utveckla resistens mot antibiotika.

En lösning på problemet, säger Diana Karlsson, är små barngrupper i förskolan. Hon har gjort simuleringar med barngrupper som minskat från 16,7 barn till 13,4 barn per grupp. Resultatet visade att mängden pneumokocker i samhället sjönk med nästan 80%.

De ovan nämnd siffrorna på barngrupperna är det antal barn i medeltal som fanns per grupp år 2006 och 1985.

Barn i förskoleåldern bär ofta på pneumokocker utan att vara sjuka. Den mängd antibiotika som förskrivs är till förskolebarn. Kombinationen av mycket bakterier och hög antibiotikaförbrukning leder till att andelen antibiotikaresistenta pneumokocker är hög.

Undersökningen visar även att det inte bara räcker med att minska förskrivningen av antibiotika utan fler åtgärder måste till säger Diana Karlsson. Som exempel föreslår hon vaccinering eller mindre barngrupper.

Ur led är tiden

2010-11-29T10:42:00.000-08:00

Hamlet, den danska prinsen, sa redan under 1600-talet: ”ur led är tiden”. Om tiden var ”ur led” då vad är den inte nu i Danmark?

Den danska hälsominsitern Bertel Haader har lämnat in ett förslag till Folketinget att om man inte vill bli behandlad av en personal som bär slöja ska a) sjukhuset ombesörja förflyttning av personal eller b) patienten ska få åka ambulans till ett annat sjukhus.

Det viktigaste är alltså inte kompetens utan huruvida man som patient kan tänka sig att vårdas av någon i huvudduk eller inte.

Läser man sedan kommentarerna till inlägget har en del skrivit att man inte vill bli behandlad av någon i huvudduk på grund av ”hygieniska själ” Man döljer alltså samma åsikt bakom hygien.

En huvudduk jämställs med det egna håret. Det egna håret ska hållas kort eller vara uppsatt. På samma sätt ska slöjan vara instoppad i arbetsdräkten och inga snibbar får hänga löst. Alltså lika hygieniskt som vanligt människohår.

Artikeln är en av de mest kommenterade artiklarna just nu. Tendensen är att man inte diskuterar sakfrågan utan dryftar en mängd värderingar. Debatten om hälso- och sjukvården skulle kunna vara så mer dynamisk om man diskuterade sakfrågor istället.

Finansplan spikad

2010-11-23T10:48:00.000-08:00

Då var första landstingsfullmäktige avklarat. Det stora ämnet var finansplanen som gick igenom med hjälpa av SD och en, numera, politisk vilde.

Debatten från alliansen och VL gick mest ut på: ” vi är medvetna om att vi ha problem med vår ekonomi”, ”vi räknar med att produktionsenheterna kommer att hamna på ett minus på 110 miljoner”, ”den dåliga ekonomin beror på finanskrisen”, ”lösningen är att jobba effektivare”.

Alliansen och VL har alltså lagt en budget där produktionsenheterna förväntas gå minus men helt utan förtydliganden hur det ska finansieras.

Vi i oppositionen försökte få svar på frågor som: Vilka konkreta åtgärder som planeras för att få bukt med underskottet?, Vad exakt innebär det att arbeta mer ”effektivt”? Vilka besparingar ska göras? Vi fick dock inga svar. Det hela innebär, mer eller mindre, att alliansen tillsammans med VL kommer att sköta landstinget precis som om inget har hänt och att inga problem finns.

När det gäller anförandet från SD krävs ett ordagrant citerande. Joakim Pripp sa: ”vi kommer att ta ansvar, vi kommer att jobba förebyggande och med effektiviseringar och sånt, och så kommer vi att jobba efter våra riktlinjer”. Kort och koncist! Det röstade sedan helt och hållet med alliansen och VL.

Premiärer och repriser

2010-11-22T02:14:00.000-08:00

I morgon är det premiär för den nya landstingsfullmäktige. För miljöpartiets del innebär det en grupp på 7 personer med skiftande och kompletterande erfarenheter och kunskaper.

Jag kommer även att, från och med imorgon, ha premiär för möjligheten för er läsare att kommentera debatten på landstingsfullmäktige i bloggen. Mötena sänds live på landstingets hemsida och det vore fantastiskt kul om vi kunde ha en levande debatt även efter mötena.

Det är även premiär för mig i talarstolen. Ska läsa på mitt budskap under dagen. Undrar hur det kommer att tas emot? Jag förväntar mig inte att folk kommer att ställa sig upp i bänkarna och skrika: "en gång till"! Men man vet ju aldrig ;)

Premiär blir det även för SD i talarstolen. Det ska bli intressant. De har deltagit i utbildningsdagen och jag utgår från att de kommer att delta under morgondagen.

Under utbildningsdagen förklarade även en företrädare för VL att det tagit en mandatperiod för att inse att man som landstingspolitiker har ett ansvar för HELA Östergötland. Ska denna insikt rankas som en premiär kanske? Ett parti som nu menar att de ska verka för hela Östergötland?

Den styrande minoriteten har även den premiär. Det finns stora risker att det blir fyra turbulenta år där M, KD, FP, C och VL har 50 mandat, MP, S och V har 47 mandat och SD har 4 mandat. Ingen har alltså enkel majoritet.

Med dessa premiärer framför mig finns det också en del repriser. Den finansplan som presenteras av den styrande minoriteten går, i princip, ut på att fortsätta som vanligt med en avsaknad av ledning.

Utskrivningsklar, vad är det?

2010-11-14T02:58:00.000-08:00

Har många gånger funderat på denna term och vad den ibland får för konsekvenser.

Vad innebär då att vara utskrivningsklar? Enligt texten på hemsidan för Landstinget i Östergötland står att: ”en patient är utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Eftersom en patient, som bedöms som utskrivningsklar, kan vara i behov att fortsatta insatser inom den öppna hälso- och sjukvården, som landstinget har ansvar för har läkaren i sin bedömning att ta hänsyn till vilka resurser som finns. Utskrivningsklar skickas till berörd enhet inom kommunen och/eller öppen vård”.

Det är läkaren som bedömer om patienten är i behov av sluten vård eller inte. Det är alltså enbart den medicinska expertisen som har avgörandet i sin hand. Många gånger är det också så på våra vårdavdelningar att man medicinskt inte har ett behov av slutenvård men att man omvårdnadsmässigt har ett behov av sluten vård innan man får komma hem eller till sitt kommunala boende.

Det finns åtskilliga ”före-detta” patienter som skickas hem alldeles för tidigt med risk för lidande och snabb retur till sjukhuset. Det finns idag stora behov att att utöka begreppet utskrivningsklar för att även omfatta specialiteten omvårdnad. Detta i sin tur innebär att hälso- och sjukvården åter behöver öppna upp avdelningar för slutenvårdsrehabilitering för att ge alla möjligheten till ett gott tillfrisknande och så stora möjligheter som det går att klara sg självständigt efter utskrivning på sjukhus.

Vems ansvar är det att trygga kompetens för framtiden?

2010-11-10T13:19:00.000-08:00

Bristen på specialistsjuksköterskor blir allt mer besvärande för vården. Trots det vill landstinget inte längre bekosta studielön för de sjuksköterskor som vidareutbildar sig inom de områden, där bristen är som störst. Detta kan man läsa i dagens NT.

Det innebär att år 2014 kommer inte längre landstinget att finansiera en studielön på 15 000 kronor i månaden för dem som vill specialisera sig.
Det finns inte många sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig. Många gånger hamnar man på samma arbetsplats med ungefär lika lön. Kompetensen hos den vidareutbildade personalen tas inte tillvara alla gånger.

Att landstinget betalar studielönen är en morot för många som vill vidareutbilda sig. Jag har även hört många säga att de väljer att vidareutbilda sig på grund av att utbildningen är betald. Som sjuksköterska har du relativt höga studieskulder men inte så mycket i månaden att betala dem med.

Enligt de styrande i landstinget ligger ansvaret på vare enskild vårdenhet. Varje enskild vårdenhet som redan idag kämpar med sin ekonomi. Är det troligt att vårdenheterna kommer att satsa de pengar som behövs för vidareutbildning?

Behovet att anställa specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatri, distrikt och intensivvård är stort och kommer att öka de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Landstinget borde ta sitt ansvar och se till att framtidens kompetensförsörjning är säkrad. Risken är överhängande att vi i framtiden har en sjukvård utan bredd i kompetens samt en landstingsledning som fortsätter att skjuta ansvaret ifrån sig.

Se även Christoffer Bernskölds blogg.

Ny kollektivtrafiklag

2010-11-09T09:05:00.000-08:00

Ny kollektivtrafiklag

I somras fixade regeringen ett sätt att få fler att åka kollektiv. Det jag syftar på är den nya kollektivtrafiklagen.

”Med en kollektivtrafiklagstiftning som sätter människors resande i centrum, som underlättar arbetspendlingen, ger människor fler arbetsgivare att välja mellan och ger en större bredd av arbetssökanden för företagen, så fortsätter vi utvecklingen och konkurrenskraften av alla landets delar samtidigt som vi minskar konjunkturkänsligheten”, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2012. Vad innebär den egentligen? Idag har kommuner och landsting ett gemensamt ansvar för att behovet av kollektivtrafik är tillgodosett. Östgötatrafiken är huvudman och kommuner och landsting beställer den trafik man vill ha.

Med den nya lagen kommer kommun och landsting fortfarande ansvara för behov av kollektivtrafik är tillgodosett men man öppnar upp för privata aktörer. Innebär avreglering att fler kommer att åka kollektivt? Än så länge finns inga exempel i världen på att avreglering har lett till ökat resande. Svaret är alltså: knappast.

Se Östergötland som en karta med räls och vägar. En överhängande risk är att de privata företagen kommer att satsa på lönsamma turer. Mindre lönsamma turer riskerar att drabbas av färre avgångar och eventuellt höjda priser. Som det är idag kan de lönsamma resorna bekosta de mindre lönsamma. På de mindre lönsamma sträckorna kommer det att vara trafikplikt så trafik kommer fortfarande att finnas. Problemet är att i slutändan är det vi vanligt resenärer som får betala dubbel i form av höjda biljettpriser och färre avgångar.

Risken är stor att vi har öppnat upp för privata aktörer som trafikerar de lönsamma turerna med höjda biljettpriser och mindre turtäthet på en del turer. Knappast ett upplägg för ett ökat kollektivt resande!

Utbildning men till vad?

2010-11-03T10:24:00.000-07:00

Den 1 november var det dags för oss nya i landstingsfullmäktige för att förkovra oss i landstingets organisation och östgötens hälsa. Jag har längtat till denna dag för jag vill verkligen sätta igång.

Dagen inleddes av Marie Morell (M), ordförande i landstingsstyrelsen och Lasse Pettersson (VL), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötland. Innan det hade gått 15 minuter av hela dagens program hann de säga ordet "tråkigt" tre gånger. Hur tänker man här? Om man under en utbildningsdag får hör från ordförandens mun att det här kanske är tråkigt, har man funderat på vad man vill förmedla?

Jag har inte valt landstingspolitiken för att den är tråkig utan för att jag tycker den är intressant och handlar så mycket mer än om hälso- och sjukvård. För mig är en av de intressantaste frågorna just nu regionbildning för Östergötland.

Vad var det då de styrande ville förmedla? Har funderat på denna fråga nu ett par dagar och det som för mig var utmärkande var bilden av att "vi är en lycklig familj, alla vi partier". Är det så bilden kommer att förmedlas även utåt till medborgaren? Att vi "egentligen" tycker och tänker likadant och om partierna skiljer sig ifrån varandra när det gäller landstingspolitik är det bara i mindre frågor?

En liknande känsla fick jag när företrädare för de olika centrumen i landstinget och privata aktörer fick sin tid på dagordningen. Det kändes som om även de ville visa att vi är en "lycklig familj". På frågan vad som skiljer den privata och den offentliga vården var svaret mer eller mindre nästan intetsägande.

Jag vill själv driva politik. I detta ingår att vi inte tycker och tänker likadant i alla frågor utan skiljer oss många gånger åt.

Det som kommer närmast i tiden nu är finansplanen. Det ska bli så spännande att se vad som händer. Kommer alliansen som styr i minoritet få igenom sin finansplan? Hur kommer SD att rösta och hur kommer det att gå för den mer ansvarstagande koalitionen i fullmäktige? Efter den 23 november har vi svaret!

Gemensamt ansvar för kommun och landsting

2010-10-21T05:44:00.000-07:00

Det har framkommit i en studie från Göteborgs Universitet att ungdomar som har varit placerade i familjehem eller institutioner i mycket låg grad fortsätter till högre utbildning. Detta har ingen koppling till begåvning. De kognitiva tester som utförts visar ingen skillnad på begåvning mellan placerade och icke-placerade barn. Om många inte fortsätter till högre utbildning finns en risk för socialt utanförskap.

Idag har ungefär ett barn per klass erfarenhet av vård via socialtjänsten. Studien visar att 60% av barnen som har varit utplacerade hoppar av högre studier. Motsvarande siffra för övriga ungdomar är 18%.

Andelen som söker sig till högre studier av de utplacerade barnen är 13%. Motsvarande siffra för övriga ungdomar är 41%. Studien visar även att de barn som får hjälp med hemläxor, nedlagd tid på läxläsning och värdet på medelbetyg är lägre för de barn som får vård via socialtjänsten.

Faktorer som påverkar de negativa siffrorna är antalet placeringar och längden på placeringstiden.

Kontentan av det hela är att stödinsatser måste sättas in från flera olika instanser för dessa barn i ett tidigt skede. Vi måste fokusera mer på hur det går för dessa barn i skolan och vilken typ av hjälp och stöd de behöver. Rekommendationer från studien är även att ge dessa barn chans till vuxenutbildning.
Flera instanser måste samarbeta för att ge dessa barn en så stor chans som möjligt att kunna vidareutbilda sig samt kunna vidareutveckla sig. Detta är en angelägenhet både för kommun och landsting. Vi borde ha team kring dessa barn med fokus på både skolgång och hälsa.

Lägg inte skulden på oss, ta ert eget ansvar!

2010-10-20T04:19:00.000-07:00

Har idag fått kallelse till utbildningsdag för oss i landstingsfullmäktige. Dagen kommer bland annat att innehålla information om hur landstinget är uppbyggt och hur det står till med hälsan i Östergötland.

Det ska bli väldigt spännande att sitta i opposition. Någon kanske tycker att min inställning är lite konstig men jag tycker verkligen att det ska bli spännande. Det viktigaste är att vi som sitter i opposition (S, V och MP) tillsammans arbetar med oppositionspolitik. Det är viktigare än någonsin i Östergötland.

Som det ser ut så fortsätter alliansen tillsammans med Vrinnevilistan att styra landstinget men i minoritet.

Lasse Pettersson, Vrinnevilistan, sade i maj 2010 att vi kan tänka oss att byta block. De valde att driva en egen valkampanj och ha dörren på glänt både till alliansen och S, V och MP. Nästan exakt tre månader senare har Vrinnevilistan bestämt sig för att fortsätta samarbetet med alliansen. För en väldigt bra beskrivning av turerna hänvisar jag till Emil Brobergs blogg med inlägget ”Vrinnevilistans lögn i valrörelsen”.

En sak är uppenbar, alliansen och VL kommer att få det svårt att styra i minoritet. De har själva valt denna situation och bär således själva ansvaret. Det man redan har gjort och kommer att göra är att lägga skulden på S, V och MP. Jag säger det nu och kommer att upprepa det flera gånger under dessa kommande fyra år; lägg inte ansvaret på oss! Låt inte oss bli syndabockar för att SD, med sina fyra mandat i landstinget, kommer att kunna avgöra vilket förslag de vill lägga sin röst på.

Läs även Johan Westerholms blogg så kan alla läsare se att Svergiedemokraterna kommer att följa i samma spår som sina likasinnade i övriga Europa. De ser sig själva mer åt höger än åt vänster. Vi ser det i länder som t ex Danmark.

Det är med denna bakgrund som jag tycker att det ska bli intressant att vara i opposition. Sen får vi se hur länge vi sitter i opposition. Det finns en möjlighet att det blir mindre än i fyra år. Vi är då helt beredda att ta befälet över skutan och lotsa den rätt.

Kundnöjdhet framför allt?

2010-10-15T13:23:00.000-07:00

Från och med nu kan man skriva sin egna omdömen om vårdcentraler på sajten Omvård.se Den är finansierad av Svenskt Näringsliv.

På sajten är det tänkt att du ska bedöma vårdcentralen efter parametrarna; jag rekommenderar denna vårdcentral, det var rent och fräscht på vårdcentralen, jag fick bästa möjliga vård så vitt jag kan bedöma och jag fick vara så delaktig som jag ville i beslut om min vård. Dessutom kan man lägga till kommentarer om vad som var bra eller vad som kan bli bättre.

Vården börjar nu få in ett nöjdkundindex. Ju nöjdare kund,desto fler listade patienter. Ju fler listade patienter, desto fler pengar. För att få in pengar till vårdcentralen är man beroende av goda omdömen och risken är stor att man går patientens vilja till mötes trots att det går emot bättre vetande.

För mig är det viktigaste att man istället satsar pengar på att bemanna alla vårdcentraler med den personal som behövs. Ge personalen rimliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Öppna upp för möjligheter till öppna mottagningar för personer som har svårt att boka tid via telefon.

Som det är idag läggs det fokus på helt fel saker inom den svenska hälso-och sjukvården. Sluta att behandla vården som om den blir bättre för att den utsätts för konkurrens. Satsa i stället på en ökad folkhälsa och preventiv vård.

Vart tog folkhälsan vägen?

2010-10-11T09:37:00.000-07:00

Folkhälsan i Sverige har på många sätt förbättrats i flera decennier. Men bland unga ökar nu vård för alkoholrelaterade diagnoser och slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmord.

Folkhälsa beskriver ett lands hälsotillstånd. Den tar hänsyn både till nivå och fördelning av hälsan. En god hälsa ska inte bara vara så pass bra som möjligt utan även så pass jämlikt fördelad som möjligt.

En sökning på ordet "folkhälsa" på partiernas hemsidor ger följande resultat:

KD 139 träffar
M 0 träffar
FP 437 träffar
C 63 träffar
Summa: 639

S 256 träffar
V 17 träffar
MP 512 träffar
Summa: 785

Man kan kanske inte dra så stora växlar på antalet träffar. V t ex är ett parti som strävar efter jämlikhet och deras siffra är missvisande.

Det som däremot skrämmer är siffran 0 när det gäller moderaterna. O (noll). Alltså inga träffar alls! De nya moderaterna har inte heller utsett en person ansvarig för folhälsofrågor.

Trots att vi vet att klyftorna blir större och större, trots att vi vet att många är utförsäkrade, trots att vi vet att barn mår sämre och sämre finns ingen ansvarig namngiven person för detta område.

Att satsa på folkhälsa är den bästa investeringen vi kan göra för framtiden och för vår befolkning. Hur många och hur mycket kommer vi inte att förlora på denna ignorans?

Vallöften

2010-10-10T02:35:00.000-07:00

Allt låter verkligen så enkelt i valtider! Fråga bara centerpartiets Kenneth Johansson. Han är ordförande i socialutskottet och vårdpolitisk talesman för alliansen. I dessa roller förklarade Kenneth Johansson att betald specialistutbildning för sjuksköterskor är ett vallöfte. Han säger även att: "om det fungerar för läkarnas ST borde det även fungera för sjuksköterskornas specialistutbildning".

Ylva Johansson (s) var mer klarsynt innan valet när hon sade att hennes misstro till det borgerliga löftet om betald specialistutbildning beror på att det inte finns med i alliansens budget och inte är finansierat.

Nu, efter valet, vet vi att betald utbildning för specialistutbildning inte nämns i regeringsförklaringen. Kenneth Johansson säger bara mer eller mindre "ni får vänta".

Yrket sjuksköterska har använts många gånger under valrörelsen som ett exempel på en person som tjänar på alliansens skattesänkningar. Det är snarare så att alliansen har tjänat på att använda yrkestiteln under valrörelsen. Nu är ju valrörelsen över så yrkestiteln kommer i fortsättningen bli aktuell igen om 4 år!

Vad är då problemet för specialistutbildade sjuksköterskor? 1) få vill specialistutbilda sig idag för att man tjänar inget på det. 2) idag används inte alla specialistutbildades kompetens för att många gånger går man tillbaka till samma tjänst med samma lön men med högre studieskulder. 3)vården skriker efter specialistutbildade sjuksköterskor. Ekvationen går inte ihop!

Höjda avgifter i vården?

2010-10-05T10:04:00.000-07:00

I Smålandsposten kan vi läsa att det moderata landstingsrådet vill höja avgiften för högkostnadsskyddet.

Högkostnadsskyddet är ett skydd för alla mot för höga egna patientavgifter. Sedan 1997 ligger taket för egna avgifter på 900 kronor. Alla kostnader däröver är gratis. Högkostnadsskyddet inkluderar läkemedel, medicinteknisk utrustning för eget bruk, öppen sjukvård och sjukresor.

För 900 kronor kan man träffa en specialistläkare 3 gånger eller en allmänläkare 6 gånger per år. Förklaringen varför man vill höja avgiften är att avgiften inte har följt med denna allmänna prisutvecklingen.

Vi kan nog vänta oss ett liknande tankesätt i Östergötland. Alliansen vill inte höja skatten men på något sätt måste vården finansieras. Detta gör man bäst, enligt moderaterna, genom att höja avgifterna. Det som har störst ohälsa är de med minst pengar. Enligt moderaternas logik ska alltså de med störst ohälsa och minst pengar betala mest. De med den bästa hälsan och mest pengar ska betala minst. Detta är alltså ett bättre val än att solidariskt finansiera vården? Detta är alltså bättre än en skattehöjning?

Den gröna staden

2010-09-29T11:16:00.000-07:00

År 2025 beräknas mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländer, cirka 3,5 miljarder människor, leva i städer. Många människor i utvecklingsländer flyr en fattigdom på landsbyggden till en fattigdom i staden. Detta är en utmaning för stadsplanerare och beslutsfattare. Hur ska man trygga en tillgång till näringsrik mat, skapa förutsättningar till försörjning och ett hälsosamt liv i dessa städer?

När städerna expanderar bebyggs jordbruksmark. Detta leder till att produktionen av livsmedel kommer längre bort vilket gör att transportkostnaderna ökar. Ökar transportkostnaderna ökar även livsmedelspriserna.

FN:s livsmedels- jordbruksorganisation ser gröna städer som lösningen. Just begreppet görna städer är inte nytt men det handlar om att hjälpa invånare att skapa gröna områden. I deras regi har man utbildat stadsodlare, skapat skolträdgårdar och bidragit med redskap.

Att odla frukt och grönsaker i och omkring städerna ger tillgång näringsrika livsmedel till alla i staden och ett bättre hälsa.

Men är grönområden och närodlingar bara ett problem för utvecklingsländer? Cancer, nervskador, astma och allergier och ökad infektionskänslighet orsakas bland annat av luftburna gifter. Att leva i en storstad innebär att man lever i en smutsig miljö. Detta går att läsa i en rapport från Tekniska kontoret i Norrköping 1992.

En gata med träd har bara en tredjedel så mycket luftburet stoft som en gata utan träd. Det är viktigt att det finns grönområden i staden och att man hela tiden planerar in gröna områden vid nybyggande. Detta för allas hälsa.

Men det handlar även om att planera en stad som främjar fysisk aktivitet för alla åldrar. Vi kan välja att skapa goda förutsättningar eller hindra. Statens folkhälsoinstitut arbetar långsiktigt för att bebyggda miljöer ska förbättras för att stimulera ökad fysisk aktivitet.

Att tänka grönt och tänka fysisk aktivitet när man planerar sin stad är av en stor betydelse för staden invånare och en stor betydelse för invånarnas hälsa.

Ändringar i det sjuka reglerna

2010-09-26T05:14:00.000-07:00

Socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson lovade i valrörelsen att en snabb utredning skulle startas för att se över sjukförsäkringsreglerna. Efter valrörelsen får vi klart för oss att en snabb utredning innebär efter sommaren.

Cristina Husmark Pehrsson menade i slutet på förra året att "svårt sjuka personer ska inte tvinas ut på arbetsmarknaden. Vi månar om den gruppen".

Vad kommer nu hända med Cristina Husmark Pehrsson? Tar man bort henne kan man ju tillskapa de nynya moderaterna som lyssnar till fler än de som har höga löner.

Socialministerna Göran Hägglund anser att det inte duger. Socialministern säger till Aftonbladet att: "Regeringen kan självklart inte bara sitta på läktaren. Är det så att människor kommer i kläm för att reglerna är felaktigt utformade, då ska vi ändra på detta. Den som är sjuk ska självklart få ersättning, det är en självklarhet för oss. Vi vill inte göra det besvärligt för människor, de ska ha det stöd de kan få."

I början av september sa Göran Hägglund under ett torgmöte i Karlskoga att det fanns "ett korn av sanning" i de negativa rapporterna om de utförsäkrades situation. Göran Hägglund har alltså på ett par veckor gått från "ett korn av sanning" till " den som är sjuk ska självklart få ersättning".

Innebär "ett mänskligare Sverige" att "verklighetens folk" ändrar sig när det passar?

För många kommer uppvaknandet försent. De har redan blivit utförsäkrade. Vad händer med dessa personer? Fler läkarbesök för att få intyg? Fler besök på försäkringskassan? Hur många av dem kommer att få en ursäkt? Ett personligt lidande är svår att värdera i krontal men hur mycket har inte dessa regler kostat för enskilda individer?

Privat försäkring: för dig som vill skita i alla andra

2010-09-24T09:45:00.000-07:00

Med en försäkring får du behandlingar som andra kunde ha behövt före dig! De danska läkarna säger inte ordagrant vad som står i meningen innan men det är så jag läser den. Det de säger är att patienter med privat sjukförsäkring bidrar till att fler patienter opereras i onödan enligt Dagens medicin.

De personer som har en privat försäkring ställer krav på undersökningar, specialbehandlingar och operationer som egentligen inte behövs.

Organisationen Danske patienter lägger skulden på privatläkarna. De anser att många av de privatpraktiserande läkarna opererar i onödan. De menar att privatläkarna använder kapacitet som kunde ha använts till personer som har större behov.

Privata sjukförsäkringar har endast en del av svenskarna råd med. Det är inte rätt att ett fåtal ska kunna betala för sin vård och att läkare som utför vården gör operationer i onödan. Ett samhälle utan egna gräddfiler och där störst behov går först är ett bättre alternativ för att korta vårdköer. Ett samhälle med en solidariskt finansierad vård är ett bättre alternativ för att skapa en god vård. Ett samhälle där alla är lika värde är ett bättre alternativ än dagens där socioekonomiska klyftor tenderar att öka.

Orup sjöng en gång att Stockhom har blivit kallt men just nu känns det som om hela Sverige har blivit kallt.

Kris på akuterna

2010-09-18T04:20:00.000-07:00

Titeln är från en artikel i senaste Vårdfokus. Där kan man läsa att patienter kan bli kvar på akuten i 16-17 timmar för att det inte finns vårdplatser. De patienter som väntar ska tas om hand samtidigt som det kommer in nya akutfall. Personalomsättningen är hög på akuten. Sedan 2009 har 50 sjuksköterskor slutat. Exemplen är hämtade från Helsingborgs sjukhus men vi ser liknande situationer i flera städer, även i Östergötland.

Vad beror då detta på? En stor anledning är antalet besökare på akuten. Att besökarna är många beror på en ökad befolkning. Den största anledningen är människors inställning till sjukvård idag. Vi vill ha snabb vård och vård där den ges bäst.

Vad beror detta på? Att man tror att man får snabbare vård på akuten beror på att det på att det saknas läkare på många vårdcentraler. Det blir svårt att få en akut tid på vårdcentralen samma dag då tider knappt finns. Sen tror många att specialisterna arbetar på akuten, inte på vårdcentralen. Någonstans på vägen har primärvårdens uppdrag och kunskap förlorats i folk medvetande.

Köer till specilistvård kan vara en orsak. Det ses som enklare att söka till akuten än att köa för att få hjälp. Det man har gjort är att nedmontera många små akuter. För 30 år sedan fanns det mer än 100 fullvärdiga akutsjuhus, idag cirka 60. Det man inte har gjort är att tänka över hur de akutkliniker som blir kvar ska hantera ett ökat tryck. Lokalerna är de samma men besökarna är fler.

Förutom att nedmontera flera akutkliniker har man även tagit bort väldigt många vårdplatser. Många patienter ligger alldeles för länge på akuten för att det finns ingen vårdsäng på en avdelning som de kan använda.

Det vi behöver är en helhetssyn. Vi behöver fler vårdplatser, vi behöver dimensionera rätt, vi behöver besätta de tomma läkartjänsterna på våra vårdcentraler. Vi behöver även göra akutklinikerna till en attraktiv arbetsplats och det arbetet behöver starta omgående.

Mitt förslag är även att starta en informationskampanj på våra skolor och arbetsplatser. Låt personal på akuten arbeta som hälsoinformatörer i ett projekt tillsammans med landstingspolitiker under en tid i en medborgardialog.

Vi behöver även blir bättre på att sprida kunskap i egenvård och att själva bli "egenvårdsexperter". Lyft fram det hälsofrämjande budskapet. En frisk befolkning är målet. Med en friskare befolkning kan vi ge mer resurser till dem som verkligen behöver det.

För en framtidsinriktad sjukvård i ÖStergötland med hälsan i centrum - rösta grönt!

Slopa taket i sjukförsäkringen

2010-09-13T09:26:00.000-07:00

”Så påverkar valet din plånbok”. Detta är ett exempel på en rubrik med en förklarande text om hur valet kan påverka din privata ekonomi. Man har reducerat valet till vad som är bäst för dig personligen. Jag ser inte valet ur en egoistisk synvinkel. För mig är den viktigaste frågan i vilket sorts samhälle vill jag leva i. Ett egoistiskt samhälle eller ett solidariskt samhälle. Valet är enkelt, jag vill leva i ett solidariskt samhälle.

Alliansen har valt att införa ett tag i sjukförsäkringen. Detta har skapat en svår situation för många medmänniskor. Är man utstämplad och klar i deras system återstår försörjningsstöd. Försörjningsstöd betalas ut av kommunen. Kommunen har en begränsad budget. De pengar som ligger i kommunens kassa ska räcka till hela kommunens ansvarsområde. Räcker inte pengarna måste man spara. Det leder till att samtliga nämnder får besparingskrav. Oftast drabbar dessa besparingskrav vård, skola och omsorg.

Vi har idag ett samhälle som inte tar hand om sina medmänniskor. Den senaste tiden har vi fått läsa om flera människor som har beskrivit sin personliga livssituation. Taket i sjukförsäkringen har för dem bidragit till personliga katastrofer. Är det ett sådant samhälle vi vill leva i? I morgon kan det vara du eller jag som är sjuka. Skulle vi vilja ha otrygghet eller trygghet i en svår situation?

Att propagera för arbetslinjen har varit alliansens mantra. Dessutom läggs skulden på individen om man inte har fått ett jobb. Är man sjuk och inte kan återkomma till sitt jobb inom ”rimlig” tid är man inte så mycket att ha. Det viktigaste är att man kan och ska arbeta. Det alliansen har glömt bort i debatten är att föra en dialog om vad samhället ansvarar för och vad du som individ ansvarar för. Man måste även öppet redovisa vad samhället kan ha råd att betala. Sänkta skatter ger mindre pengar i statskassan vilket ger besparingar i verksamheter. Sänkta skatter ger mer pengar i din plånbok men dessa pengar kan inte betala vår gemensamma välfärd. Vill vi ha ett samhälle med ökade socioekonomiska klyftor eller vill vi leva i ett jämlikt samhälle?

Jag vill leva i ett solidarisk samhälle. Ett samhälle som tar hänsyn och lever i samklang med människor, djur och natur. Jag vill leva i ett samhälle som tänker på framtida generationer. Jag vill leva i ett samhälle som ser helheten och kan lyfta blicken och fokuset från den egna plånboken till ett större sammanhang. Jag vill leva i ett samhälle präglat av gröna värderingar.

se även Mats Johansson, Emil Broberg, Joakim Hörsing, Agneta Niklasson och Gunnar Gustavsson samt Gunvor G Eriksson.

Attityder mot psykisk ohälsa

2010-09-09T06:04:00.000-07:00

Hjärnkoll har gjort en undersökning om allmänhetens attityder och kunskaper till psykisk ohälsa. Undersökningen visar bland annat att över 25% av allmänheten har helt eller delvis negativ inställning till personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. De negativa attityderna handlar främst om att man inte vill ha psykiatriska verksamheter i bostadsområden eller enperson med psykisk sjukdom som granne eller kollega.

Av de utfrågade anser:

- 33% av de utfrågade menar att placering av psykiatrisk verksamhet är en fara för
lokalbefolkningen.

- 25% inte att de vill arbeta med någon med psykisk störning.

- 20% att de inte vill bjuda hem någon med psykisk sjukdom.

- 70% anser att de flesta personer med psykiska problem inte får professionell hjälp
inom sjukvården.

En gång sjuk, alltid sjuk. Så är den gängse uppfattningen om personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En gång sjuk, alltid sjuk stämmer inte då man uppskattar att var fjärde person någon gång upplever psykisk ohälsa. Om nu var fjärde svensk haft psykisk ohälsa och för alltid varit sjuk så är en fjärdedel av svenskarna utdömda.

De flesta som upplever psykisk ohälsa återfår hälsa utan men. Möjligtvis några osynliga ärr i själen. Attityderna om psykisk ohälsa har i stort sett varit oförändrad sedan länge. Det var och en kan göra är att bidra till att avdramatisera psykisk ohälsa och ifrågasätta attityderna. Stå upp för din medmänniska och var en vän. Det är även viktigt att vi arbetar strategiskt och långsiktigt med den psykiska ohälsan via vårdcentralerna och på elevhälsovården.

Förutom att ifrågasätta attityderna behöver vi även fundera på vad det är för samhälle vi vill leva i. Fler och fler lider av psykisk ohälsa och fortsätter vi i samma spår som vi göra nu blir psykisk ohälsa ännu vanligare. Låt den biologiska, sociala och kulturella varelsen som vi människor är få större plats och utymme i samhället än den idag påhittade prestationsinriktade individen.

Flyktingmedicin med fokus på hälsa

2010-09-05T02:39:00.000-07:00

På Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping är profilområdena trauma och migration. De arbetar med flyktingar och andra invandrare ur olika synvinklar, två av dem är salutogent perspektiv och folkhälsoperspektiv.

Vad innebär ett salutogent perspektiv? Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa snarare än att fokusera på vad som orsakar sjukdom. Ordet kommer från Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi i Israel. Genom att fokusera på faktorer som orsakar hälsa och bibehåller hälsa kan vi modernisera synen på svensk hälso- och sjukvård. Genom att fokusera på det friska öppnar vi vägen till en ökad folkhälsa.

Hälsokommunikatörerna pratar flera olika språk. Vinsterna är inte bara att flyktingen kan prata på sitt hemspråk utan även den kulturella igenkänningsfaktorn. Vi vet att utrikesfödda har en sämre hälsa än inrikes födda. Många lider av psykisk ohälsa. I en del kulturer ses psykisk ohälsa som något skamligt och ska helst "gömmas undan". Genom att både prata samma språk och förstå hur man tänker kan man nå fram till individen och ge den hjälp och stöd som behövs.

En annan aspekt är att flyktingar ofta går från bra matvanor till sämre kosthållning när de kommer till Sverige. Många kommer från länder där läsk, godis och snabbmat inte finns. Här är det enkelt att skaffa sig ett sockerberoende då tillgången till socker finns överallt och är billigt. Det är viktigt att man, precis som hälsokommunikatörerna arbetar, fokuserar på diskussion istället för information.

I andra kulturer är man van vid tankesättet att man kan ta antibiotika även vid lättare åkommor, till exempel förkylning. När de väl kommer till Sverige möts de av en helt annan kultur och ett annat synsätt på förskrivning av antibiotika. Utan rätt kunskap och samtal kring de olika synsätten blir det lätt att man, vilket har hänt, åker till sitt hemland för att köpa upp ett eget "hemapotek". Det är här ytterst viktigt att ge kunskap om egenvård.

På det sätt som hälsokommunikatörerna arbetar, det vill säga genom fokusering på samtal istället för information, ökar individers insikt och kunskap om egenvård och ett hälsosammare livsstil. Målet är att titta på faktorer som bidrar till hälsa samt hur man bibehåller hälsa. Detta är det synsätt som vi i Miljöpartiet vill ska vara fokus i hela hälso- och sjukvården.

Folkhälsa för alla

2010-09-02T07:49:00.001-07:00

Det bästa sättet att minska vårdköer är en friskare befolkning. Det ger också möjlighet att lägga mer resurser till de som verkligen behöver det.

För vårdcentralerna gäller att ju fler besök, desto mer pengar. Ska man arbeta med förebyggande vård måste det finnas tid. Det tar tid att samtala om livsstilsfrågor och ge människor råd och kunskap hur man kan förändra sig och sina levnadsvanor för att leva hälsosammare.

Det måste även ta tid då hela processen bygger på ett förtroende mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient.

Det som premieras för vårdcentralerna idag är besök. Ju fler besök, desto mer pengar. Man tjänar mer på många korta besök. I längden säger man även att man inte premierar folkhälsa.

Vårdcentralernas upptagningsområden är stora med medborgare i alla åldrar och med olika bakgrund, nationaliteter, språk, läs- och skrivkunskaper.

I höst kommer Socialstyrelsen ut med riktlinjer för bättre folkhälsa. Med mycket grönt i regering, landsting och kommuner kan vi tillsammans arbeta för en friskare befolkning.

Har samhället något ansvar för din hälsa?

2010-09-01T11:28:00.000-07:00

Folkhälsa uppnås genom att kombinera individens behov och att samhället tar ansvar. I dag är individens behov fokuserat på valfrihet och integritet. Att vilja arbeta, vilja välja och vilja integritet är det som anses som det "normala". Genom att "välja rätt" skapar man även ett hälsosamt liv.

När ska fler våga erkänna samhällets ansvar som en bidragande orsak till ohälsa och vilket anvar samhället har för att främja hälsa?

Fortsätter den politiska inriktningen som den är idag kommer fler att vara i behov av vård. Flera kommer att drabbas av psykisk ohälsa, övervikt eller diabetes.

Det flesta partier pratar om folkhälsa som ett självklart mål. Problemen ligger i de olika vägval som de politiska partierna har val. Alliansen har valt att sätta ett tak för sjukförsäkringen och försöka "glömma bort" att det finns andra familjekonstellationer än den så kallade kärnfamiljen. Detta är två exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa. Alliansen har även ensidigt fokuserat på tillgänglighet i tid i sitt mål att korta vårdköerna. De har helt förbisett geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Detta är ett annat exempel på vägväl som INTE främjar folkhälsa.Alliansen kämpar för att gynna transporter och biltrafik som kommer att påverka klimatet. Detta är också ett exempel på vägval som INTE främjar folkhälsa.

Ska man nå folkhälsa måste man dels stödja och hjälpa individer. Det ska vara lätt att göra rätt. Folkhälsa nås även genom att man först erkänner att samhället bidrar till ohälsa. Därefter måste man se folkhälsa ur ett helhetsperpsektiv, I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan för större eller mindre grupper. Genom att även se och ta samhällets ansvar kan vi alla leva i ett friskare Sverige. Det innebär även att vi kan lägga mer resurser på de som verkligen behöver det.

Stångåloppet

2010-08-29T08:55:00.000-07:00

Jag har haft en väldigt rolig dag i dag tillsammans med vår ordförande och första namn på landstingslistan Per-Olof Svensson. Vi åkte till Linköping för att delta i Stångåloppet. Arrangörer var Östergötlands Handikappförbund. Det var för andra året som de håller i Paralympics.

Det hela började med själva loppet där man fick välja distans. Jag tog den kortaste distansen på 1200 meter. Den kändes längre i uppförsbackarna. Det krävs verkligen ett stort mod att vara funktionshindrad. Grusbelagda uppförsbackar följt att träbroar och hål i asfalten kräver sin man eller kvinna. När jag åker nästa gång ska jag inte glömma att ta på mig handskar.

Efter loppet fick vi chans att pröva på en del idrotter. Jag började med goal boll som är en idrottsgren för synskadade. Jag fick använda svar ögonbindel så det gick inte att se något. Bakom mig stod Adrian och förklarade hur jag skulle kasta mig för att fånga bollen rätt. Bollen innehåller en pingla så det gäller att lyssna noga och sedan täcka bollen så att det inte blir mål. Det som var mest fascinerande var att höra Adrian rätta min bristfälliga kastteknik endast genom hans hörsel. Två av deltagarna tänker nu börja sin satsning på landslaget och de siktar in sig på en träningsdos på upp till 7 dagar i veckan. Det är en väldigt fysiskt krävande idrott så jag antar att det blir mycket löpträning.

Vi prövade även curling på matta och rullstolsbasket. Rullstolsbasketen såg livsfarlig ut men man måste ju våga. Rullstolsbasket är en väldigt stor gren med ligor i framför allt Italien, Spanien och Tyskland med chans att tjäna stora pengar. Flera av deltagarna i Svenska landslaget har fått erbjudande att spela i någon av dessa ligor. En av deltagarna berättade minnen från hans invigningsmatch i rullstolsbasket mot Spanien i OS 1992 i Barcelona med 12 000 åskådare. Att spela utomlands var även något som curlinglaget såg fram emot då de snart skulle åka till Norge för att spela.

Därefter var det dags för lite grillning av oss politiker. Det hinder som funktionshindrade stöter på i samhället är skapat av samhället. Miljöpartiet vill därför skärpa diskrimineringslagen så att även hinder i tillgänglighet ska ligga till grund för diskriminering.

Det gäller att tänka efter före och tänka brett.

Tack alla medlemmar i Östergötlands Handikappidrottsförbund för en trevlig dag.

Den sjuka sjukförsäkringen

2010-08-28T04:26:00.001-07:00

I Aftonbladet debatterade Ylva Johnasson (S), Gunvor G Eriksson (MP) och Emil Broberg (V) den sjuka sjukförsäkringen.

De rödgröna lät opinionsinsitutet Novus ställa tre frågor:

1. Hur upplever du behandlingen av sjukskrivna har förändrats i Sverige under
den senaste mandatperioden?

2. Hur viktig bedömer du att sjukförsäkringen är för din trygghet på
arbetsmarknaden?

3. Om du fick bestämma: Tycker du att de sjukskrivna borde få bättrem samma
eller sämre villkor än idag?

Majoriteten av de tillfrågade vill ha bättre villkor för de sjukskrivna, säger att sjukförsäkringen är viktig för den personliga tryggheten på arbetsmarknaden och att de sjukskrivna behandlas sämre idag som ett resultat av de gågna fyra åren.

Förr i världen fanns ättestupan. Enligt myten kastade sig de äldre eller blev kastade från ett stup när de inte längre kunde försörja sig själv eller bidra med arbete på gården. Ättestupan ses som just en myt men nu har myten blivit verklighet.

I år har 30 000 människor blivit utförsäkrade. Enligt Arbetsförmedlingens siffror de första 6 månaderna 2010 har 2% av de utförsäkrade som gått arbetslivsintroduktion fått ett riktigt jobb. Smaka på den siffran ett tag!

Enligt myten blev äldre kastade ut för stupet och idag blir det kastade ut i ett utanförskap med knappa ekonomiska ramar.

Med en rödgrön regering kommer ättestupan åter igen bara bli en myt. Istället skapas en rehabiliteringsfond för att sjuksrivna ska få en riktig rehabilitering. Taket för sjukförsäkringen kommer att försvinna.

Det är hög tid att för in en medmänsklig politik som tar hänsyn till alla medborgare oavsett plånbok.

Rödgrön överenskommelse i Östergötland

2010-08-25T07:04:00.000-07:00

Idag har vi presenterat den rödgröna överenskommelsen om landstingspolitik den kommande mandatperioden i landstinget Östergötland.

Vi har en heltäckande politik för hela länet och vi vill framför allt lyfta fram några prioriterade områden.

Dessa områden är: fler äldre ska få vård i hemmet, satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, jämlik vård, klimatneutral landsting och satsningar på kollektivtrafik.

Vi blir allt äldre och äldre. Med stigande ålder följer även, i vissa fall, ökade sjukdomar. Det leder att äldre har behov av kontakt med sjukvården. I dag jobbar man mycket med "snabba vägar in". Vi vill hellre att man gör tvärt om, alltså snabba vägar ut. Med snabba vägar ut menar jag att personal åker till respektive persons hem. En frisk läkare tar sig lättare till en sjuk patient.

När det gäller satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping handlar det om en etablering av ett behandlings- och kunskapscentrum för missbrukare. Just missbrukarvården har länge varit eftersatt i Norrköping.

Vården idag är ojämlik. Den som har störst plånbok får idag en bättre vård och bättre medicin. Detta trots att personer med lägre socioekonomisk status har ett större behov av hälso- och sjukvård och har en sämre hälsa. Det är landstinget i Östergötland man ska tänka på när man vill ha ett föredöme för en jämlik vård.

Med en rödgrön majoritet kommer vi att kunna lämna en hållbar värld till våra barn och barnbarn genom målet klimatneutralt landsting. Vi vill satsa på en mat som är ekologisk och närproducerad. Det skapar även förutsättningar för att utveckla näringslivet.

Om ett litet tag kommer östgöten transportera sig oftare, mer miljövänligt och effektivt över hela länet.

För Östergötland i framtiden!

Läs även Mats Johanssons (S) , Joakim Hörsings (MP) och Emil Brobergs blogg.

Kultur, slöseri med skattepengar?

2010-08-23T11:01:00.000-07:00

Enligt kommunallagen, som gäller både för kommuner och landsting, ansvarar landstinget för hälso- och sjukvård samt tandvård för barn upp till 20 års ålder. Dessa utgifter är obligatoriska. Frivilliga verksamheter är kultur, utbildning och turism. Kommun och landsting har ett gemensamt obligatoriskt ansvar för regional och lokal kollektivtrafik.

I gårdagens DN beskriver Timbro hur landstingen slösar pengar på subventionerade fritidssysselsättningar för vuxna människor. Budskapet är att landstingen slösar och att landstingen slösar på onyttiga aktiviteter.

Ett av de landsting som har kontrollerats är Östergötland. Har man valt att titta på Östergötland för att visa att om man slutar slösa pengar på onödiga aktiviteter så behövs ingen skatteökning?

De pengar som satsas på kultur, fritid och turism är bara en bråkdel av landstingets pengar. Det är bättre att se landstingets frivilliga satsningar som just satsningar, istället för slöseri. Satsningar i arbetstillfällen och inkomster.

En aktiv fritid är en av bestämningsfaktorerna för hälsa. Satsningen innebär även en prevention mot ohälsa. Alltså en besparing för vården. Om nu varje medborgare ska betala för sin kultur själv står vi inför ett ojämlikt samhälle för alla har inte råd.

En fortsatt satsning på en aktiv fritid är en lönsam affär för alla!

Var går våra skattepengar?

2010-08-21T03:57:00.001-07:00

Läser en tidning utgiven av SKL (Sveriges kommuner och landsting) från 2009. Där presenteras en undesökning gjord av Synnovate, som har frågat 1000 personer om vem som ansvarar för vård, skola och omsorg.

En tredjedel av de utfårgade vet inte om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Risken är att man inte riktigt vet vad det är man röstar på i kommun- och landstingsval.

Undersökningen visar även att många inte vet om hur stor del av skattepengarna som går till vård, skola och omsorg. Hälften av de utfrågade trodde att mindre än 40% av kommunens och landstingets budget gick till vård, skola och omsorg.

Detta visar att många inte vet om hur stor del av kommunens och landstingets budget som går till vår välfärd. Om man inte vet om hur stor del av pengarna som går till välfärden blir det även enkelt att prata om skattesänkningar. Ser man inte kopplingen skatt och välfärd är det lättare att bara se till sin egen plånbok.

Jag undrar även hur många det är som vet om att de flest politiker arbetar med politik på sin fritid? Jag undrar hur många det är som vet om att man själv kan bli aktiv? Jag undrar hur många som är stolta över att få betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd?

Massundersökningar skapar masspsykos!

2010-08-20T04:24:00.000-07:00

Företaget Vegatus erbjuder sina friska kunder genomgå en hel undersökning för att tidigt upptäcka sjukdomar. De riktar framför allt in sig på att upptäcka cancer i tidigt stadium men även hjärt- och kärlsjukdomar samt rent allmänt.

För det facila priset 5000 kronor får man en årlig hälsokontroll med grundläggande blodprover samt tester för tidiga tecken på 200 olika cancertyper. Visar sen proverna på en allvärlig sjukdom går man vidare med andra analyser och röntgen. Får man misstanken bekräftad skrivs en remiss till landstinget. Röntgen och andra analyser måste göras i många fall då blodprovssvaren kan ge ett avvikande värde fast det bara beror på en enkel infektion.

Även om man har en analys med sig i bagaget innebär inte detta att de kan "flytta" in på sjukhusen på en gång utan de behandlas som alla andra säger företrädare för landstinget.

Det finns inte heller några samband mellan massundersökningar och minskad dödlighet. Det ser inte företaget som något problem då de inte garanterar något men att tidig upptäckt ökar chansen för en lyckad behandling. Men det finns ändå risk för överdiagnosticering.

Priset så är 5000 kronor mycket pengar. Alla har inte de pengarna så det är bara höginkomsttagare som kan unna sig denna lyx. En lyx som inte heller har visat sig ha vetenskapligt stöd. Det är väl snarare så att personer betalar summan för att stilla en oro. Det är ett cyniskt sätt att lura människor på pengar.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan man också ha koll på själv genom egenkontroller. Det finns en risk att man blir en passiv kund istället för en aktiv patient.

Modig (fd) moderat!

2010-08-19T04:51:00.000-07:00

"Jag kan inte se dem i ögonen längre" säger Lars Sjöholm. Han sitter i kommunfullmäktige i Norrtälje sedan 2006 och är ledamot i Socialnämnden. Lars Sjöholm byter nu från Moderaterna till Socialdemokraterna.

Orsaken är, säger Lars Sjöholm, att moderaterna inte har någon empatisk känsla för folk som har det svårt. Han syftar då på de medmänniskor som har blivit utförsäkrade med alliansens nya sjukförsäkringssystem.

"Företagskänslan är bra, men inte individkänslan", fortsätter han. I Norrtälje ser han nu hur människor slängs ut i kylan. Handikappade, pensionärer och socialbidragstagare har fått det sämre.

För mig innebär en röst på Miljöparitet inte bara ett modernare Sverige utan även ett Sverige präglat av solidaritet och medmänsklighet. Vi måste ta bort taket i sjukförsäkringen och ge de som är utförsäkrade idag möjligheter till rehabilitering.

Budskapets baksida

2010-08-17T13:16:00.000-07:00

Förundras över alliansens val av retorik. Det hela bygger på att man som människa har valmöjligheten som det största i livet. Sen har de reducerat valet till ett val mellan två saker, den ena är det rätta valet och den andra är det orätta valet.

Man kan välja jobb, man kan välja bidragsberoende. Hmmm, vad ska jag välja här?

I grund och botten är konsekvenserna av denna retorik diskriminerande. För att kunna välja måste man vara beslutskapabel. Det handlar om att förstå. Man kan ha svårigheter att förstå på grund av intellktuell nedsatthet, skada eller ett annat modersmål än svenska.

För att kunna göra ett val måste man även ha saker att välja mellan. För en del personer är det inte så lätt att välja för att samhället redan har gjort valet. Jag tänker på många av de unga funktionshindrade som försöker att slå sig in på arbetsmarknaden.

Konsekvenserna är att många lämnas utanför samhället utan att man har valt det själv. Det hela skapar ett ojämlikt samhälle. Ett ojämlikt samhälle skapar en sämre hälsa. Det viktiga är att vi ser alla individer som medmänniskor och att alla har ett lika värde. Det är inte förrän då vi har nått målet folkhälsa

Dataprogram fixar bemanningen

2010-08-15T01:13:00.000-07:00

Matias Urenda visar i en avhandling hur man kan lösa problemet med sjuksköterskebemanning. Genom att mäta i minuter patienters varierande vårdbehov kan man få fram ett bemanningstal.

Jag välkomnar alla försök till nytänk inom vården men ser att det återstår en del problem att lösa innan vi får fram en rättvis modell för hur sjuksköterskebemanningen ska se ut.

Det grundläggande problemet är att man som sjuksköterska har flytande gränser för vad som ingår och vad som inte ingår i yrkesrollen. Att man har olika roller beroende på avdelningens inriktning är en självklarhet. Det jag menar är att rollerna har flytande gränser beroende på andra faktorer. Det är hur sjuksköterskan ser på sin egen roll, det beror på vad läkaren har för syn på sjuksköterskan, vad undersköterskan tycker ingår i rollen. Detta visar att sjuksköterskan inte har klara, bestämda och definerade arbetsuppgifter. Så länge som arbetsuppgifterna inte är klart definierade är dörren för egnas och andras tolkningar fortfarande vidöppen.

En hög vårdtygnd för patienten innebär även en stor del dokumentation, jag undrar hur man lägger in detta när man planerar bemanning?

Har patienterna hög vårdtygnd följer oftast en hög "vårdtyngd" för anhöriga. Jag undrar om detta ingår i datastimuleringen?

Jag har tagit del av och deltagit i flera tidsstudier på sjukhus. Vid en tidsstudie var sjuksköterskans stapel för "icke-arbetsrelaterad tid" väldigt hög. Vid en närmare granskning visade det sig att den icke-arbetsrelaterade tiden var väntan. Man väntade på att läkaren skulle komma för att ronda. Stapeln blev mindre då man införde fasta rondtider. Har man över huvudtaget titta på kringliggande faktorer vid simulering av sjuksköterskebemanning?

När man ska besluta om bemanning för en yrkesgrupp behöver man först skriva en väl genomarbetat arbetsbeskrivning för yrket. Denna arbetsbeskrivning ska vara förankrad på arbetsplatsen och involvera andra yrkesgrupper. För att arbetsbeskrivningen ska fungera fullt ut måste även en guidning för prioritering finnas med.

Använder man vårdtyngd som en varibel behöver man ta med alla yrkesgrupper och studera hur en eller flera yrkesgrupper påverkar och påverkas av varandra.

Vårdtyngd är även starkt kopplat till patientens behov och det förutsätter att man arbetar i den patientnära vården. Så är det inte idag många gånger. För att det ska fungera behöver förändringar ske inom hälso- och sjukvården. Förslag på förändringar är; införandet av sjuksköterskesekreterare, schemalagda telefontider där anhöriga kan kontaktas, en avsatt person som tar emot alla samtal och schemalagda administrativa dagar.

Många avstår från läkemedel

2010-08-13T01:51:00.000-07:00

Apoteket AB har gjort en undersökning som visar att var tredje person känner oro för att ta läkemedel och att många valt att inte ta sin medicin.

Ewa Fernvall, varumärkesdirektör för Apoteket, säger att det är oroväckande att så många känner oro för sina läkemedel.

Samtidigt finns misstankar om att läkemedelsindustrin påverkade WHO:s expertpanel så att svininfluensas blåstes upp och utmålades som en pandemi. För Sveriges del kostade det ungefär 1 400 miljoner.

Apoteksmonopolet har avreglerats och att det går att köpa receptfria läkemedel i vanliga affärer eller i en av flera nyöppnade privata apotek.

Socialministerna anser att avregleringen är bra då vi har ätit på tok för lite läkemedel tidigare.

En orsak till den tveksamma inställningen till läkemedel är att läkemedel har klassats ned till vilken vara som helst. Om man då ser läkemedel som vilken vara som helst är det lättare att välja att avstå från läkemedel för på så sätt sparar man ju även in pengar!

Om man inte kan lita på WHO, hur ska man då kunna lita på förskrivare?

Det jag skulle vilja veta i denna undersökning är åldersspannet på de utfrågade. Jag undrar även vilken typ av läkemedel det var som man avstod ifrån. Avstod man från alla läkemedel på receptet eller bara en eller två. Om man avstod från några av de receptbelagda läkemedlen, hur gjorde man i så fall urvalet?

Vilka krämpor sökte dessa personer för? Vilken diagnos ställde läkaren och vilken information gavs om behovet att använda läkemedlet. Även distrikssjuksköterskor har förskrivningsrätt, var några av läkemedlen utskrivna av andra än läkare?

Den viktigaste frågan är hur de utfrågade upplevde besöket hos den läkare som skrev receptet och hur upplevelsen påverkade beslutet att inte hämta ut sina läkemedel.

Det är så många gånger jag läser påståenden utan att det verkar finnas en ordentlig analys av resultatet. Många gånger verkar det även som att det saknas en ordentlig analys av varför man ställer en viss fråga och vad vill man uppnå? Är syftet att få fler att köpa läkemedel eller är syftet att införa förbättringsåtgärder för patienten?

Replik på debattinlägg

2010-08-11T05:40:00.001-07:00

Marie Morell (M) landstingsstyrelsen i Östergötland skrev ett debattinlägg i Folbladet 100811. Mitt (opublicerade) svar är;

Marie Morell (M), landstingsråd, skriver i Folkbladet om det återupprättade Vrinnevisjukhuset. Hon skriver även att alliansen har arbetat hårt för att korta ner väntetiderna, mycket tack vare ”kömiljarden”. Hon avslutar debattinlägget med att säga att vårdens personal vet bättre hur vården bäst utformas och att alliansen vet bättre än (S), (V) och (MP) som vill höja skatten.

Alliansen ser gärna ”kömiljarden” som bidragande orsak till att köerna har minskat. Flera landsting har löst problemet genom att man inrättat en ”frivillig” kö. De som har ställt sig i den frivilliga kön är de som vill ha vård på ett visst sjukhus men inte krävt att få vård på annat sjukhus när tiden för vårdgarantin gått ut. De människor som står i denna kö räknas inte in när man summerar vårdköer. Hur många står i denna ”frivilliga” kö i Östergötland?

I Östergötland finns även många andra ofrivilliga köer som alliansen pratar tyst om. Det är läkaren på akuten som köar i telefon för att få en sängplats till patienter, det är journaler som köar för att få bli utskrivna av den stressade vårdadministratören, det är sjuksköterskor som köar för att få jobb i Norge. Det här är några exempel på köer som vi behöver lägga mer resurser på för att minska.

Det finns även sjukdomstillstånd som står i kö för att över huvud taget bli uppmärksammade. Jag tänker bland annat på den ökade psykiska ohälsan. Vi vet idag att fler och fler drabbas av psykisk ohälsa men att resurserna saknas. I kön för att få mer resurser står även missbruks- och beroendevården. Samtidigt som våra äldre köar för att få vad de behöver, nämligen ett anpassat mottagande på våra sjukhus.

Det hälsofrämjande synsättet har även det köat länge nog för att få ta plats i den moderna hälso- och sjukvården. Det effektivaste sättet att arbeta bort köer är att satsa på en ökad folkhälsa för samtliga personer i Östergötland. En friskare befolkning innebär att man kan ge mer resurser till de personer som verkligen behöver vård.

Menar vi allvar med att minska alla köer i vården behöver mer resurser tillföras, mer resurser i form av en höjd skatt. Frågar man människor på våra gator och torg är det flesta överens om att de kan tänka sig en höjd skatt för att förbättra vården. För 50 öre kan vi östgötar vara med och utveckla och förbättra vården och minska alla köer. Med mer resurser kan vi östgötar vara med och investera i folkhälsan, en investering i en friskare och bättre framtid.

Margareta Fransson (MP)
kandidat till landstingsfullmäktige

Man får det man mäter

2010-08-10T07:46:00.000-07:00

Alliansens hälso- och sjukvårdspolitik har mest fokuserat på tillgänglighet i tid. "Vårdköerna har kortats, mycket tack vare kömiljarden". "Patienter får äntligen träffa en läkare, mycket tack vare etableringen av nya vårdcentraler". Denna retorik har upprepats så många gånger att många nu ser det som ett faktum som inte går att förneka.

Alliansen har gjort det väldigt lätt för sig för då de bara har fokuserat på den tidsmässiga tillgängligheten. De kan, med sanna eller fingerade siffror, visa på minskade köer och tätare läkarbesök. De har gjort det lätt för sig att slå sig för bröstet och yvas över en "lyckad" hälso- och sjukvårdspolitik. Man får det man mäter och se vad bra vi har varit.

I den lyckade vårdpolitiken får man även det man inte mäter. Exempel är hög arbetsbelastning, överfulla akutkliniker, fler svenska sjuksköterskor på sjukhus i Norge, ojämlik vård, minskad geografisk tillgänglighet och gräddfiler. Summan av det hela är att de negativa effekterna av alliansens politik är större än de positiva effekterna. Alltså har de fört en misslyckad hälso- och sjukvårdspolitik.

Vi måste börja att mäta både hårda och mjuka områden om vi över huvud taget ska behålla en hög standard i vården, om alla ska få en vård på lika vilkor och om all vårdpersonal ska trivas. Då alliansen inte ser till helheten måste vi väljare göra det och rösta för en helhetssyn på vården.

2010-08-06T05:45:00.000-07:00

"Hej!
Jag heter Filippa Reinfeldt och är talesperson för Moderaterna i sjukvårdsfrågor. En viktig fråga för mig är att alla människor ska få känna sig trygga. Trygghet kan handla om att man känner sig lugn och trygg i skolan, på jobbet eller på väg hem sent en kväll. Men trygghet kan också vara att veta att du inte blir allvarligt sjuk av den mat du äter".

Texten är från McDonalds brickunderlägg i Stockholm. Detta är Filippa Reinfeldt sätt att göra reklam för moderaterna och sig själv som talesperson för matallergifrågor. Filippa har certifierat McDonalds som den första restaurangkedjan som får Astma- och allergiförbundets tryggare -mat certifiering. Certifieringen går ut på att man skriver exakt på baksidan av kvittot vad maten innehåller och att personalen är utbildad i allergifrågor.

På frågan hur astma- och allergiförbundet kan garantera, att gästerna inte får allergiska reaktioner, efter att de är certifierade skriver de följande på deras hemsida: "vi utfärdar inga sådana garantier. Certifieringen innebär att restaurangen har ett robust och pålitligt system för att så långt det är möjligt undvika att gäster drabbas av allergiska reaktioner. Ansvaret för detta delas av restaurangen och gästen. Restaurangen visar med certifieringen att den tar sin del av ansvaret".

McDonalds mat är rik på fett, socker och salt och fattig på fibrer, vitaminer och mineraler. Denna typ av kost orsakar sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet också att fetma bland barn och ungdomar ökar.

Claude Marcus, chef för Rikscentrum för Barnfetma på Karolinska universitetssjukhuset, möter ofta barn som har förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar eller insulinresistens.Studier visar att 15-30% av barnen i Svergie är överviktiga eller feta idag. En del av orsaken är stillasittande. En annan del är den felaktiga kosten.

Även om personalen är utbildad i frågor om matallergi på McDonalds och även om innehållet skrivs ut exakt på deras kvitton är den mat de serverar en fara för barns hälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatsresturang. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en mat som utsätter barn för ohälsa. Det är fel att, som sjukvårdspolitiker, göra smygreklam för en snabbmatskedja som har menyer som vänder sig till barn.

Sätt inte fotboja på eleven.

2010-08-03T15:06:00.000-07:00

Varför skolkar elever? Det finns en mängd olika orsaker till att elever väljer att skolka. Man kan passa på när det är en vikarierande lärare, vara utsatt för grupptryck eller känna sig orkeslös på grund av en ohållbar situation i hemmet.

Folkpartiets Jan Björklund vill att skolk skrivs in i betyget. Det är ytterligare ett sätt att skuldbelägga individen, en attityd som har genomsyrat alliansens politik sedan länge. Genom att skuldbelägga individen vill man samtidigt ta bort ansvaret från samhället. Skuldbeläggandet på individen riskerar att följa med resten av livet som en fotboja.

Det jag vill se mer av i dagens skola är en satsning på flera pegagoger i skolan och att eleverna får en individanpassad pedagogik. Undervisningen som den är idag bygger på gamla vanor och tar liten hänsyn till barn med speciella behov. Speciella behov i form av anpassad undervisning till barn med koncentrationssvårigheter eller anpassad undervisning till högpresterande barn. Det behövs även fler vuxna individer i skolan och på skolgården.

Det viktigaste är att fråga varför eleven skolkar, inte stämpla eleven. Det viktigaste är att skolan ger en bra start i liviet och inte blir en tidig utslagsplats. För att hjälpa utsatta barn behöver skolhälsovården utökas. Vi måste bemöta den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i ett tidigt skede.

Ett tillgängligt samhälle för alla.

2010-08-02T08:27:00.001-07:00

Personer med en funktionsnedsättning blir många gånger behandlade som annorlund för att andra människor anser att de med funktionsnedsättning inte är "normala". Crpi-teorin försöker hitta de bakomliggande svaren på detta tankesätt och bemötande.

Cripteorin innefattar alla med funktionsnedsättning, oavsett om det gäller kroppen eller hjärnan som är drabbad. Teorin säger att man ska inte dölja vem man är. Man ska inte be om att få bli accepterad utan kräva att bli accepterad.

Att kräva att bli sedd och bemött som vilken medmänniska som helt är just vad Adryan Linden gör i dagens debatt i Expressen. Det hela handlar om en önskan om att få bidra till samhället precis som andra.

Adryan Linden har rätt i att de funktionsnedsatta är en grupp som sällan får komma till tals och en grupp som det sällan tas hänsyn till.

Det är samhället som skapar och har skapat hinder och handikapp. Det är en form av diskriminering och borde finnas med i diskrimineringslagstiftningen.

I ett moderniserat Sverige är all offentlig verksamhet tillgänglig för alla.

Tillgänglighet för alla?

2010-07-31T11:15:00.000-07:00

En förutsättning för vård på lika villkor är att alla ska ha råd med vård. Det innebär att avgifterna i vården ska vara så låga som möjligt. Höga avgifter innebär att lågavlönade inte har råd att betala för vården. Det medför att man hellre avstår från vård trots att man, som låginkomsttagare, har större vårdbehov än höginkomsttagare.

Det har talats för lite om den ekonomiska tillgängligheten i debatter och politiska beslut i hälso- och sjukvården. I och för sig har ordet tillgänglighet ofta används men bara när det gäller väntetid. Alliansen har valt att fokusera på långa vårdköer och lösningen är en privatisering av vården med fri etableringsrätt. Det har resulterat till att många nya vårdcentraler har öppnats. Sedan har man slagit sig för bröstet och visat på siffror hur tillgängligheten har ökat genom att fler träffar läkare. Det man talar tyst om är att de nya vårdcentralerna har öppnats i södra Sverige, i större städer och i städernas centrum.

Den geografiska tillgängligheten har försämrats för de personer som bor i ytterområden och på landsbygden tack vare privatiseringar och fri etablering. Denna form att tillgänglighet, det vill säga geografisk tillgänglighet, nämner inte alliansen över huvud taget.

I Stockholm har Filippa Reinfeldt valt att premiera läkarbesök. Ju fler besök hos läkare desto mer pengar till vårdcentralen. Vad blir resultatet av en sådan politik? Resultatet blir att man ser till att boka så många läkarbesök som möjligt och gärna lätta åkommor. Det är bättre med tre onda halsar på en timme än en multisjuk person på en timme. Sjuksköterskemottagning behövs inte längre för den mottagningen genererar inte lika mycket inkomster.

Till sist handlar det om formell tillgänglighet. Medborgare har en relativt god formell tillgänglighet till svensk hälso- och sjukvård men inte de medmänniskor som lever mitt ibland oss. Jag syftar på de medmänniksor som illegalt befinner sig i vårt land och endast har rätt till akut vård.

Tillgänglighet i hälso- och sjukvården är mer än bara tidsaspekten. Det handlar även om geografisk, ekonomisk och formell tillgänglighet. Det är inte förrän man insett att tillgänglighet består av fler aspekter som man kan börja vägen mot en jämlik vård på lika villkor.

Husbilen löser problem med överbeläggningar!

2010-07-29T06:11:00.000-07:00

Kaos på Sahlgrenska, vården pressas under sommaren, fulla avdelningar drabbar akuten och kaos på Centralsjukhuset är ett urval att rubriker från sjukhus runt om i sommarSverige.

Bakgrunden till problemet är delvis att det är för många som söker akut vård på sjukhusens akutmottagningar istället för på vårdcentralen. Att man istället söker sig till akutmottagningen beror på att man får "bra" vård på sjukhus och det är "svårt att komma fram" till vårdcentralen som" ändå inte har några tider".

I Kalmar räknar man upp besvärliga men lättare åkommor, t ex ont i foten, fästingar, urinvägsinfektioner och ont i nacken som besvär patienter söker akutvård för.

Experter på dessa besvärliga men lättare åkommor arbetar på vårdcentralen. Experter på hjärtinfarkt och trauma arbetar på akuten. Varför söka vård på annat ställe än där expertisen finns? Varför ta resurser från mer akut sjuka?

En lösning kan vara en "armé" av husbilar utanför akutvårdsklinikerna, framför allt sommartid. Utrusta husbilarna med grundläggande utrustning för att ta hand om lättare åkommor. Om det finns ambulans-EKG borde det även kunna finnas husbils-EKG.

Utrusta även med läkare, sjuksköterska, undersköterska och laboratiorieassistent samt sekreterare. Detta vore ett perfekt sommarjobb för de som vidareutbildar sig till distriktssjuksköterska.

I utrustningen kan även enklare läkemedel ingå som värktabletter, lokalbedövning, kortison och vätskeersättning.

En komplex värld är i behov av kreaktiva lösningar!

Konsten att prioritera rätt

2010-07-29T02:22:00.000-07:00

Så här har Göran Hägglund valt att beskriva sin tänkta politik som socialminister på regeringens hemsida: "Ett av mina viktigaste mål är att förbättra tillgängligheten i vården ... ofta är det en väldigt lång process innan man kommer dit. Jag vill korta vårdköerna och ta bort hinder så att vi kan få fler aktörer inom vård- och omsorgssektorn. Med fler aktörer ökar patienternas valfrihet och möjlighet att jämföra kvaliteten i vården. Patienterna - inte systemen - ska vara i centrum för den svenska sjukvården."

För att tydligt visa, Göran Hägglund, att du menar allvar med att förbättra tillgängligheten borde du närvara på politikerdebatten under Pride. Du säger att din frånvaro beror på ett späckat schema fast det hela handlar om prioriteringar och, i ditt fall, om en bortprioritering. Vad kan just nu vara viktigare?

”en väldigt lång process” För en medmänniska som har fötts i fel kropp är det en väntetid på minst två år för att få hjälp med könskorrigering. Många har även väntat sedan 1972 på att slippa tvångssterilisering för att få ett nytt juridisk kön. Att minska behandling, utredning och uppföljning för individer som önskar könskorrigering skulle innebära två års mindre psykiskt lidande. Att ändra lagen om könstillhörighet är att leva i ett moderniserat Sverige. Skulle du, Göran Hägglund, fortsätta som socialminister kommer "en väldigt lång process" bli en extremt lång process för många personer.

”...patienterna – inte systemen – ska vara centrum för den svenska sjukvården.” Göran Hägglund, systemen, eller i detta fall, trossystemen ska inte stå i centrum i den svenska hälso-och sjukvårdspolitiken. Det är dags att gå från ord till handling nu!

Nedvärdering av chefsskapet i vården?

2010-07-28T01:20:00.000-07:00

Blekinge läkarförening anser att det behövs fler läkare som chefer för att vården ska fungera bra.

Detta är en åsikt läkarföreningen i Blekinge delar med många andra läkare. De argument som oftast används är att man inte kan ha det medicinska ansvaret om man inte är läkare samt att en icke-läkare inte kan fatta beslut i en verksamhet som är så komplex som sjukvården.

I Socialstyrelsens allmäna råd om yrkesrollen kan vi läsa att; "till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt, att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver, att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser m.m."

Socialstyrelsen rekommenderar att verksamhetschefen ska ha ledaregenskaper, t ex organisationsförmåga. Den enda gången som läkarlegitimation är ett krav är inom psykiatrin och det beror på lagen om tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.

Många chefer som är läkare har även en viss klinisk verksamhet kvar. Som läkare anser man att läkaryrket är så komplicerat att man måste fortsätta att ta emot patienter eller utföra operationer. Det innebär att man är läkare 50% och chef 50%. Läkarförbundet skriver att; "om chefsuppdraget så tillåter är det positivt att chefen behåller viss klinisk verksamhet, forskning eller undervisning. Detta kan även underlätta en återgång till kliniskt arbete efter avslutat chefsuppdrag." Denna text påvisar att man egentligen ser chefsskapet som ett uppdrag man besitter under en viss tid och att man är, har varit och alltid kommer att vara läkare i första hand.

Om chefen ska vara läkare eller inte är inte den viktigaste frågan. Den viktigste frågan är hur man kan anse att man kan vara chef till 50%. Hur kan man hinna med att fullgöra till ansvar som chef på halvtid? Beror en del av hälso- och sjukvårdens problem på att många verksamheter endast har chefer anställda på halvtid? Är inte det att nedvärdera chefsskapet?

Löpsedlar och reklam i tidningen för läkemedel

2010-07-26T10:03:00.000-07:00

Idag basunerar Aftonbladet ut på sin löpsedel var man kan hitta de billigaste läkemedlen. I tidningen står det att det billigaste läkemedlen inte säljs på apoteken utan i en större nämnd matvarukedja.

I artikeln står det "under första kvartalet 2010 köpte svenskarna medicin för 119,3 miljoner kronor utanför apoteken. Bortsett från nikotinläkemedel är det smärtstillande och näsdroppar som säljer allra bäst. Största andelen utanför apoteken, 97 procent, säljs på varuhus och bensinstationer". Därefter får man reda på var man kan köpa de nio vanligaste läkemedlen till bäst pris.

Apoteket hamnade i mitten av skalan, dyrast blev ett privatägt apotek. Får känslan av att artikeln mer handlar om reklam för läkemedel i både text som löpsedel. Håkan Bengtsson, medicinjournalist, har tidigare kritiserat tidningarnas löpsedlar som textreklam för läkemedel. Håkan Bengtsson önskar att även löpsedlar ska få en byline och namngiven upphovsman med bild och kontaktuppgifter för att löpsedelsmakarna ska arbeta enligt samma praxis som reportrar.

En bild i artikeln visar vilka läkemedel som ingår i pristestet och det är, bland andra, värktabletter och näsdroppar. Att en livsmedelskedja har de billigaste läkemedlen och helt saknar kompetent personal som kan ge farmaceutisk rådgivning nämns inte i artikeln. I artikeln nämns inte heller att man kan bli beroende av både värktabletter och näsdroppar.

Att man kan köpa "ofarliga" läkemedel i en matvarukedja utan professionell rådgivning ökar risken för en överkonsumtion och ett beroende av vissa läkemedel. Ett beroende som sedan hälso- och sjukvården får lägga resurser på att bota istället för att investera i en ökad folkhälsa. Retoriken ”bättre tillgänglighet och lägre priser” innebär oftast en fördyring för samhället.

Livsfarlig retorik

2010-07-24T02:23:00.000-07:00

"De vill också att alla patienter ska ha ett vårdkonto där man till exempel ska kunna läsa sina egna journaler". Det är kristdemokraterna som gör detta uttalande i Uppsala.

Ett vårdkonto där man till exempel ska kunna läsa sin journaler. Om man nu "till exempel" kan läsa sina journaler i ett vårdkonto vad kan det "till exempel" mer innebära för patienten?

"Vårdkonton har därför kommit att definieras som en kombination av en sjukvårdsförsäkring med hög självrisk och ett konto där personliga medel förräntas. Tanken är att en sådan kombination både ger ett fullgott skydd vid katastrofala sjukdomstillstånd och håller kostnaderna nere vid mindre allvarliga åkommor". Så säger Henrik Jordahl, nationalekonom och forskare på Uppsala Universitet.

Vidare säger Henrik Jordahl att; "en annan nackdel är att sjukvårdskonsumtionen blir mer ojämnt fördelad med vårdkonton än i system med kraftigt subventionerade patientavgifter. Den ökade ojämlikheten ska dock inte överdrivas. Behovet av sjukvård är mycket mindre ojämnt fördelat över livet än över enskilda år, och dessutom kan fattiga människor med stora vårdbehov ges tillgång till kompletterande försäkringar".

Ett vårdkonto kan "till exempel" innebära en privat försäkring. En privat försäkring som skyddar de redan resursstarka och struntar blankt i de resurssvaga grupperna. Det är viktigt att alla som står för en jämlik vård på lika villkor ser bakom retoriken och har kunskap om vad ett vårdkonto egentligen innebär. Att dölja innehållet i ordet vårdkonto och tona ner det till något "ofarligt" är en livsfarlig retorik.

Avgifter på ambulanstransporter

2010-07-22T04:44:00.000-07:00

I Östergötalnd idag får man betala en avgift på 150 kronor om man åker ambulans om transporten bedöms som inte så akut och att man hade kunnat åkt taxi eller fått skjuts. Syftet med avgiften är att minska och få bort "okynnesåkandet". Anita Mohall, medicinskt ansvarig läkare för ambulanstransporter, ser ingen minskning av okynnesåkandet men en ökning av klagomålen.

Att ta beltalt för mindre akuta ambulanstransporter är en rimlig politisk åtgärd om man som beslutsfattare saknar kunskaper om ekonomisk tillgänglighet och vård på lika villkor. Beslutsfattare som tror att ökade vårdavgifter minskar ett överutnyttjande av vården inser inte att det är resursstarka grupper som har ett högre vårdutnyttjande.

De resursstarka grupperna påverkas inte heller av ökade avgifter då den summan som ska betalas endast är en marginell kostnad från deras synvinkel.

Det finns även en risk att man som låginkomsttagare avstår från att söka vård för att man inte kan betala "onödiga utgifter". Att avstå från vård på ekonomiska grunder strider mot Hälso- och sjukvårdens portalparagraf; 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Avgiften för ambulanstransporter måste tas bort och frågor som ekonomisk tillgänglighet och vård på lika villkor måste ges ett större utrymme i landstingspolitiken.

Saknas en tydlig ideologi för hälso- och sjukvården hos Miljöparitet?

2010-07-21T05:20:00.000-07:00

En del anser att Miljöpartiet saknar en ideologi för hälso- och sjukvården. Jag är övertygad om att årets valrörelse och debatter kommer att bidra till en ökad insikt i Miljöpartiets hälso- och sjukvårdspolitik och vikten av att investera i framtiden med satsning på ökad folkhälsa.

Vi utgår från ett långsiktigt hållbart samhälle, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I princip alla politiska beslut påverkar folkhälsan, allt från anläggning av grönområden i staden till syn på trygghetssystem. Miljöpartiet ser alltså inte hälso- och sjukvården som en isolerad enhet utan i ett större sammanhang där alla delar påverkar och påverkas av varandra.

Det smartaste valet är att investera i framtiden. Under de föregående 4 åren har det mest handlat om att låna pengar av framtiden för att betala idag. Det har satsats för lite pengar på att förhindra sjukdomar, för mycket pengar på att behandla sjukdomar. Vi är medvetna om att alla sjukdomstillstånd inte går att förhindra. Vi är också medvetna om att många sjukdomar går att förebygga genom en satsning på folkhälsa och ett aktiv folkhälsoarbete. Att investera i framtiden för en ökad folkhälsa tjänar både du och samhället på.

Hur kan man arbeta för en ökad hälsa för medborgarna i Östergötland? Utjämna skillnaderna i ohälsotalet i regionen är ett viktigt steg. Idag finns det skillnader i hälsa mellan länsdelarna. Det finns även skillnader mellan städerna men även mellan landsbygd och stad. Det finns skillnader när det gäller sjukdomsgrupper. Ett belysande exempel är den ökande psykiska ohälsan. Det innebär att vi behöver satsa på en utbyggd skolhälsovård för att möta ohälsan tidigt, utöka primärvårdens insatser för att behandla psykisk ohälsa samt utöka specialistsjukvården inom psykiatri. Vi blir allt äldre och många lider av flera sjukdomar. Vi behöver ett anpassat mottagande på akuten för våra äldre och multisjuka. En anpassning inte bara i mottagandet på sjukhusen utan även efter individens behov. Vi behöver även satsa på bra mat i skolor och äldreboenden. Maten ska vara hemlagad med närproducerade produkter. God och näringsriktig kost är en förutsättning för hälsa. Att ha en bredare syn på behandlingsmetoder innebär en modernisering av hälso- och sjukvården. Genom t ex fysisk aktivitet på recept visar vi att läkemedel inte alltid är lösningen för ökad hälsa.

Vill du vara med att investera i framtiden? Vill du var med och bidra till en ökad folkhälsa i Östergötland? Lägg din röst på Miljöpartiet om du vill vara med.

Straffa lagförbrytare!

2010-07-20T04:47:00.000-07:00

Är medveten om att hårdare straff för de som begår lagbrott inte är lösningen men i vissa fall känns det okey att göra undantag. Är beredd att göra undantag för de som bryter mot Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf; 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Vi har nu en hälso- och sjukvårdpolitik som premierar kommersiella intressen framför vård på lika villkor. För de privata aktörerna är målet alltid vinst och vinsten som mål är överordnat målet god hälsa och vård på lika villkor.

Vi har nu en hälso- och sjukvårdspolitik som anser att etableringsfrihet är av godo. De nya vårdcentralerna anläggs i områden med bättre socioekonomisk status och mindre vårdbehov. Det leder till att områden med sämre socioekonomisk status och större vårdbehov får minskade resurser. Etableringsfriheten ger vård på olika villkor och är snarare av ondo.

Vi har nu en hälso- och sjukvårdspolitik som betalar ersättning efter mottagna besök hos läkare. Man väljer hellre "lätta" patienter då multisjuka tar för lång tid och inte genererar så mycket pengar.

Det är lätt att sälja ut offentligt driven vård men väldigt svårt att med politiska beslut omvandla privat drift till offentlig.

Vi måste få en majoritet i riksdag och regering som inser att det snart är försent att ge en god vård på lika villkor om vi fortsätter som det ser ut idag.

Tydligt ledarskap i vården

2010-07-20T02:48:00.000-07:00

Norrköpings Tidningar skriver åter om arbetsmiljön på akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I slutet av juni anmäldes akutkliniken till Arbetsmiljöverket av sjuksköterskor. Arbetsmiljöverket hotade med ett vite om man inte vidtog åtgärder. De åtgärder som nu tas till är ett tydligt ledarskap och närvarande ledarskap på så sätt att man vet vet som kan nås när.

Har många gånger funderat på just kombinationen sjuksköterska och ledarskap. Som sjuksköterska är du arbetsledare och ska planera och genomföra vården. I utbildningen pratas det väldigt lite om ledarskap och ledarskapsteorier. Man går från att vara student en dag till att helt plötsligt leda en grupp utan att ha så mycket kött på benen.

Det bästa vore en utbildning med flera block om ledarskap, gruppsykologi och reflektion över sitt ledarskap på praktikplatser.

I senaste numret av Omvårdnadsmagasinet berättar Elisabeth Carlson om bristen på tid till reflektion för handledare till sjuksköterskestudenter. Man är mest fokuserad på att se till att studenten får vara med på praktiska övningar. Tänk vad bra det hade varit om man, som student, fått lära sig ledarskap på utbildningen, fått chans att pröva sig fram på sin praktikplats och sedan utvärderat sitt ledarskap med sin handledare. Sjuksköterskan som arbetsledare får idag ett alldeles för litet utrymme och är en resurs som idag kastas bort.

Det som istället betonas under utbildningen är sjuksköterskans roll som spindeln i nätet. Det känns fortfarande som om man ska vara en Florence Nightingale. Vad innebär egentligen att vara "spindeln i nätet"? Det är att nedgradera sjuksköterskans kompetens att hela tiden betona den samordnande funktionen. Det finns en viss samordnande funktion som sjuksköterska men man är mer arbetsledare.

Det är hög tid att modernisera utbildningen för sjuksköterskor och satsa mer tid och resurser i utbildningen och på praktikplatserna för sjuksköterskans arbetsledande roll. Det skapar även en grund för goda ledare i vården.

Medborgardialog, en bortglömd resurs?

2010-07-19T05:48:00.000-07:00

Landstingspolitik är en komplex sammansättning av flera frågor. Frågor som berör allt från personalpolitik till kollektivtrafik och sjukvård. Glappet mellan landstingspolitiken och medborgarnas åsikter om landstinget gör rätt saker till rätt pris behöver minska. Medborgaredialoger lever i skymundan många gånger när man fattar politiska beslut och är en ovärderlig resurs som får för lite uppmärksamhet.

Medborgardialogen ger svar på frågor som hur fungerar vår organisation idag och vad behöver vi utveckla?

Som politiker bör man fråga sig vilka frågor som passar för dialog men även vilka frågor som inte passar samt varför. Ska medborgarna ha inflytande i en fråga från start till mål eller är medborgardialogen, i en specifik fråga, ett verktyg av flera för beslutsunderlag?

En viktig roll för landstinget är brukardialogen som skapar möjligheter för flera grupper som ibland har svårt att komma till tals i samhället. Det kan t ex vara undomar som har erfarenheter av att växa upp med missbrukande föräldrar. Genom dialogen får de styrande insikt i olika gruppers behov för att fatta beslut som leder till ökat välbefinnande. Det ligger sedan en utmaning i att föra ut informationen till alla medborgare hur, med dialogen som bas, politikerna har fattat beslut.

Förutom att vara en kunskapsresurs och underlag för beslut bidrar medborgar- och brukardialoger till att öka delaktighet och inflytande. Just delaktighet och inflytande är Folkhälsoinstitutets målområde 1 för att främja en ökad folkhälsa.

Ett systematiskt arbete med medborgar- och brukardialoger ger vinster i form av; ökat inflytande, bra kunskapsunderlag, legitimitet för de fördtroendevalda och kvalitetslyft i de politiska besluten.

Öka det systematiska medborgardialogarbetet för en bättre politik.

SVBK existerar ännu

2010-07-17T04:57:00.000-07:00

SVBK är en förkortning som står för sveda, värk och brännkärring. Förr skrevs ordet även in i journalen och har använts för att "diagnosticera" kvinnor med smärtproblematik utan känd orsak. Förkortningen i journaltext har upphört beroende på att man som patient nu har rätt att läsa sin journal och att det finns fler kvinnliga läkare.

Men även om SVBK inte skrivs ut i text så verkar benämningen leva kvar både i tolkning av lagtexter och hos Försäkringskassan. Nya siffror visar att det är svårare för kvinnor än män att få sina arbetsskador godkända.

Monica Svanholm, ansvarig för arbetsskadeförsäkringen på Försäkringskassan, skyller på lagstiftningen. Svend Erik Mathiassen, forskare på belastningsskador i Gävle, anser inte att Försökringskassan kan skylla ifrån sig på lagstiftningen. Han menar att Försäkringskassan har ett ansvar för hur man praktiserar lagstiftningen. Man kan bara hoppas att Monica Svanholm slutar att skylla ifrån sig och gör en översyn över sin egen verksamhet och attityder.

Många av de kvinnor som inte får sina arbetsskador godkända jobbar inom vården. De har under flera år lyft tungt under oergonomiska förhållanden. Sjukhusen är många gånger inte planerade efter den verksamhet som ska rymmas i lokalerna vilket leder till trånga utrymmen mellan sängar. Att då peka ut en särskild händelse som leder till skadan eller värken är svårt.

Har sedan tidigare skrivit om tvättsäcksprojektet som belyser könsassymetrin inom vården. Kvinnor bemöts inte bara ojämlikt av Försäkringskassan utan även av vården.

Det är nu hög tid att både vården och Försäkringskassan utreder sig själva när det gäller bemötande och behandling. Alla verksamheter borde genomsyras av ett genusperspektiv och normkritik för att utjämna ojämlikheterna och den strukturella diskrimineringen. I ett moderniserat Sverige råder både jämlikhet och jamställdhet.

Utöka skolhälsovården

2010-07-16T08:57:00.000-07:00

– Jag glömmer aldrig en pojke i nian som visade lysande resultat vid begåvningstestet. Jag frågade honom hur han själv trodde att det hängde ihop med att han hade IG i nästan alla ämnen. ”Hur tror du att jag ska kunna tänka på ekvationer och sådant när jag inte vet vilken fyllgubbe som sitter med morsan vid köksbordet när jag kommer hem?” svarade han. Texten är från Dagens Nyheter som rapporterar om Skolinspektionens granskning av kommunernas särskoleplacering.

Psykologen Eva Tideman välkomnar granskningen och menar att resultatet av det begåvningstest som utförs för att utröna behov av särskola inte är ett facit utan måste kompletteras och tolkas. Eva Tideman menar att man även måste väga in barnet psykosociala bakgrund. Det kan röra sig om ett barn som kommer från ett krigsdrabbat land eller från en familj med missbruksproblem.

Som det ser ut idag är elevhälsovården eftersatt. Det är ytterst viktigt att man satsar på elevernas hälsa genom att öka resurserna till skolan. Den psykiska ohälsan som drabbar en del barn behöver mötas tidigt för att ge barnet en så god start i livet som möjligt. Psykiskt ohälsa bland barn och ungdomar ökar och ska vi göra något åt situationen måste vi börja tidigt. Ett sätt att börja är att anställa fler personer inom skolhälsovården och att aktivt arbeta med budskap till eleverna att de har rätt att få den hjälp de behöver.

För många vårdplatser ?!

2010-07-14T02:32:00.000-07:00

Bara en av sex sjukhussängar kvar står det i dagens Svenska Dagblad. Det innebär att vi har en effektiv sjukhusorganisation. Att vi är friskare än övriga världen. Vården i Sverige är bäst på att bota sjuka. Vi får även tillfälle att köpa in ambulanshelikoptrar för transport till de sjukhus som finns kvar.

Göran Stiernstedt, avdelningschef för vård och omsorg, SKL, menar att det finns en gräns för hur några vårdplatser vi kan ha men att det går att effektivisera sjukvården ännu mer.

Socialstyrelsen och Läkarförbundet anser att neddragningarna har gått för långt.

Om vi hade tillräckligt med vårdplatser skulle vi inte se nyheter om sängar i korridoren, hot om vite eller överbeläggningar med fara för patientsäkerheten. Så länge liknande nyheter existerar kan man inte anse, som alliansen, att det finns tillräckligt med vårdplatser.

Sverige har idag lägst antal vårdplatser i hela OECD. Få antal vårdplatser i har lett till överbeläggningar som i sin tur leder till att läkare på akuten tillbringar sin "patienttid" med att ringa till avdelningar för att leta platser, att patienter slussas mellan sjukhus och avdelningar, att patienter får ligga i korridorer eller sköljrum, överbelastad personal och risker för felbehandlingar och minskad patientsäkerhet.

Det behövs fler vårdplatser på våra sjukhus och det behövs tre fullvärdiga sjukhus i Norrköping, Linköping och Motala.

Ge mer plats för det tredje benet!

2010-07-12T09:31:00.000-07:00

Det hållbara samhället vilar på tre ben, det ekologiska, ekonomiska och det sociala. Men vad menas egentligen med social hållbarhet?

Än så länge finns ingen definition av social hållbarhet som alla kan skriva under på men det pågår ett arbetet för att fylla ordet "social hållbarhet" med ett innehåll. Svaret kan ligga i frågan; hur vill vi att vårt sociala, kulturella och politiska liv ska se ut? Svaren har ett brett spektrum som berör arbetsliv, samhörighet, socioekonomi, barnomsorg, fritid, stadsplanering, hälsa och allt annat som uppfyller våra behov.

Hur vet man då när man har uppnått målet socialt hållbart samhälle? Vilka indikatorer har vi tillgång till idag? Hur mäter vi subjektiva känslor?

Ser man till hälsans bestämningsfaktorer ingår många faktorer som påverkar vår hälsa. Ålder, kön och arv är faktorer av betydelse men går inte att påverka. Därefter finns socialt stöd och nätverk. De psykosociala resurserna påverkar i sin tur de levnadsvanor som vi utvecklar och kan påverka själva. Nästa nivå är livsvillkor som t ex möjligheter till arbete. Längst ut finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Alla dessa nivåer påverkar folkhälsan och interagerar med varandra. Dessa bestämningsfaktorer visar även på att det är ett samspel mellan individens egna ansvar och samhällets ansvar.

Det bästa verktyget för att mäta måluppfyllelsen ett social hållbart samhälle är grad av folkhälsa bland medborgarna. Ska vi fortsätta att stå för ett hållbart samhälle, ekologiskt, ekonomiskt OCH socialt behöver vi ge mer plats åt hälsans bestämningsfaktorer i den politiska debatten och, vid varje politiskt beslut, göra hälsokonsekvensanalyser.

Det socialt hållbara samhället är lika med folkhälsa och folkhälsoarbete.

Stödjande miljöer, friska människor

2010-07-12T01:11:00.001-07:00

Rubriken är från ett av kapitlen i Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Det är en kommision som tillsattes för 4 år sedan av dåvarande genraldirektören för WHO, Lee Jong-Wook. Syftet är att med en bred ansats minska de globala hälsoskillnaderna.

Kommissionen rekommenderar att;

- förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
- angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser
- utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämnings faktorer och utveckla människors medvetande om dessa.

Miljöpartiet vill skapa gröna och sköna städer med stadskärnor som ljuder av människors sorl och lek istället för motorljud. Reslutatet blir en bättre luft, minskat buller och mer liv. Att sätta stopp för externhandeln innebär även andra vinster såsom bättre hälsa.

I kommissionens rapport kan vi läsa att ett ökat bilberoende och ett ökat markanvändande för att underlätta bilismen och skapa hinder för utbyggnad av kollektivtrafik medför en minskad fysisk aktivitet. Hur man väljer att forma staden har en mycket avgörande roll för folkhälsan då val av stadsplanering påverkar invånarnas beteende.

En stad med grönområden, närhet till servicefunktioner, torgförsäljning med närproducerad frukt och grönsaker, lekparker och god luft är alla exempel som bidrar till en ökad folkhälsa och borde vara norm överallt.

Sveriges bästa sommarjobb!

2010-07-10T08:35:00.000-07:00

My Byström och Martin Ullner har nog Sveriges roligaste sommarjobb. De åker omkring på boenden i Vellinge och Höllviken för att lära de äldre att spela Wii.

Wii spelandet innebär att äldre och äldre äldre får möjlighet att träna fysiskt, öva på sin finmotorik och träna koncentration. Datorspelandet skapar även en gemensam aktivitet för de boende som man kan samtala om och som sprider glädje.

I längden innebär denna träningsform hälsovinster i form av mindre stela muskler, mindre smärta och minskat behov av läkemedel.

Dessutom får äldre och äldre äldre kontakt med ungdomar. En kontakt som idag sällan finns. Att mötas i glädje över generationsgränser- kan det bli så mycket bättre?

Landstinget i Östergötland ger klartecken till sprutbytesprogram!

2010-07-09T00:43:00.000-07:00

Exklusivt i papperstidningen i Norrköpings Tidningar står idag att ett enat landsting låter kommuner i Östergötland inrätta sprutbytesprogram för narkomaner. Det innebär att de verksamheter i landstinget som vill får ansöka hos Socialstyrelsen om ett sprutbytesprogram. Motionen kommer från Sara Frank (V).

Östergötland blir nu ett av få landsting i Sverige som, precis som Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet, inser att ett sprutbytesprogram är ett klok sätt att förhindra smittsamma sjukdomar.

Man måste utgå från att narkomani är en sjukdom precis som diabetes, starr och alkoholism. En sjukdom som inte bara går att förbjuda och som måste mötas med flera olika behandlingsmetoder. Att ge sprutnarkomaner smittskydd samtidigt som man öppnar dörrar för ett förtroende för sjukvården och andra myndigheter för narkomaner där förtroendet är rejält sargat.

Ursula Thieneman, verksamhetschef på Beroendekliniken i Norrköping, säger att ordet sprutbytesprogram egentligen är missvisande då hon ser det som ett hälsoprojekt. Hon menar att sprutnarkomaner har samma rätt till hälsa som alla andra. "Hälsoprojektet" blir då ett sätt att nå individer som normalt sätt inte tar kontakt med vården.

Klimat och miljösmart landsting!

2010-07-08T06:59:00.000-07:00

Vi vill att den klimatpåverkan som sker i landstinget idag skall minska kommande mandatperiod. Det innebär att vi behöver ta reda på hur mycket landsinget verksamheter påverkar miljö och klimat. Målet är ett klimatneutralt landsting.

För att uppnå målet klimatneutralt landsting måste höga miljökrav ställas i upphandlingen. Upphandling som berör allt, från miljöbilar och medicinteknisk apparatur till närproducerad mat och arbetskläder i ekologiskt material.

Min vision är ett landsting där fysisk aktivitet på recept, hund i vården, årliga läkemedelsgenomgångar, grön rehabilitering är naturliga inslag i landstingets verksamhet mot en klimatneutral och miljösmart hälso- och sjukvård.

Grön rehabilitering

2010-07-03T07:31:00.000-07:00

Går ofta ut med hunden på Djurön utanför Norrköping. Fascineras ofta över att man under promenaden möter ekskog, öppen mark med fritt betande kor, lövskog och, till slut, gran och tall.

Naturen är en plats där man kan hämta energi och ger en stressad kropp en stunds vila och ro. Det är därför inspirerande att läsa om trädgårdsterapi på Gröna Rehab i Göteborg och SLUS; terapiträdgård i Alnarp. På dessa platser finns behandlingsmöjligheter för personer som drabbats av utmattningssyndrom och varit sjukskrivna under en längre period.

Trädgårdsterapi är utvärderat och forskningsbaserat. Enligt verksamhetsledare på Gröna Rehab i Göteborg har 75% av de personer som genomgått programmet återgått i någon form av aktivitet efteråt. De övriga 25% hade någon annan underliggande sjukdom.

Det finns forskning som visar att trädgårdar har en stressminskande effekt. En annan orsak till det lyckade resultatet kan vara det faktum att man träffar andra som befinner sig i samma situation. I konceptet med grön rehabilitering ingår t ex stresshantering, kroppskännedom, lära sig ett nytt förhållningssätt och gränssättning.

Endast läkemedel är inte alltid det enda alternativet som finns för läkning och/eller bot. Att rehabilitera människor med utmattningssyndrom med grön rehablitering är ett bra alternativ. Det är viktigt att se till hela människan och ha tilltro till människans egna läkningsförmåga. Att se helheten och samtidigt individuella lösningar är grunden för Grön Hälsa. Ser fram emot att driva införandet av grön rehabilitering i Östergötland efter valet!

Barnfattigdom nära dig!

2010-07-03T02:47:00.000-07:00

Hur många barn som växer upp nu har sett en ko i hagen?

Rädda Barnens årsrapport från 2008 visar att barnfattigdomen har stabiliserats i Sverige men det finns skillnader i den relativa fattigdomen för tre grupper; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.

Oavsett om man lever i Sverige, Peru, Mexico, Niger, Indien eller Australien ska inte barn diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation.

Fattigdom är ett relativt begrepp och i Sverige är fattigdom, enligt Rädda Barnen, andelen barn som lever i familjer som får försörjningsstöd och/eller har låg inkomststandard. Alltså så pass låg att man inte kan täcka de nödvändigaste utgifterna. Det kan innebära för ett barns del att man inte har råd att se en film på bio eller delta i idrottsföreningar.

Sveriges kommuner och landsting har kommit överens med regeringen om en satsning för att stärka barns rättigheter. Första steget är att göra en kartläggning tillsammans med Barnombudsmannen. Kartläggningen ska sedan vara en grogrund för en handlingsplan för hur barns rättigheter kan stärkas i kommun och landsting. Kartläggningen ska vara klar i år och sträcka sig fram till 2013.

Rädda Barnen har även i en rapport från 2004 visat på ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet. Vi har flera barn som riskerar att drabbas av ohälsa redan i ung ålder. Här finns flera områden där man behöver förstärkning; god och näringsrik mat i skolor för att säkerställa att i allafall ett mål mat om dagen är energi- och näringsrik, tillgång till bad i kommunal regi med gratis inträde, nära tillgång till parker och grönområden, god planering av bostadsområden för att minimera segregerade områden, solidariskt finansierad vård, förstärka skolhälsovården för att möta barnens behov i ett tidigt stadium, ge ensamstående föräldrar stöd med dagis som är öppet dygnet runt för att nämna några områden.

Målet måste vara att skapa ett samhälle där alla instanser samarbetat för att uppnå en jämlik hälsa.

Tvättsäcksprojektet; om genusskillnader i vården.

2010-07-01T07:17:00.000-07:00

Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än tvättsäckarna hos damerna?

Frågan kom från en sjuksköterska på en hudklinik på Danderyds sjukhus och föranledde en närmare undersökning, ett tvättsäcksprojekt.

Reslutatet av projektet visade skillnader i ordinerad behandling för psoriasis och eksem för män och kvinnor. Män fick oftare hjälp med att smörja in behandlande salva på mottagningen och oftare ljusbehandling. I samband med behandling användes mottagningens duschrum och därför blev herrarnas tvättsäck full snabbare än kvinnornas.

Kvinnorna ordinerades oftare egenvårdsbehandling och avslutade ljusbehandlingen tidigare än männen, därför behövde man inte tömma kvinnornas tvättsäck lika ofta som männens.

Psoriasis är lika vanligt hos män som hos kvinnor medan handeksem drabbar fler kvinnor än män.

I projektet undersökte man även; patientantalet för respektive kön, användadet av psoriasisförbundets egna anläggning, apotektets statistik över utlämnade preparat och jämförelser med Stockholms läns landsting.

Resultatet visade att stora könsskillnader i behandling av kvinnor och män fanns på hudkliniken. Om kvinnor behandlades med samma antal behandlingar per individ som männen skulle resurserna till kvinnor öka med 61%. Detta innebär att kvinnorna subventionerar hudklinikens budget för behandling. Om man skulle behandla männen på samma sätt som kvinnorna skulle man spara in pengar.

Behandling utförs normal sett på en mottagning som har öppet kontorstid. Det leder till att männen är frånvarande under sin egna arbetstid medan kvinnorna, som ordinerades egenvård, utför sin behandling efter arbetstid.

Skulle man göra en genusundersökning på fler områden inom t ex hälso- och sjukvården skulle man hitta fler exempel på en ojämlik vård mellan könen och hur genusassymetri kan fördyra eller bespara pengar.

Har hela samhället förändrats sedan 1972?

2010-06-30T08:27:00.001-07:00

Ett axplock av händelser från 1972;

Det längsta året sedan 1712. Förutom ett skottår infördes även två skottsekunder.
Kjell Isaksson blir första man i världen över 5,54 i stavhopp.
FN;s första miljövårdskonferens hölls i Stockholm.
Ölandsbron invigs av kronprins Carl (XIV) Gustav.
Sveriges statsminister Olof Palme jämför USA;s bombningar av Vietnam med nazisternas terrordåd.
Abba bildas.
Lasse Lindroth föds och Fritiof Nillson Piraten avlider.

Det är även från denna svunna tid som Lagen om fastställande av könstillhörighet härstammar. Lagtexten reglerar fyra krav som måste uppfyllas för att beviljas ett nytt juridiskt kön; personen måste vara ogift, steril, svensk medborgare och minst 18 år. Lagtexten ändrades år......? Trots att 1972 känns länge sedan och mycket har hänt lever lagtexten kvar i oförändrad form. Det innebär att transexuella personer som vill byta kön år 2010 måste vara ogifta, sterila, svenska medborgare och minst 18 år!

En utredning, beställt av Socialstyrelsen, visar på den ojämlika vården som erbjuds transexuella. Det finns skillnader i resurser för utredning, behandling och uppföljning. Ibland är väntetiden för hela utredningsprocessen i bästa fall två år. Det är minst två års väntan som är psykiskt påfrestande.

Utredningen visar även att många transsexuella lider av psykiskt, fysiskt och social ohälsa. Vidare att transsexuella ofta känner sig kränkta i de första kontakterna med sjukvården. I utredningen föreslås några välkomna åtgärder; uppbygggande av specialistteam, nationella vårdprogram, kunskapsöversikter och förbättrad patientinformation. Det viktigaste av dem alla torde vara en förnyad och modern lagstiftning.

Hög tid att köpa in Wakamaru?

2010-06-29T23:16:00.000-07:00

Det är för mycket personal på Gävle sjukhus konstaterar konsulter. Gävle sjukhus har ett sparkrav på ytterligare 140 miljoner. För att få hjälp med besparingsförslagen har man anlitat konsultföretaget Ledningsbolaget. Deras koncept är att ge stöd i ledarskap, utföra verksamhetsanalyser och utredningar inom vårdsektorn. VD för bolaget är Jan Thorling som bl a är specialist inom ortopedisk kirurgi.

Ledningsbolaget har jämfört bemanningen på andra sjukhus och Gävle sjukhus. Man har då kommit fram till att, för att nå budgeten, göra personalneddragningar. De sjukhus man har jämfört är sjukhusen i Varberg och Umeå. Gävle sjukhus har 1,48 sjuksköterskor/undersköterskor per vårdplats. Motsvarande siffra i Varberg är 1,16. Geriatriska avdelningen i Gävle har 1,65 sjuksköterskor/undersköterskor per vårdplats medans man i Umeå har en bemanning på 1,14 per vårdplats. Ergo, sjukhuset i Gävle ska dra ner på personal!

Att använda endast bemanningen som verktyg i jämförelse med andra sjukhus är inte ett tillräckligt mått och skapar många gånger missvisande siffror. I en jämförelse måste man även ta hänsyn till beläggning i %, vårdtider, antal vårdplatser, kategori av patienter och väntetider för att nämna några variabler. Ledningsbolaget har sedan tidigare fått kritik för sina jämförelser och bemanningstal av Vårdförbundet. Om man sitter i en ledande position och inte själv vill fatta obekväma beslut kan ju en lösning vara att ta hjälp av ett konsultföretag vars lösning är att spara personal?!

Att undersöka bemanning på andra sjukhus är ett "konsultuppdrag" som i regel vem som helst kan utföra och det till ett pris av 0 kronor. Vad kostar det inte att ta hjälp av ett konsultbolag? Hur känns det att arbeta på en arbetsplats som tar in konsulter för dyra pengar och reslutatet blir ett innovativt förslag. Var är de kreaktiva lösningarna för att spara pengar och var är den kritiska granskningen av administrationen?

För 8 år sedan skrevs en artikel i Dagens Medicin om de höga kostnaderna för att hyra in tillfälliga chefer. Upp till 300 000 kronor i månaden kan det kosta när man hyr in en chef från Ledningsbolaget. Ett av de sjukhus som använt sig att det nämnda bolaget för att lösa akuta chefsuppdrag är....
Gävle sjukhus.

Kanske är det så att vi får använda oss av roboten Wakamaru istället för att satsa på mellanmänskliga och värdiga möten i vården, istället för att satsa på patientsäkerhet och istället för att satsa på en långsiktig personalpolitik?